Rehab

Rehabilitering är det arbete som tar vid när den akuta behandlingen är klar och funktionen ska tillbaka. Ansvaret är delat mellan region, arbetsgivare, kommun och Försäkringskassan, och just den uppdelningen gör att många tappar bort sig. Här går vi igenom vem som gör vad, hur planen tas fram och vad som händer vid längre sjukskrivning.

Rehabilitering börjar där behandlingen slutar. Frakturen är gipsad, operationen är gjord, den akuta fasen efter stroken är över, och nu ska kroppen och vardagen tillbaka. Det arbetet sträcker sig över flera huvudmän, och den som förstår uppdelningen har lättare att få saker att röra på sig.

Vad menas med rehabilitering?

Vården brukar dela in rehabilitering i tre delar. Medicinsk rehabilitering sker inom hälso- och sjukvården och handlar om träning, behandling och hjälpmedel. Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till återgång i arbete och sker till stor del på arbetsplatsen. Social rehabilitering handlar om boende, ekonomi och att fungera i samhället igen och ligger ofta hos kommunen.

De löper parallellt. En person som fått en stroke kan samtidigt träna talet hos logoped, prova hjälpmedel med arbetsterapeut och planera en successiv återgång till jobbet med sin chef. Att delarna hänger ihop är själva poängen, och det är också där det oftast brister.

Vem ingår i rehabiliteringsteamet?

Fysioterapeuten arbetar med rörelse, styrka, balans och belastning. Arbetsterapeuten utgår från aktiviteterna i vardagen och provar ut hjälpmedel och anpassningar. Logoped kopplas in vid tal-, språk- och sväljsvårigheter, och dietist när nutritionen påverkats.

Kurator och psykolog arbetar med det som händer psykiskt när livet ändrar riktning, vilket är en normal del av förloppet och inte ett tecken på svaghet. Läkaren ansvarar för den medicinska bedömningen och för intygen. Fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, dietist och psykolog är alla skyddade yrkestitlar med legitimation från Socialstyrelsen.

För vissa diagnoser finns specialiserade program. Hjärtrehabilitering efter infarkt, lungrehabilitering vid KOL, neurorehabilitering efter stroke och hjärnskada samt cancerrehabilitering är exempel där teamet arbetar efter en gemensam plan under en avgränsad period.

Hur tas rehabiliteringsplanen fram?

Planen skrivs tillsammans med dig och ska svara på fyra frågor: vad målet är, vilka insatser som ska göras, vem som ansvarar för varje del och när det ska följas upp. Målen fungerar bäst när de är konkreta, som att klara trapporna till lägenheten eller att arbeta halvtid i tre månader.

Är du anställd har arbetsgivaren en egen skyldighet. När sjukfrånvaron väntas bli längre än 60 dagar ska en plan för återgång i arbete finnas senast dag 30, och den ska följas upp löpande. Många vårdcentraler har dessutom en rehabkoordinator som håller ihop kontakterna mellan vård, arbetsgivare och myndighet, ett uppdrag som regleras i lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Be om att få båda planerna skriftligt. De är underlag i kontakten med Försäkringskassan, och muntliga överenskommelser har en tendens att tolkas olika i efterhand.

Vilken roll har Försäkringskassan?

Försäkringskassan betalar ut sjukpenning och samordnar de rehabiliteringsinsatser som behövs för att du ska kunna arbeta igen. Myndigheten behandlar inte, utan bedömer arbetsförmåga och ersättning utifrån läkarintyg och de planer som finns.

Bedömningen följer rehabiliteringskedjan. De första 90 dagarna prövas arbetsförmågan mot ditt vanliga arbete, eller mot ett annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Från dag 91 prövas den även mot andra arbeten hos din arbetsgivare, alltså mot möjligheten att omplaceras. Från dag 181 vidgas prövningen till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, utom när Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet är tillbaka hos din arbetsgivare före dag 366. Vid arbetslivsinriktad rehabilitering, till exempel arbetsträning, kan rehabiliteringsersättning betalas ut i stället för sjukpenning.

Avstämningsmöten där du, läkaren, arbetsgivaren och handläggaren träffas samtidigt används för att reda ut vad som faktiskt är möjligt. Förbered dig genom att skriva ned vad du klarar en vanlig dag och vad som stoppar dig, eftersom mötet annars lätt fastnar i diagnoser i stället för i arbetsuppgifter.

Vad kostar rehabilitering?

Besök hos läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped inom regionen kostar vanliga patientavgifter och räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård på 1 450 kronor, med frikort därefter. Vårdgarantin 0-3-90-90 gäller den regionfinansierade vården.

Utanför skyddet ligger en del annat. Hjälpmedel kan ha egna avgifter som varierar mellan regioner, och läkarintyg betalas oftast separat. Väljer du en privat rehabmottagning utan regionavtal betalar du hela kostnaden själv. Vad som gäller där du bor står på 1177 när du valt din region.