Besök för läkarintyg

Ett läkarintyg är ett juridiskt dokument som styrker något om din hälsa inför en annan mottagare, oftast arbetsgivaren, Försäkringskassan, Transportstyrelsen eller ett försäkringsbolag. Reglerna för när intyget krävs kommer från mottagaren, medan priset sätts av regionen och sällan täcks av frikortet. Här går vi igenom vilka intyg som finns, när de behövs och vad de brukar kosta.

Ett läkarintyg skiljer sig från annan vård på en avgörande punkt. Behandlingen görs för din skull, medan intyget skrivs för någon annans räkning, oftast arbetsgivarens, Försäkringskassans, Transportstyrelsens eller ett försäkringsbolags. Det förklarar både varför intyget kostar extra och varför läkaren ibland gör en annan bedömning än den du hoppats på.

När behöver jag läkarintyg vid sjukdom?

Sjukperioden är uppdelad i tydliga steg. Första dagen görs ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Därefter betalar arbetsgivaren sjuklön till och med dag 14, och från och med dag 8 krävs som huvudregel ett läkarintyg för att sjuklönen ska fortsätta betalas ut. Intyget behöver inte innehålla din diagnos, det räcker att läkaren styrker att arbetsförmågan är nedsatt av sjukdom.

Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning, och då ska intyget skickas dit. Arbetsgivaren gör sjukanmälan till Försäkringskassan, helst redan dag 15 och senast dag 21. Vid längre sjukskrivningar begär Försäkringskassan ofta ett mer omfattande läkarutlåtande, där läkaren beskriver aktivitetsbegränsningar snarare än enbart diagnos.

Det finns undantag åt båda hållen. En arbetsgivare kan enligt kollektivavtal eller vid upprepad korttidsfrånvaro kräva intyg redan från första dagen, medan regeringen vid större smittutbrott tidigare tillfälligt har tagit bort intygskravet helt. Kolla därför alltid vad som gäller på just din arbetsplats innan du bokar tid.

Vad kostar ett läkarintyg?

Intyg räknas som en åtgärd utan direkt samband med sjukdom och ligger därför utanför högkostnadsskyddet på 1 450 kronor. Frikortet hjälper alltså inte, och avgiften betalas separat vid varje intyg. Regionen sätter taxan, och priserna skiljer sig påtagligt mellan både intygstyper och regioner. I Region Stockholm kostar exempelvis läkarintyg för högre körkortsbehörighet eller taxiförarlegitimation 905 kronor, medan ett intyg om diabetes för körkort ligger på 452 kronor.

En viktig gränsdragning: ett sjukintyg som skrivs i samband med ett vanligt vårdbesök för själva sjukdomen debiteras oftast bara som ett vanligt läkarbesök. Det är intyg som utfärdas för ett externt syfte, utan att du söker för sjukdom, som blir avgiftsbelagda. Priset framgår sällan av kallelsen, så fråga vad intyget kostar direkt när du bokar tiden.

Vissa intyg betalas av någon annan. Kräver ett försäkringsbolag eller en myndighet ett utlåtande är det ofta beställaren som står för notan, och en arbetsgivare som begär förstadagsintyg står enligt många kollektivavtal för kostnaden. Fråga vem som ska faktureras innan besöket.

Vilka läkarintyg krävs för körkort?

För vanligt körkortstillstånd i grupp 1 räcker en hälsodeklaration och ett synintyg, och synintyget kan skrivas av optiker. För högre behörigheter, alltså lastbil och buss i grupp II och III med C-, D- och E-behörigheter, samt för taxiförarlegitimation krävs ett läkarintyg på Transportstyrelsens blankett. Där ingår bland annat syn, hörsel, blodtryck, neurologisk bedömning och frågor om alkohol och läkemedel.

Högre behörigheter förlängs vart femte år. Är du yngre än 45 år räcker hälsodeklaration och synintyg, medan du som är 45 år eller äldre när behörigheten går ut ska skicka in läkarintyg. Ansökan får komma in tidigast ett år före utgångsdatumet, och intyg, synintyg och hälsodeklaration får inte vara skrivna tidigare än två månader före ansökan.

Transportstyrelsen kan dessutom begära läkarintyg när det kommit in uppgifter om ett medicinskt tillstånd, till exempel diabetes med insulinbehandling, epilepsi, synfältsbortfall, demens eller beroende. Läkare har anmälningsplikt om en patient bedöms medicinskt olämplig att köra och inte följer avrådan.

Finns det något som heter friskintyg?

I formell mening nej. Det som i vardagen kallas friskintyg är oftast ett läkarintyg om hälsotillstånd, där läkaren utifrån undersökning och prover beskriver om det finns något som hindrar en viss aktivitet eller anställning. Vad som ska intygas styrs helt av mottagaren, och läkaren kan bara uttala sig om det som faktiskt går att undersöka.

Liknande intyg efterfrågas inför dykning, vissa idrotter, arbete utomlands, adoption och en del utbildningar. Ta med mottagarens blankett eller kravlista till besöket. Utan den vet läkaren inte vad som ska styrkas, och du riskerar att behöva boka om och betala två gånger.

Så går ett intygsbesök till

Boka tiden som ett intygsbesök från början och säg vilket intyg det gäller. Då avsätts rätt tid, och mottagningen kan förbereda prover eller undersökningar som ingår. Ta med legitimation, blanketten och en aktuell läkemedelslista.

Sjukintyg utfärdas numera oftast elektroniskt och skickas direkt till Försäkringskassan, medan du själv ser dem under 1177 intyg när du loggat in. Läkarintyg till Transportstyrelsen skrivs däremot fortfarande på myndighetens blankett. Läkaren ansvarar personligen för innehållet, får inte skriva intyg åt sig själv eller nära anhöriga och skriver efter Socialstyrelsens föreskrifter. Anser du att ett intyg innehåller sakfel kan du begära rättelse hos mottagningen, och intygsskrivandet står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).