Närakut

Vad är en närakut?

En närakut är en mottagning för akuta sjukdomar och skador som inte är livshotande, men som inte heller kan vänta till nästa vardag. Den fyller glappet mellan vårdcentralen, som har begränsade öppettider och sällan egen röntgen, och sjukhusets akutmottagning, dit du inte ska åka med ett vrickat handledsben. Både vuxna och barn tas emot, och i Region Stockholm håller närakuterna öppet varje dag mellan klockan 8 och 22.

Namnet varierar över landet. Där det inte finns närakuter heter motsvarande mottagning ofta jourcentral, jourmottagning eller jouröppen vårdcentral, och i en del regioner sköts kvälls- och helgvården direkt av sjukhusets akutmottagning. Uppdraget är i stort detsamma överallt: ta hand om det som gör ont nu, utan att fylla akuten med besvär som kan lösas på en enklare nivå.

Vad kan man få hjälp med på en närakut?

Typiska besök handlar om misstänkta frakturer, hjärnskakning, sårskador, misstänkt lunginflammation och akuta allergiska reaktioner. Hit hör också feber som inte släpper, öronvärk hos barn, urinvägsbesvär, plötslig buksmärta och sår som blivit infekterade under helgen.

Många närakuter har mer utrustning på plats än en vårdcentral. Efter sjuksköterskans första bedömning kan du få lämna blod- eller urinprov, ta EKG och mäta blodtryck, och på flera mottagningar går det att röntga eller göra ultraljud i samma hus. Behandlingen kan bestå av att sy ett sår, lägga gips eller stödskena, byta omläggning, sätta in antibiotika, ge smärtlindring och förklara vad du ska hålla ögonen på när du kommit hem.

Det finns också en tydlig gräns för uppdraget. Närakuten utreder inte långvariga besvär, följer inte upp kroniska sjukdomar och gör inga planerade kontroller. Kommer du dit med något som pågått i månader blir svaret nästan alltid en hänvisning tillbaka till vårdcentralen.

Vad är skillnaden mellan närakut och vårdcentral?

Vårdcentralen är basen i svensk sjukvård och den du ska ha en relation till över tid. Där hör kroniska sjukdomar hemma, liksom provsvar som ska följas upp, pågående sjukskrivning, remisser vidare till specialist och det mesta som går att planera. Genom vårdvalet väljer och listar du dig själv på en vårdcentral, antingen via 1177 eller med blankett, och du kan byta när du vill utan att motivera varför.

Närakuten tar vid när besväret är akut och vårdcentralen är stängd eller inte hinner samma dag. Den gör inga utredningar av långvariga problem, förlänger inte en pågående sjukskrivning och skriver inte intyg i efterhand. Eftersom flera närakuter arbetar med drop in utan tidsbokning tas den som är sjukast om hand först, vilket betyder att väntetiden kan svänga kraftigt under dygnet. Den som kommer med ett litet sår en fredagskväll får räkna med att stå tillbaka för den som kommer in med bröstsmärta.

När ska man ringa 1177 och när ska man ringa 112?

Ring 1177 när du är osäker. Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt alla dagar, och sjuksköterskan som svarar bedömer dina symtom och hänvisar dig till närakut, vårdcentral eller akutmottagning. Samtalet sparar ofta både en resa och en väntan i fel kö, och flera regioner rekommenderar uttryckligen att du ringer innan du åker till närakuten.

Ring 112 om du eller någon i din närhet plötsligt blir allvarligt sjuk eller råkar ut för en allvarlig olycka. Bröstsmärta, andningssvårigheter, hängande ansiktshalva eller plötslig svaghet i ena kroppshalvan, medvetslöshet och kraftiga blödningar hör till ambulans och akutmottagning, inte till en närakut. Vid fara för liv ska du varken vänta i telefonkö eller ta dig till en mottagning på egen hand.

Vad kostar ett besök på en närakut?

Patientavgifterna beslutas av varje region och skiljer sig därför åt över landet. I Region Stockholm kostar ett besök på närakuten 375 kronor för dig mellan 18 och 84 år, medan ett vanligt öppenvårdsbesök ligger på 275 kronor. Barn och ungdomar under 18 år och personer från 85 år betalar ingenting. Behöver du röntgas eller undersökas med ultraljud kan en egen avgift tillkomma. Sveriges Kommuner och Regioner sammanställer patientavgifterna i samtliga regioner, så det går att kontrollera vad som gäller där du bor.

Besöket räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård. När du betalat 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod får du frikort och slipper patientavgifter resten av perioden. Läkemedel har ett eget högkostnadsskydd med ett tak på 3 800 kronor. Tänk på att uteblivet besök ofta kostar även för den som har frikort. I Region Stockholm tas 400 kronor ut om du inte kommer eller avbokar för sent.

Behöver jag remiss till en närakut?

Nej. Närakuter och jourmottagningar tar emot utan remiss, och du behöver inte vara listad på någon särskild vårdcentral för att få komma. Ta med legitimation och visa frikortet om du har ett.

Ett tips som gör besöket bättre: skriv ner vilka läkemedel du tar, vilka allergier du har och när besvären började. Personalen träffar dig för första gången och har sällan hela din journal framför sig, särskilt om du söker i en annan region än där du bor.

Vilka rättigheter har du som patient?

Akut vård ska ges direkt och omfattas inte av väntetiderna i vårdgarantin. Garantin, som brukar kallas 0-3-90-90, gäller den planerade vården: kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar, besök hos specialist inom 90 dagar och behandling inom 90 dagar därefter. Blir du hänvisad vidare från närakuten är det de tidsgränserna som gäller för fortsättningen.

Är du missnöjd med vården vänder du dig i första hand till mottagningen själv. Kommer ni inte vidare finns patientnämnden i din region, som är fristående och hjälper kostnadsfritt. Allvarliga händelser kan anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), och har du skadats i regionfinansierad vård kan du söka patientskadeersättning hos Löf. Socialstyrelsen ansvarar för de nationella riktlinjer som vården ska följa.

Så hittar du rätt närakut

I katalogen kan du söka på ort och se vilka närakuter och jourmottagningar som finns i närheten, tillsammans med öppettider och vad varje mottagning uppger att den kan göra på plats. Tillgång till röntgen är värd att kontrollera i förväg om du misstänker ett benbrott, eftersom det avgör om du slipper skickas vidare. Ring 1177 om du tvekar, och åk till akutmottagningen eller ring 112 när besvären är allvarliga.