Röntgen

Vanlig röntgen, ibland kallad slätröntgen, avbildar framför allt skelett och lungor och är den bilddiagnostik som används mest i svensk vård. Undersökningen tar några minuter, gör inte ont och ger en liten stråldos. Här går vi igenom vid vilka besvär den används, när du behöver remiss, hur strålningen ska förstås och hur lång tid det tar innan svaret kommer.

Röntgen är den äldsta av bildundersökningarna och fortfarande den som används mest. Tekniken bygger på att olika vävnader släpper igenom strålningen olika mycket, vilket är förklaringen till att skelettet syns skarpt medan muskler och senor knappt framträder alls. Det avgör också vad undersökningen duger till.

Vad ser man på en vanlig röntgenbild?

Slätröntgen, ibland kallad konventionell röntgen, ger en tvådimensionell bild där tätare vävnad blir ljusare. Skelett avbildas väl, och därför är metoden självklar vid misstänkt fraktur, vid felställningar och när man vill följa hur ett brott läker. Ledförändringar vid artros framträder som minskad ledspringa och benpålagringar.

Lungröntgen visar lunginflammation, vätska i lungsäcken, sammanfallen lunga och hjärtats storlek. Vid buksmärta kan en översiktsbild avslöja fri gas eller tarmstopp. Tandröntgen görs på tandläkarmottagningen och hör till samma familj av undersökningar.

Det som röntgen inte klarar är minst lika viktigt att känna till. Menisker, korsband, brosk, muskler, senor och diskbråck syns inte på bilden, och ett normalt röntgensvar utesluter alltså inte skada i de strukturerna. Då går utredningen vidare till magnetkamera eller ultraljud.

Behöver jag remiss för röntgen?

Inom regionfinansierad vård krävs remiss. Den skrivs av läkare på vårdcentralen, akutmottagningen eller en specialistmottagning, och i flera regioner får även fysioterapeut, naprapat och kiropraktor remittera till skelettröntgen. Remissen ska ange frågeställningen, eftersom den styr både hur bilderna tas och hur de granskas.

Privata bilddiagnostiska mottagningar tar emot egenremiss mot betalning, alltså utan att någon i vården först bedömt behovet. Fördelen är tempo. Nackdelen är att du själv får bära svaret vidare, och ett fynd utan sammanhang skapar lika ofta oro som klarhet.

Hur farlig är strålningen vid röntgen?

Röntgen använder joniserande strålning, och doserna är små i sammanhanget. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens genomsnittsvärden ger en lungröntgen omkring 0,04 millisievert, ungefär lika mycket som den kosmiska strålningen under en flygresa tur och retur över Atlanten. En bild av hand eller fot ligger långt under det, medan en datortomografi ger flera millisievert och alltså väsentligt högre dos än slätröntgen.

Som jämförelse får den som bor i Sverige några millisievert per år från strålning i vardagen, där radon i inomhusluften är det största enskilda bidraget. Varje undersökning ska ändå vara berättigad, alltså ge mer nytta än risk, och det är en av sakerna remissen finns till för. Är du gravid eller kan vara det ska du säga det innan bilden tas.

Hur går undersökningen till?

Du får ta av smycken, bygel-bh och kläder med metall i det område som ska avbildas. Röntgensjuksköterskan placerar kroppsdelen mot detektorn och ber dig ligga eller stå still, ibland i lägen som känns udda men som behövs för att projektionen ska bli rätt. Vid lungröntgen andas du in och håller andan några sekunder.

Själva exponeringen tar bråkdelar av en sekund och gör inte ont. Hela besöket är ofta klart på tio till femton minuter. Personalen lämnar rummet eller ställer sig bakom en skärm under exponeringen, vilket beror på att de arbetar med strålning dagligen och inte på att din enstaka dos skulle vara farlig.

När får jag svar på röntgen?

Bilderna granskas av en röntgenläkare som skriver ett svar till den som skrev remissen. Vid akuta frågeställningar kommer beskedet inom timmar, i övrigt brukar det dröja några dagar till ett par veckor beroende på mottagning och prioritering.

Svaret får du av remitterande läkare, inte av röntgenavdelningen. Journalanteckningen kan du oftast läsa själv i e-tjänsterna på 1177, ibland innan läkaren hunnit höra av sig. Har du inte fått besked inom den tid du blivit lovad, ring och påminn. Ett svar som blir liggande är en av de vanligare orsakerna till att en utredning stannar av.

Vad kostar röntgen?

Med remiss inom regionen betalar du enligt regionens taxa. Flera regioner tar ingen särskild avgift för själva röntgen när remissen kommer inifrån vården, medan andra tar en besöksavgift i nivå med ett vanligt mottagningsbesök. Kostnaden räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård på 1 450 kronor, och därefter gäller frikort resten av tolvmånadersperioden.

Väljer du en privat mottagning utan remiss betalar du hela summan själv, och den kostnaden räknas inte mot högkostnadsskyddet. Prisnivån varierar mellan kroppsdelar, mottagningar och orter. Fråga vad som ingår innan du bokar, särskilt om ett skriftligt utlåtande från röntgenläkare ryms i priset eller debiteras separat.