Artrosbehandling

Vid artros i knä eller höft är grundbehandlingen densamma oavsett ålder: kunskap om sjukdomen, handledd träning och viktminskning när det behövs. Först när det inte räcker blir läkemedel och operation aktuellt. Artrosskolan är den vanligaste vägen in, och resultaten följs upp nationellt i Svenska Artrosregistret, tidigare BOA-registret.

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och den behandlas i motsatt ordning mot vad många tror. Det börjar inte hos ortopeden och inte med en röntgenremiss, utan med kunskap och träning. Den ordningen är inte en besparing utan bygger på vad forskningen visar fungerar bäst för flest.

Vad är artros, och är det bara slitage?

Artros beskrivs ofta som förslitning, men det är en missvisande bild. Sjukdomen påverkar hela leden: brosket, ledkapseln, ledvätskan, muskulaturen omkring och benet strax under brosket. Kroppen bryter ner och bygger upp ledens vävnad i en obalans som pågår över lång tid, och besvären växlar mellan perioder med mer och mindre smärta.

Vanligast drabbas knä och höft, följt av tummens basled och fingerlederna. Typiska tecken är igångsättningssmärta efter vila, stelhet på morgonen som släpper inom en halvtimme, och smärta som ökar vid belastning. Ålder, tidigare ledskada, ärftlighet, hög belastning och övervikt påverkar risken. Att slita på leden genom vardaglig aktivitet gör den däremot inte sjuk, och det är just därför vila är fel medicin.

Behöver jag röntgen för att få diagnosen?

I de flesta fall inte. Artros är en klinisk diagnos som ställs av läkare eller fysioterapeut utifrån sjukhistoria, symtombild och en undersökning av ledens rörlighet, stabilitet, styrka och smärtmönster. Tidig artros ger sällan förändringar som syns på bild, vilket betyder att en normal röntgen inte utesluter sjukdomen.

Att ändå börja med bildgivning kan därför försena både diagnos och behandling. Röntgen har sin plats när något annat misstänks, vid oklar bild eller när en operation planeras och kirurgen behöver se ledens utseende. Magnetkamera behövs sällan vid typisk knä- eller höftartros.

Vad är artrosskola och varför kommer den först?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar pekar ut grundbehandlingen tydligt: information och utbildning, handledd fysisk träning och viktminskning när det behövs. Detta ska erbjudas alla med artros, i alla åldrar, innan läkemedel och kirurgi övervägs.

Artrosskolan är formen som den grundbehandlingen oftast får. Först några teoritillfällen om vad artros är, vad som påverkar besvären och hur du hanterar dem i vardagen, sedan handledd träning hos fysioterapeut under omkring sex veckor med individuellt anpassad belastning. Många regioner erbjuder även digital artrosskola med stöd via app.

Resultaten följs upp i Svenska Artrosregistret, som fram till 2023 hette BOA-registret och som samlar in hur deltagarna mår före behandlingen och efter tre och tolv månader. Registret gör att effekten kan följas nationellt, och Socialstyrelsens utvärdering av artrosvården har visat att för få patienter får grundbehandlingen. Det är ett skäl att aktivt fråga efter artrosskola om ingen erbjuder den.

Kan träning göra artrosen värre?

Nej, och det här är den vanligaste missuppfattningen. Musklerna runt leden avlastar och stabiliserar, och styrketräning, konditionsträning och rörlighetsträning minskar smärta och förbättrar funktionen. Fysioterapeuten anpassar övningarna så att belastningen blir rätt.

En vanlig tumregel är att smärta under och strax efter träningen är acceptabel om den lagt sig till dagen efter. Håller den i sig längre justeras belastningen i stället för att träningen avbryts. Viktminskning har effekt hos den som bär övervikt, eftersom knäleden belastas med flera gånger kroppsvikten vid varje steg. Rökstopp och god sömn påverkar smärtupplevelsen mer än många tror.

Vad hjälper mot smärtan i vardagen?

Läkemedel är ett komplement till träningen, aldrig en ersättning. Paracetamol prövas ofta först, och antiinflammatoriska läkemedel kan användas i perioder men bör tas under kortast möjliga tid, särskilt vid hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom eller magbesvär. Diskutera alltid med läkare eller apotek om du står på andra mediciner.

Kortisoninjektion i leden kan ge kortvarig lindring vid en period av kraftig värk och används för att göra träning möjlig igen, inte som återkommande rutinbehandling. Gånghjälpmedel, skoinlägg, avlastning i perioder och ett anpassat arbetssätt hör också hit. Vissa regioner har artroskoordinatorer som håller ihop kontakten mellan fysioterapeut, läkare och ortoped.

När blir ortoped och operation aktuellt?

Remiss till ortoped blir aktuell när grundbehandlingen har genomförts ordentligt och besvären fortfarande styr vardagen. Ett tydligt tecken är smärta i vila eller nattlig värk som stör sömnen, tillsammans med att gångsträckan kortats och att du undviker saker du vill göra. Bedömningen görs på hur du fungerar, inte på hur röntgenbilden ser ut.

Knä- och höftprotes är en av vårdens mest utvärderade operationer, och enligt Svenska Ledprotesregistret har omkring 95 procent av dem som opererats med vanlig höftprotes kvar sin ursprungliga protes tio år efter ingreppet. Att först ha tränat är dessutom en fördel inför en operation, eftersom starkare muskulatur underlättar rehabiliteringen.

Titthålskirurgi vid knäartros är däremot en annan sak. Socialstyrelsen avråder från artroskopi vid knäartros och vid degenerativ meniskskada, eftersom ingreppet inte gett bättre resultat än icke-kirurgisk behandling. Vid färska meniskskador efter ett trauma kan artroskopi fortfarande vara rätt, särskilt hos yngre. Får du en operation föreslagen är det rimligt att fråga vilken av situationerna som gäller dig.