Smärtklinik
En smärtklinik tar emot dig som haft ont så länge att smärtan blivit ett eget tillstånd. Här handlar arbetet mindre om att hitta en ny skada och mer om att förstå varför nervsystemet fortsätter larma, och vad som får vardagen att fungera igen.
Var söker du smärtklinik?
Välj stad, område eller postnummer, eller använd din nuvarande plats, för att se smärtklinik nära dig.
Mottagningar inom smärtklinik
83 mottagningar inom smärtklinik finns i katalogen. Här står den med högst profilpoäng i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala. Välj plats ovan för hela listan.
Stockholm
Malmö
Göteborg
Uppsala
Områden inom smärtklinik
Utredning av långvarig smärta
Kartläggning av smärtans karaktär, utbredning och konsekvenser i vardagen, tillsammans med en genomgång av vad som redan är utrett och uteslutet.
Multimodal rehabilitering
Ett samordnat program där flera yrkesgrupper arbetar mot samma mål under några månader, med träning, samtal och stegvis återgång till aktivitet.
Rygg- och nacksmärta
Ont i ländrygg eller nacke som håller i sig månader efter att den akuta fasen är över, där rörelse och gradvis belastning är grunden i behandlingen.
Nervsmärta
Brännande, huggande eller elektrisk smärta med domningar, som uppstår när nerven själv är skadad eller påverkad av sjukdom.
Smärta vid artros och slitage
Ledsmärta i knä, höft och händer där anpassad träning och kunskap om sjukdomen är förstahandsbehandling långt före operation.
Sömn, stress och psykologiskt stöd
Behandling av det som håller smärtan igång: störd sömn, oro för att röra sig och en vardag som krympt ihop kring det som gör ont.
Vi går igenom vad långvarig smärta är, vad ett smärtteam gör, hur du får en remiss och vad du kan börja med under väntetiden.
Den som haft ont i flera år har oftast redan gjort röntgen, provat läkemedel och fått höra att bilderna ser fina ut. Beskedet är tänkt som en lättnad men landar sällan så, eftersom smärtan finns kvar oavsett vad bilderna visar. Smärtkliniken börjar i den motsägelsen.
Vad är långvarig smärta?
Långvarig smärta är smärta som funnits eller återkommit i mer än tre månader. Vid akut smärta är signalen kopplad till en skada som håller på att läka. Vid långvarig smärta har systemet som förmedlar signalen blivit känsligare, och då kan smärtan finnas kvar långt efter att vävnaden läkt.
Det betyder inte att smärtan sitter i huvudet. Den är lika verklig som all annan smärta och går att mäta i nervsystemet, men den svarar inte längre på samma logik som en stukad fot. Sömnbrist, oro och långa perioder av vila förstärker signalen, medan regelbunden rörelse och en vardag med innehåll dämpar den. Just därför riktar sig behandlingen mot flera saker samtidigt.
Vad gör en smärtklinik?
En smärtklinik, eller smärtmottagning, tar emot patienter med sammansatta smärttillstånd som primärvården inte kommit vidare med. Uppdraget är att bedöma smärtans mekanismer, gå igenom vad som redan är utrett och lägga en plan som du och teamet är överens om.
Sammansättningen av yrkesgrupper är det som skiljer en smärtklinik från en vanlig mottagning. Läkare, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut, sjuksköterska och kurator bedömer samma person utifrån varsitt håll och sätter sedan ihop bilden. Läkemedel finns med som en del men har begränsad effekt vid långvarig smärta, och beroendeframkallande preparat är sällan en hållbar lösning över tid. Vad som passar dig avgör din läkare tillsammans med dig.
För långvarig smärta hos vuxna finns dessutom ett nationellt vårdförlopp, som beskriver hur primärvården och den specialiserade vården ska dela upp arbetet. Tanken bakom det är att bedömningen inte ska skilja sig beroende på var i landet du bor.
Hur får du remiss, och hur lång är väntetiden?
Vägen går via vårdcentralen. Där görs en första bedömning, och remissen ska beskriva förloppet, tidigare utredningar och vad som redan är provat. En välskriven remiss sparar månader, eftersom smärtkliniken annars måste begära in komplettering.
Vårdgarantin ger rätt till besök inom 90 dagar och till behandlingsstart inom ytterligare 90 dagar efter beslut. Smärtmottagningarna hör samtidigt till de delar av vården där väntan ofta blir längre än så, och skillnaderna mellan regioner är stora. Får du ingen tid inom garantin kontaktar du regionens vårdgarantikansli, som kan lotsa dig till en annan vårdgivare utan extra kostnad för dig. Besöket kostar patientavgift som räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod.
Vad innebär multimodal rehabilitering?
Multimodal rehabilitering är ett samordnat program där ett team med minst två yrkesgrupper arbetar mot gemensamma mål, med insatser riktade mot både kroppen och det psykologiska. Programmen brukar löpa över några månader, ofta i grupp, med undervisning om hur smärta fungerar, gradvis ökad fysisk aktivitet och samtal om vad som får dig att undvika saker.
Upplägget bygger på att smärtan påverkar sömn, humör, arbete och relationer samtidigt, och att en insats i taget därför tenderar att rinna ut i sanden. Forskningen ger stöd för att den här formen fungerar bättre än enskilda behandlingar vid sammansatta tillstånd. Utvärderingen sker mot mål som du själv varit med och satt, till exempel att orka en arbetsdag eller sova igenom natten.
Vad kan du göra medan du väntar?
Börja röra dig regelbundet i en nivå du klarar även en dålig dag. Att göra samma mängd varje dag i stället för mycket när det känns bra och ingenting när det gör ont är den enskilt viktigaste principen, och den kallas ibland aktivitetsreglering. Fysioterapeut på vårdcentralen kan hjälpa dig att lägga nivån rätt.
Skriv ned hur smärtan varierar över dygnet och veckan, tillsammans med sömn och aktivitet. Underlaget gör första besöket på smärtkliniken avsevärt mer träffsäkert. Ta också upp sömnen med din vårdcentral, eftersom dålig sömn sänker smärttröskeln redan efter några nätter.
När ska smärta bedömas akut?
Sök vård samma dag vid smärta tillsammans med feber, oförklarad viktnedgång, nytillkommen svaghet i ben eller armar, eller om du får svårt att kissa eller tappar känseln kring underlivet. Plötslig, mycket intensiv smärta som skiljer sig från din vanliga ska också bedömas direkt. Ring 1177 om du är osäker och 112 vid allvarlig påverkan.
Kontrollera legitimation och specialistkompetens i Socialstyrelsens register om du söker dig till en privat mottagning, och att verksamheten är anmäld hos Inspektionen för vård och omsorg. I katalogen filtrerar du på ort och behandling och ser vilka mottagningar som anger att de arbetar med långvarig smärta och rehabilitering.
Vanliga frågor
Vad räknas som långvarig smärta?
Långvarig smärta är smärta som har funnits eller återkommit under mer än tre månader. Gränsen är satt för att markera att smärtan då inte längre fungerar som en varningssignal om pågående skada, utan har blivit ett tillstånd i sig. Den kan finnas med eller utan att en kroppslig orsak går att peka ut.
Vad är multimodal rehabilitering?
Multimodal rehabilitering är samordnad behandling som ges av ett team med minst två yrkesgrupper och som riktar sig mot både de kroppsliga och de psykologiska sidorna av smärtan. Programmet löper över flera veckor med gemensamma mål som följs upp. För sammansatta smärttillstånd har den här formen bättre stöd i forskningen än enskilda insatser var för sig.
Behöver jag remiss till en smärtmottagning?
Ja, inom regionens vård krävs nästan alltid remiss, oftast från vårdcentralen eller från en specialistmottagning som redan utrett dig. Remissen ska beskriva vad som är gjort, eftersom smärtkliniken sällan börjar om från början. Till en privat mottagning utan regionavtal kan du boka direkt men betalar hela kostnaden.
Hur lång är väntetiden till smärtklinik?
Vårdgarantin ger dig rätt till besök inom den specialiserade vården inom 90 dagar från att remissen kommit in. Väntetiderna till smärtmottagningar hör i praktiken till de längre i vården och varierar kraftigt mellan regioner. Kontakta regionens vårdgarantikansli om du inte fått en tid inom garantins gräns, så kan de hjälpa dig till en annan vårdgivare utan extra kostnad.
Vilka arbetar på en smärtklinik?
Teamet består vanligtvis av läkare, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut, sjuksköterska och kurator. Läkaren ansvarar för den medicinska bedömningen, fysioterapeuten för rörelse och belastning, psykologen för hur tankar och beteenden påverkar smärtan. Arbetsterapeuten arbetar med vardagens aktiviteter och kuratorn med ekonomi, arbete och det sociala.
Blir jag smärtfri av behandlingen?
Målet är oftast inte noll i smärta utan ett större liv trots smärtan. Många får en viss minskning av smärtnivån, medan den tydligaste vinsten brukar ligga i sömn, ork, rörlighet och möjligheten att arbeta och umgås. Behandlingen ska följas upp, och en plan som inte ger effekt ska omprövas.
Vad gäller kring sjukskrivning vid långvarig smärta?
Sjukintyget skrivs av läkaren, medan Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning utifrån hur arbetsförmågan påverkas. Regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter, och rehabkoordinatorn på vårdcentralen är den som håller ihop kontakten mellan dig, arbetsgivaren och Försäkringskassan. Be om den kontakten tidigt, hellre än efter ett avslag.