TENS

TENS är en liten batteridriven dosa som skickar svaga strömpulser genom elektroder på huden och dämpar smärta så länge apparaten är på. Metoden botar ingenting, men den är billig, har få biverkningar och du styr den själv. Här går vi igenom hur strömmen påverkar smärtan, vilka besvär TENS används vid, hur utprovningen hos fysioterapeut fungerar och skillnaden mellan att hyra och att köpa.

TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering, alltså stimulering genom huden. En dosa i fickformat skickar svaga strömpulser via självhäftande elektroder, och du reglerar styrkan själv tills det pirrar tydligt utan att göra ont. Apparaten påverkar inte orsaken till smärtan. Den ändrar hur signalerna hanteras medan strömmen är på, vilket för många är precis vad som behövs för att komma igång med rörelse igen.

Vad är TENS och hur fungerar det?

Den vanligaste förklaringen bygger på grindteorin. Nervtrådar som leder beröring och vibration är snabbare än de tunna trådar som leder smärta, och när de snabba trådarna aktiveras släpps färre smärtsignaler vidare i ryggmärgen. Det är samma princip som när du gnuggar på ett slag och det gör mindre ont.

I praktiken används två inställningar. Konventionell TENS ligger högt i frekvens, ger en tydlig pirrande känsla utan muskelryckningar och verkar snabbt, men effekten klingar ofta av kort efter att du stängt av. Lågfrekvent TENS, ibland kallad akupunkturliknande, går på några få pulser i sekunden och ger synliga muskelryckningar. Den tar längre tid att komma igång och antas påverka kroppens egna smärtdämpande system, vilket gör att effekten kan sitta i längre. Många får prova båda under utprovningen och märker snabbt vilken som passar dem.

Vid vilka besvär används TENS?

Långvarig smärta i rygg och nacke är den vanligaste anledningen, tillsammans med artros i knä och höft, senbesvär och muskelsmärta. TENS används också vid nervsmärta, vid smärta efter operation, i palliativ vård och under förlossning. Vid bäckensmärta och foglossning under graviditet är metoden vanlig, bland annat för att den inte innebär läkemedel.

Var ärlig mot dig själv om vad du kan förvänta dig. Forskningsläget är svårtolkat: många studier är små, det är svårt att göra en trovärdig jämförelse med en apparat som inte ger ström, och resultaten pekar åt olika håll. Det som talar för att pröva är att risken är låg, att du kan avbryta när du vill och att kostnaden är blygsam jämfört med det mesta annat.

Hur går utprovningen till?

Du börjar med en bedömning hos en förskrivare, oftast en fysioterapeut men även läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt förekommer. Där gås smärtan igenom, kontraindikationer stäms av och du får testa apparaten på plats. Elektrodplaceringen är själva hantverket, och några millimeters skillnad kan avgöra om det känns rätt.

Sedan får du låna hem en apparat under en provperiod, ofta ett par veckor upp till en månad, med instruktion om styrka, tid och hur du byter elektroder. Vid uppföljningen bestämmer ni om apparaten ska förskrivas, ställas om eller lämnas tillbaka. Uteblir effekten helt är det inget nederlag, det är just det provperioden finns till för.

Ska man hyra eller köpa TENS-apparat?

Hyra via regionens hjälpmedelsverksamhet innebär att du betalar en löpande avgift och att apparaten servas, byts vid fel och följs upp av din förskrivare. Du får också hjälp med elektrodplaceringen, vilket är det som oftast avgör resultatet.

Att köpa själv går snabbare och blir billigare i längden om du använder apparaten i flera år. Nackdelen är att du står ensam med inställningarna. Ett mellanläge som fungerar för många är att göra utprovningen inom vården först och köpa en egen apparat sedan, när du vet vilken frekvens och vilken placering som ger effekt.

Vad kostar TENS?

Bedömningsbesöket hos en fysioterapeut inom regionfinansierad vård kostar vanlig patientavgift och räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård, som ligger på 1 450 kronor under en rullande tolvmånadersperiod. Hyresavgiften för själva apparaten hanteras däremot separat, och flera regioner har ett eget avgiftstak för hjälpmedel. Vad som gäller där du bor står på 1177.

Köper du på egen hand betalar du hela summan själv, från några hundralappar för en enkel modell till över tusen för en med flera program. Elektroder är förbrukningsmaterial och tillkommer. Friskvårdsbidraget går normalt inte att använda, eftersom Skatteverket räknar behandling av sjukdom eller skada som sjukvård.

Vem ska inte använda TENS?

Har du pacemaker eller inopererad defibrillator ska du ha klartecken från din kardiologmottagning innan du börjar. Elektroder ska inte sättas över halspulsådern, framtill på halsen, över ögonen eller på hud med sår, utslag eller infektion. Vid epilepsi undviks placering på huvud och nacke.

Är du gravid används TENS över magen eller ländryggen bara efter ordination från barnmorska eller läkare. Har du kraftigt nedsatt känsel i ett område märker du inte om strömmen blir för stark, och då bör placeringen väljas någon annanstans. Kör aldrig bil med apparaten påslagen. Nytillkommen eller snabbt förvärrad smärta ska bedömas av vården innan du dämpar den med ström, och är du osäker på hur bråttom det är kan du ringa 1177.