Ergonomisk rådgivning

Ergonomisk rådgivning handlar om att anpassa arbetet efter kroppen i stället för tvärtom. En fysioterapeut eller ergonom tittar på hur du faktiskt arbetar, mäter höjder och avstånd och föreslår ändringar som ofta är enklare än man tror. Arbetsmiljölagen lägger ansvaret på arbetsgivaren, vilket också avgör vem som betalar.

Ergonomisk rådgivning är inte en behandling utan en genomgång av förutsättningarna för arbetet. Den som gör bedömningen tittar på arbetsställningar, arbetshöjder, synavstånd, repetitivitet, tunga lyft och hur ofta du byter position. Målet är att sänka belastningen tillräckligt för att kroppen ska hinna återhämta sig mellan passen.

Hur går en arbetsplatsbedömning till?

Bedömaren kommer ut till arbetsplatsen och ser dig arbeta som vanligt, gärna under en period som är typisk och inte lugnare än normalt. Ofta filmas eller fotograferas några moment. Höjder, avstånd och vikter mäts, och du får berätta var det värker, när på dagen det kommer och vilka moment du helst skjuter upp.

Därefter kommer en genomgång tillsammans med dig, där det som går att ändra på plats justeras direkt. Skrivbordshöjd, skärmläge och stolens inställningar tar några minuter. Resten sammanfattas skriftligt till arbetsgivaren med förslag i prioritetsordning. Ett besök tar vanligen mellan trettio minuter och en och en halv timme, och en uppföljning efter några veckor är att rekommendera eftersom nya inställningar ofta kryper tillbaka till det gamla.

Vilka åtgärder brukar föreslås?

På kontor handlar det oftast om enkla saker. Skärmens överkant i ögonhöjd, underarmarna vilande, fötterna i golvet, tangentbordet nära kroppen och musen intill tangentbordet i stället för långt ut åt sidan. Bärbar dator på ett bord under åtta timmar är fortfarande en av de vanligaste anmärkningarna, och lösningen brukar vara ställ, separat tangentbord och separat mus.

Inom vård, industri, bygg och handel ser listan annorlunda ut: lyfthjälpmedel, ändrade arbetshöjder, bättre placering av material så att vridningar försvinner, rotation mellan arbetsuppgifter och ändrad bemanning vid tunga moment. Ett återkommande råd oavsett bransch är variation. Kroppen tål det mesta en stund, men tål ingenting hur länge som helst, och därför väger korta pauser och byten av arbetsställning tyngre än den perfekta stolen.

Vilket ansvar har arbetsgivaren?

Arbetsmiljölagen lägger huvudansvaret på arbetsgivaren, som ska undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna, åtgärda det som går och följa upp resultatet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi och om arbetsanpassning preciserar vad som gäller, och tillsynen sköts av Arbetsmiljöverket, som kan ställa krav och besluta om vite.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren dessutom svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Skyddsombudet har rätt att delta i undersökningar av arbetsmiljön och kan begära åtgärder av arbetsgivaren, och får ingen rättelse kan frågan gå vidare till Arbetsmiljöverket. Som anställd har du samtidigt en skyldighet att följa instruktioner och använda de hjälpmedel som finns, en detalj som lätt glöms bort när lyftbältet ligger kvar i skåpet.

Vem betalar för utrustningen?

Arbetsgivaren står för det som behövs för att arbetet ska kunna utföras säkert. Det gäller möbler, lyfthjälpmedel, verktyg och sådana terminalglasögon som krävs för bildskärmsarbete. Vid funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i vissa situationer lämna bidrag till arbetshjälpmedel, och under den första tiden i en anställning kan Arbetsförmedlingen ha den rollen. Reglerna är detaljerade, så börja med att fråga arbetsgivaren och gå därefter vidare till respektive myndighet.

Regionens hjälpmedelsverksamhet står däremot inte för utrustning på arbetsplatsen. Den gränsdragningen förvånar många som fått ett hjälpmedel utskrivet för hemmet och räknar med att samma sak gäller på jobbet.

När räcker inte ergonomi?

Har du redan värk som stör sömnen eller begränsar vad du klarar hemma är en ergonomisk genomgång ett komplement, inte en behandling. Då behöver du en individuell bedömning hos fysioterapeut, och vid nytillkommen kraftlöshet, domningar eller smärta efter ett olycksfall en läkarbedömning.

Vid längre sjukfrånvaro får ergonomin en annan roll. Arbetsgivaren ska då upprätta en plan för återgång i arbete, enligt socialförsäkringsbalken senast dag trettio när frånvaron antas bli längre än sextio dagar, och en arbetsplatsbedömning blir ofta ett underlag i den planen. Misstänker du att besvären beror på arbetet ska det anmälas som arbetssjukdom, och information om vad som gäller finns hos Försäkringskassan. Råd om vart du vänder dig med besvären hittar du på 1177.