Kiropraktorbehandling

Kiropraktorbehandling bygger på manipulation, en snabb och kort rörelse som förs in i en led för att återställa rörligheten. Det är den tekniken som ger det knäppande ljudet många förknippar med yrket, och den som väcker flest frågor om säkerhet. Här förklarar vi vad som händer i leden, vilka risker som finns, när behandlingen inte ska ges och hur många besök det brukar handla om.

Kiropraktik har sin kärna i en enda teknik: manipulation av en led, i branschen oftast kallad justering. Runt den tekniken har det byggts upp mer myter än kring nästan någon annan behandling i rörelseapparaten, både från dem som lovar för mycket och från dem som varnar för mycket. Kiropraktor är samtidigt ett legitimationsyrke under Socialstyrelsen sedan 1989, med journalplikt och tillsyn precis som för läkare och fysioterapeuter.

Vad är en kiropraktisk justering?

En justering är en snabb rörelse med mycket kort utslag, riktad mot en enskild led vid slutet av dess normala rörelseomfång. Kiropraktorn placerar händerna över leden, tar upp spelrummet i vävnaden och för sedan in ett litet, väl avgränsat tryck. Hela momentet tar bråkdelen av en sekund. Det ska kännas kontrollerat, inte som ett ryck, och styrkan ligger i precisionen snarare än i kraften.

Manipulationen är sällan hela behandlingen. Ett besök innehåller normalt även mjukdelsarbete mot spänd muskulatur, töjningar och råd om belastning, och många kiropraktorer arbetar med träningsprogram som en självklar del. Finns skäl att undvika manipulation används i stället mobilisering, alltså upprepade mjuka rörelser genom ledens rörelseomfång, eller apparatur som ger ett doserat och lätt tryck.

Innan behandlingen görs en undersökning: hur du rör dig, vilka rörelser som gör ont, hur nerv och muskelfunktion ser ut och om något i din sjukdomshistoria talar emot. Den bedömningen är hela poängen med att gå till någon med legitimation.

Varför knäpper det när kiropraktorn justerar?

Ljudet kallas kavitation. När ledytorna hastigt separeras sjunker trycket i ledvätskan, och en gasbubbla bildas inne i leden. Det är den processen som hörs. Ingenting går sönder, inga ben flyttas på plats och ljudet säger ingenting om hur sliten leden är. Att knäcka fingrarna ger samma fenomen.

Två missförstånd är värda att rätta till. Det första är att knäppet skulle vara kvittot på att behandlingen lyckats. Effekten hänger inte på ljudet, och en justering kan fungera utmärkt utan att låta. Det andra är att ljudet skulle betyda att en kota som hoppat ur läge satts tillbaka. Så fungerar inte ryggraden. Det som förändras är rörligheten i leden och hur nervsystemet uppfattar området, inte kotans position.

Är kiropraktorbehandling säkert?

För de allra flesta är svaret ja, med reservationen att ingen behandling är helt utan risk. Det vanligaste efter ett besök är övergående ömhet i det behandlade området, trötthet eller lätt huvudvärk under det första dygnet. Besvären brukar klinga av inom ett par dagar och är i sig ofarliga.

Den risk som diskuterats mest gäller manipulation av halsryggen, där enstaka fall av skada på en blodkärlsvägg i nacken har rapporterats. Sådana händelser är mycket sällsynta, och sambandet är omtvistat eftersom den typ av smärta som föregår en kärlskada också får människor att söka behandling för nacken. Slutsatsen för dig som patient är ändå praktisk: nacken ska undersökas noga innan den manipuleras, och plötslig kraftig huvudvärk eller nacksmärta av en typ du aldrig känt förut ska bedömas av läkare först, inte behandlas manuellt.

Är du missnöjd med en behandling tar du det i första hand med mottagningen, och därefter med patientnämnden i regionen eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

När ska du inte få manipulationsbehandling?

Det finns tillstånd där manipulation avråds helt eller kräver stor försiktighet. Hit hör benskörhet, färsk fraktur, infektion eller tumör i skelettet, uttalad reumatisk sjukdom med instabilitet i nacken, akut diskbråck med påverkan på nervrötterna samt behandling med blodförtunnande läkemedel. Under graviditet går det att behandla, men tekniken och positioneringen anpassas.

Därför är genomgången av din sjukdomshistoria inte en formalitet. Berätta om mediciner, tidigare operationer i rygg eller nacke, kända sjukdomar i skelettet och om du haft yrsel, synförändringar eller domningar. En kiropraktor som hoppar över de frågorna och går direkt till britsen har missat den viktigaste delen av yrket. Kraftlöshet eller känselbortfall i arm eller ben, svårigheter att kissa, feber tillsammans med ryggsmärta och smärta som uppstått efter ett fall ska bedömas av läkare innan någon manuell behandling ges. Ring 1177 eller kontakta vårdcentralen om du är osäker på hur bråttom det är.

Hur många besök hos kiropraktor behövs?

Vid ett akut besvär i rygg eller nacke märks ofta skillnad inom två till fyra besök, gärna tätare i början och glesare sedan. Efter fyra gånger utan någon förändring alls ska behandlingen omprövas, och då kan en läkarbedömning eller en fysioterapeutisk genomgång vara nästa steg.

Var uppmärksam på upplägg som bygger på långa serier köpta i förskott eller på regelbundna underhållsbesök när besvären är borta. Det saknar vetenskapligt stöd. En behandling ska ha ett mål, en tidsram och en punkt där ni utvärderar tillsammans.

Vad kostar kiropraktorbehandling, och krävs remiss?

Ett besök brukar ligga runt 600 till 900 kronor, med de högsta priserna i storstäderna, och nybesöket är dyrare eftersom det tar längre tid. Ingen remiss behövs. Kiropraktik bedrivs nästan alltid utanför den regionfinansierade vården, vilket betyder att besöket normalt inte räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor.

Har du en privat sjukvårdsförsäkring täcks kiropraktor ofta, men försäkringsbolaget vill i regel att du bokar via deras vårdplanering. Friskvårdsbidraget kan ibland användas för behandling som motverkar ömhet och stelhet, medan sjukvårdande behandling av en diagnostiserad skada inte är skattefri friskvård enligt Skatteverket. Kontrollera legitimationen i Socialstyrelsens register innan du bokar, den är gratis att slå upp och tar en halv minut.