Behandling

Smärtbehandling

62 kliniker i 6 städer · 62 verifierade mot IVO

Var söker du smärtbehandling?

Välj stad, område eller postnummer, eller använd din nuvarande plats, för att se smärtbehandling nära dig.

Smärtbehandling stad för stad

Orter med färre än 3 mottagningar får ingen egen sida. De 3 som saknas här hittar du i katalogen över städer. Listan växer när fler kliniker tar över sin profil. Saknas din stad? Ta över klinikens profil gratis.

62kliniker i katalogen
6städer
62verifierade mot IVO

Kliniker som erbjuder smärtbehandling

62 kliniker i katalogen · 62 verifierade mot IVO:s vårdgivarregister

Hammarby Allé 150

IVO-registrerad

från710 kr

Sturegatan 34

IVO-registrerad

Fleminggatan 58

IVO-registrerad

Första långgatan 22

IVO-registrerad

50 kliniker till finns i katalogen. Välj stad ovan för att se alla på din ort.

Relaterade behandlingar

Ingår i: Allmänläkare husläkare, Fysioterapeut sjukgymnast, Gynekolog, Idrottsmedicin, Kiropraktor, Naprapat, Närakut, Neurologi, Ortoped, Reumatologi, Smärtklinik, Vårdcentral

Guide

Smärta som hållit i sig längre än tre månader beter sig annorlunda än akut smärta och behandlas därför annorlunda. Målet flyttas från att få bort värken till att få tillbaka funktion och vardag, och den mest verksamma behandlingen är sällan ett läkemedel. Här går vi igenom vägen genom vården, vad multimodal rehabilitering innebär och hur remiss till smärtmottagning fungerar.

Akut smärta är en varningssignal och ska tas på allvar. Smärta som stannar kvar långt efter att vävnaden läkt fungerar annorlunda, och behandlingen som fungerar vid ett brutet ben gör då ofta ingen nytta alls.

När räknas smärta som långvarig?

Tre månader är den gräns som används i vården. Efter den tiden har smärtan slutat vara en pålitlig mätare på vad som händer i kroppen, och nervsystemets sätt att förstärka och tolka signaler har hunnit förändras. Det är förklaringen till att en röntgen kan se prydlig ut medan värken är svår.

Vården brukar dela in smärta efter mekanism. Nociceptiv smärta kommer från vävnadsskada eller inflammation, som vid artros. Neuropatisk smärta kommer från skada på nervsystemet självt och beskrivs ofta som brännande eller stickande. Nociplastisk smärta uppstår när smärtsystemet är överkänsligt utan påvisbar skada, vilket är vanligt vid utbredd värk. Indelningen styr behandlingen, och därför läggs så mycket tid på att beskriva hur smärtan känns, inte bara var den sitter.

Hur går utredningen till på vårdcentralen?

Vårdcentralen är ingången. Läkaren går igenom smärtans förlopp, tidigare behandlingar, sömn, stämningsläge och hur vardagen och arbetet fungerar, och undersöker kroppen. Prover och bilddiagnostik används för att utesluta sjukdom som kräver egen behandling, inte för att förklara varje symtom.

Ett vanligt problem är att patienten väntar sig ett svar på frågan varför, medan vården vill komma vidare till frågan vad vi gör nu. Båda behövs. Be om en tydlig sammanfattning av vad utredningen visat och vad den uteslutit, eftersom besked om vad du inte har brukar ta bort en del av oron som håller smärtan uppe.

Hur behandlas långvarig smärta?

Rörelse är basen. Anpassad fysisk aktivitet som stegras försiktigt har det bästa stödet vid långvarig smärta i rörelseorganen, och en fysioterapeut lägger upp doseringen så att du kan öka utan att slås ut. Att det gör ont under träningen betyder inte att något går sönder, men takten behöver vara rimlig.

Samtalsbehandling som KBT eller ACT ingår ofta, inte för att smärtan sitter i huvudet utan för att rörelserädsla, sömnbrist och nedstämdhet förstärker den. Sömnen behandlas för sig när den är störd, eftersom dålig sömn sänker smärttröskeln.

Läkemedel har en roll, men en mindre än många hoppas. Vanliga smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel används i perioder och passar sämre för äldre och för den som har mag-, njur- eller hjärtsjukdom. Vid neuropatisk smärta används i stället vissa antidepressiva och epilepsiläkemedel i låga doser. Metoder som TENS och akupunktur kan lindra för enskilda personer och prövas ofta som komplement.

Vad är multimodal rehabilitering?

Multimodal rehabilitering, MMR, betyder att flera yrkesgrupper arbetar samtidigt efter en gemensam plan tillsammans med dig. Teamet består vanligen av läkare, fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut eller kurator. Programmen pågår ofta några veckor till ett par månader, med gruppträffar varvat med enskilda besök.

Innehållet är kunskap om smärta, gradvis ökad aktivitet, arbete med tankar och beteenden kring smärtan, sömn samt planering för arbete och vardag. Målet formuleras i funktion: att klara arbetsdagen, att orka handla, att sova igenom natten. Socialstyrelsen lyfter den här typen av samordnad rehabilitering framför enskilda insatser vid långvarig smärta, och enklare varianter finns numera på många vårdcentraler.

Behöver jag remiss till en smärtmottagning?

Specialiserade smärtmottagningar tar i de flesta regioner emot på remiss från läkare, och de förväntar sig att grundutredning och basbehandling redan gjorts i primärvården. Några regioner tar emot egen vårdbegäran direkt. Kontrollera vad som gäller för din region på 1177.

Väntetiderna är ofta långa, och vårdgarantins 0-3-90-90 gäller den regionfinansierade vården. Använd tiden till det som går att göra ändå: fortsatt rörelseträning, sömnrutiner och kontakt med rehabkoordinator om sjukskrivning är aktuell.

Varför rekommenderas inte opioider?

Vid akut smärta efter operation eller skada, och vid smärta vid cancer, gör opioider stor nytta. Vid långvarig smärta utan cancer är bilden en annan. Effekten avtar när kroppen vänjer sig, doserna tenderar att krypa uppåt och risken för beroende ökar. Vissa personer blir dessutom mer smärtkänsliga av behandlingen.

Står du redan på opioider ska du inte sluta tvärt på egen hand. En nedtrappning planeras tillsammans med din läkare, i lugn takt och med annan behandling på plats under tiden.

Vanliga frågor om smärtbehandling

När räknas smärta som långvarig?

Gränsen brukar sättas vid tre månader, alltså längre än den tid vävnad normalt behöver för att läka. Då talar man om långvarig eller kronisk smärta. Smärtan kan finnas kvar utan att någon pågående skada går att hitta, eftersom nervsystemets sätt att hantera signaler har förändrats.

Behöver jag remiss till en smärtmottagning?

I de flesta regioner krävs remiss från läkare till specialiserade smärtmottagningar, och vårdcentralen förväntas ha prövat grundutredning och basbehandling först. Vissa regioner tar även emot egen vårdbegäran. Vad som gäller där du bor står på 1177 när du valt region.

Varför får jag inte starka smärtstillande vid långvarig smärta?

Opioider har god effekt vid akut och cancerrelaterad smärta men svagt vetenskapligt stöd vid långvarig smärta som inte beror på cancer. Effekten avtar med tiden samtidigt som risken för beroende, biverkningar och ökad smärtkänslighet stiger. Därför rekommenderas de sällan som långtidsbehandling.

Vad är multimodal rehabilitering?

Multimodal rehabilitering, förkortat MMR, är ett samordnat program där ett team arbetar efter en gemensam plan med dig. I teamet ingår vanligen läkare, fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut eller kurator. Programmen pågår ofta några veckor till ett par månader och kombinerar rörelseträning, samtalsbehandling och strategier för vardag och arbete.

Hjälper träning mot smärta även om det gör ont?

Ja, i de allra flesta fall. Anpassad och gradvis ökad fysisk aktivitet är en av de bäst underbyggda behandlingarna vid långvarig smärta i rörelseorganen. Ökad smärta under och strax efter träningen betyder inte att något skadas, men upplägget bör tas fram med en fysioterapeut så att belastningen stegras i lagom takt.

Vad kostar smärtbehandling?

Inom regionen betalar du vanliga patientavgifter för besök hos läkare, fysioterapeut och psykolog, och avgifterna räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor. Läkemedel har ett eget skydd med taket 3 800 kronor. Privata mottagningar utan regionavtal sätter sina egna priser, och där gäller varken högkostnadsskydd eller frikort.