Gynekolog

Vad gör en gynekolog?

En gynekolog är en läkare med specialistkompetens i obstetrik och gynekologi. Bakom titeln ligger läkarexamen, bastjänstgöring och därefter flera års specialisttjänstgöring innan Socialstyrelsen utfärdar specialistbeviset. Gynekologi handlar om besvär och sjukdomar i underlivet och de inre könsorganen, obstetrik om graviditet och förlossning. Många arbetar med båda delarna, andra har smalnat av mot exempelvis endometrios, cellförändringar eller fertilitet.

I praktiken betyder det att gynekologen undersöker, ställer diagnos och behandlar. Hit hör rikliga eller oregelbundna blödningar, svår mensvärk, myom, cystor på äggstockarna, återkommande underlivsbesvär, urinläckage och framfall. Gynekologen följer också upp cellförändringar som hittats vid cellprov, sätter in och tar ut spiral, gör vaginalt ultraljud och utför både mindre ingrepp på mottagningen och operationer på sjukhus.

Något som skiljer besöket från många andra vårdkontakter är att undersökningen ofta görs redan första gången du kommer. Du hinner alltså sällan gå hem med enbart ett samtal, och det är en anledning till att en del drar sig för att boka. Undersökningen tar i regel bara några minuter, och du bestämmer själv takten.

Vad är skillnaden mellan gynekolog och barnmorska?

Båda yrkena är legitimerade av Socialstyrelsen, men rollerna skiljer sig åt. Barnmorskan arbetar självständigt med det friska förloppet: preventivmedelsrådgivning, cellprovtagning, graviditetskontroller, förlossning och eftervård. Gynekologen är läkare och tar vid när något ska utredas som sjukdom, när det behövs läkemedel utanför barnmorskans förskrivningsrätt eller när kirurgi kan bli aktuell.

För dig som söker vård betyder det att barnmorskemottagningen ofta är rätt första dörr vid preventivmedel och rutinmässigt cellprov, medan gynekologen är rätt vid ihållande smärta, blödningar som ändrat mönster eller fynd som behöver följas upp. Barnmorskan skickar vidare när det behövs, och på många mottagningar sitter yrkena i samma hus.

Behöver jag remiss till gynekolog?

Nej, i regel inte. Till privata gynekologmottagningar bokar du tid direkt. Även inom den regionfinansierade gynekologin tar de flesta mottagningar emot egenanmälan eller egenremiss, alltså att du själv skriver och beskriver varför du söker. Reglerna varierar mellan regioner, och aktuell information hittar du på 1177.

Söker du regionfinansierad vård gäller vårdgarantin 0-3-90-90: kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar, besök i specialiserad vård inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar. Får du inte tid inom garantitiden har du rätt att få vården hos en annan vårdgivare, och regionens vårdgarantikansli hjälper till att ordna det.

Vad kostar ett besök hos gynekolog?

Det avgörs av om mottagningen har avtal med regionen. Hos en gynekolog som arbetar på regionens uppdrag betalar du vanlig patientavgift för specialistvård, som brukar ligga runt 250 till 400 kronor beroende på region och på om du kommer på remiss eller söker själv. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård, där taket ligger på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. När du nått taket får du frikort som gäller resten av perioden.

Hos en helt privat gynekolog utan regionavtal sätts priset av mottagningen och du betalar hela summan själv. Ett förstabesök brukar ligga runt 1 500 till 2 000 kronor, och ultraljud, provtagning eller insättning av spiral kan tillkomma. De besöken räknas inte in i högkostnadsskyddet och ger inte frikort. Fråga därför före bokning vad som ingår i priset och vad som debiteras separat.

Cellprov inom det nationella screeningprogrammet är avgiftsfritt sedan 2018.

Hur ofta ska man ta cellprov?

Du kallas till gynekologisk cellprovskontroll från 23 års ålder. Provet analyseras för HPV, viruset som ligger bakom nästan all livmoderhalscancer. Mellan 23 och 49 år kommer kallelsen ungefär vart femte år, mellan 50 och 70 år ungefär vart sjunde år. Kallelser skickas tills du fyllt 70 och har minst ett negativt HPV-prov bakom dig.

Flera regioner erbjuder numera självprovtagning för HPV, där du tar provet hemma och skickar in det. Visar provet att du bär på HPV kallas du vidare till barnmorska eller gynekolog för uppföljning. Screeningen fångar förstadier innan de hinner utvecklas, men den ersätter inte en undersökning om du har symtom. Blöder du mellan menstruationerna eller efter samlag ska du söka vård även om senaste cellprovet var normalt.

När ska jag söka gynekolog för mensvärk eller blödningar?

Mensvärk som gör att du behöver stanna hemma från jobbet eller skolan är inget att stå ut med. Endometrios drabbar omkring tio procent av alla i fertil ålder med livmoder, och tiden från första symtom till diagnos har legat på flera år. Socialstyrelsen tog fram nationella riktlinjer för vård vid endometrios 2018, delvis för att svår mensvärk under lång tid avfärdats som normal.

Sök också vid blödning mellan menstruationerna, vid blödning efter samlag och vid smärta vid samlag som inte går över. Blödning efter menopaus ska alltid utredas, även om den kommer en enda gång och är liten. Orsaken är oftast godartad, men bedömningen görs för att utesluta cancer i livmoderkroppen och bör inte skjutas upp.

Vad kan gynekologen göra vid klimakteriebesvär?

Medelåldern för sista menstruationen ligger kring 51 år, och besvär som vallningar, svettningar, störd sömn, humörsvängningar och torrhet i slidan kan hålla i sig i flera år. Gynekologen går igenom symtombilden, väger nytta mot risk utifrån din hälsa och föreslår behandling.

Hormonbehandling med östradiol, ofta i kombination med gulkroppshormon om livmodern är kvar, har bäst dokumenterad effekt på vallningar och svettningar. Riktlinjerna säger att behandlingen bör erbjudas dig som är yngre än 60 år eller befinner dig inom tio år efter menopaus och har besvär som påverkar livskvaliteten, i lägsta effektiva dos. Besvär som sitter i slida och urinvägar behandlas ofta i stället med lokalt östrogen, som verkar där det appliceras. Vid tidigare blodpropp, viss cancer eller andra riskfaktorer behöver behandlingen anpassas eller väljas bort, och därför görs bedömningen av läkare.

Hur väljer du gynekologmottagning?

Börja med det som går att kontrollera. Legitimation och specialistkompetens slår du upp i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och alla vårdgivare ska vara registrerade hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som utövar tillsynen.

Fråga sedan om mottagningen har avtal med regionen, eftersom det avgör hela prisbilden. Ta reda på vad som ingår i besöket, om ultraljud görs vid samma tillfälle och hur provsvar lämnas. Vid långdragna besvär är kontinuitet värd mycket, så fråga om du får träffa samma läkare vid återbesök.

Blir du dåligt bemött eller är missnöjd med en bedömning kan du vända dig till patientnämnden i regionen, som är kostnadsfri och opartisk. Allvarliga händelser anmäler du till IVO.