Hormonbehandling

Menopausal hormonbehandling, MHT, innebär att du får tillbaka en del av det östrogen kroppen slutat tillverka. Behandlingen är den mest effektiva mot vallningar och svettningar och kan ges som tabletter, plåster, gel eller spray, med olika riskprofil beroende på form. Här går vi igenom vad den hjälper mot, vilka riskerna faktiskt är och hur du får den utskriven.

Klimakteriet är ingen sjukdom, men besvären kan vara fullt tillräckliga för att en vardag ska sluta fungera. Hormonbehandling har bäst dokumenterad effekt mot de tyngsta symtomen och är samtidigt den behandling som fått mest motstridig publicitet under tjugo år. Kunskapsläget har hunnit ändra sig sedan larmrapporterna i början av 2000-talet.

Vad är menopausal hormonbehandling?

Behandlingen bygger på östrogen, oftast östradiol, som verkar i hela kroppen. Har du livmodern kvar kombineras östrogenet alltid med gulkroppshormon, alltså gestagen eller progesteron. Skälet är rent praktiskt: östrogen ensamt får livmoderslemhinnan att växa, vilket över tid ökar risken för livmodercancer, och gulkroppshormonet bromsar den tillväxten. Är livmodern borttagen behövs inget tillägg.

Upplägget skiljer sig beroende på var du befinner dig. Innan mensen upphört ges östrogen kontinuerligt och gulkroppshormon under en del av varje månad, vilket ger en regelbunden bortfallsblödning. När menopausen passerat ges båda hormonerna dagligen i en lägre dos, utan blödning. Lokalt östrogen i slidan är något annat än det här. Det handlar oftast om östriol, ett svagare hormon i form av kräm, vagitorier eller ring, som verkar där det läggs och knappt tas upp i kroppen i övrigt.

Vad hjälper hormonbehandling mot?

Tydligast är effekten mot vallningar och svettningar. Många beskriver att sömnen kommer tillbaka först, helt enkelt för att de slutar vakna genomsvettiga flera gånger per natt, och att humör och ork följer efter. Det är en vanlig missuppfattning att hormonbehandling är en behandling mot nedstämdhet i sig.

Slidbesvär är den andra tydliga indikationen. Torra slemhinnor, sveda, samlagssmärta och återkommande urinvägsbesvär hänger ihop med östrogenbortfallet, och de svarar ofta bra på lokal behandling utan att du behöver hormon i hela kroppen. Östrogen minskar också risken för benskörhetsfraktur, men sätts sällan in enbart av det skälet. Behandlingen används inte för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Vilka risker finns med hormonbehandling?

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation slår fast att hormonbehandling är effektiv och kan rekommenderas när klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten negativt, förutsatt att nytta och risk vägs mot varandra för varje enskild kvinna. Det är den avvägningen som är hela poängen, inte ett generellt ja eller nej.

Kombinerad behandling med östrogen och gestagen ger en något ökad risk för bröstcancer efter mer än fem års användning. Risken sjunker igen när behandlingen avslutas. Östrogen i tablettform ökar risken för blodpropp, och det finns även en påverkan på risken för stroke. Behandlingen är olämplig om du haft bröstcancer, blodpropp eller stroke, och oklar blödning från underlivet ska alltid utredas innan något sätts in. Vanliga och ofarliga biverkningar i början är ömma bröst, svullnadskänsla och huvudvärk, och de brukar ge med sig efter några veckor.

Är plåster bättre än tabletter?

När det gäller blodpropp finns en verklig skillnad. Hormon som tas upp genom huden via plåster, gel eller spray passerar inte levern på samma sätt som en tablett, och 1177 anger att den vägen inte ökar risken för blodpropp. Därför väljs hudberedning ofta vid övervikt, vid migrän med aura och när det finns propp i den nära släkten.

Tabletter är enkla att dosera, gel och spray går att finjustera i små steg och plåster byts ett par gånger i veckan. Valet handlar ofta lika mycket om vad du orkar hålla ordning på i vardagen.

Behöver jag remiss, och vem skriver ut?

Hormonbehandling skrivs ut av läkare. Vårdcentralen klarar de flesta fall, och till en gynekologmottagning tar de flesta regioner emot egenanmälan utan remiss. Inom regionfinansierad vård gäller vårdgarantin 0-3-90-90. Hos en helt privat mottagning bokar du tid direkt, men betalar hela besöket själv och får varken högkostnadsskydd eller frikort på det.

Ta med en lista på dina läkemedel och en beskrivning av besvären, gärna hur ofta vallningarna kommer och hur sömnen ser ut. Blodprov för hormoner behövs sällan, eftersom det är symtomen och åldern som styr.

Vad kostar hormonbehandling?

Besöksavgiften i regionfinansierad vård ligger på ungefär 200 till 400 kronor på vårdcentral och skiljer sig mellan regioner. Avgifterna räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård med tak på 1 450 kronor under tolv månader, därefter får du frikort.

Läkemedlen har ett eget system. De flesta preparat ingår i läkemedelsförmånen, som har ett separat högkostnadsskydd med tak på 3 800 kronor under en tolvmånadersperiod. Vårdens frikort gäller alltså inte på apoteket och tvärtom.

Hur länge ska man stå kvar på behandlingen?

Någon fast bortre gräns i antal år finns inte, och det finns heller inga prover som avgör när det är dags att sluta. I stället prövas behandlingen om regelbundet, ofta årligen, där effekten vägs mot din aktuella riskbild.

Vill du avsluta trappas dosen ner stegvis i stället för att stoppas tvärt, eftersom vallningarna annars ofta kommer tillbaka med besked. Går det inte kan du återgå till en fungerande dos och pröva igen längre fram.