Gynekologisk undersökning

En gynekologisk undersökning är en titt och en känsla på underlivet och de inre könsorganen, ofta kompletterad med vaginalt ultraljud. Själva undersökningen tar några minuter, görs utan bedövning och ska inte göra ont. Det är alltid du som bestämmer om den ska göras och när den ska avbrytas.

Många skjuter på den här tiden längre än de tänkt sig. Undersökningen har rykte om sig att vara obehaglig, och den som aldrig varit hos gynekolog eller barnmorska har svårt att veta vad som faktiskt händer bakom dörren. I praktiken tar själva undersökningen ett par minuter, och du styr hela vägen hur långt den ska gå.

Vad händer vid en gynekologisk undersökning?

Besöket börjar med ett samtal. Barnmorskan eller läkaren frågar varför du kommer, hur din mens fungerar, vilket preventivmedel du använder och vilka besvär du har. Först därefter blir det aktuellt att undersöka. Du klär av dig på underkroppen, oftast bakom en skärm eller i ett eget rum, och sätter dig i gynstolen. Där halvligger du med benen i särskilda stöd, och stolen går att justera tills ställningen känns rimlig.

Undersökningen har tre delar, och alla behöver inte göras varje gång. Det börjar med en yttre titt på underlivet. Sedan förs ett spekulum in i slidan, ett instrument som håller undan slidväggarna så att livmodertappen syns. Är det aktuellt med cellprov tas det i det läget. Sist kommer palpationen, där undersökaren för in ett eller två fingrar i slidan och samtidigt känner med den andra handen på magen för att bedöma livmoderns läge och storlek, äggstockarna och om något ömmar.

När görs vaginalt ultraljud?

Många mottagningar avslutar med vaginalt ultraljud. En smal givare förs in i slidan och ger en tydligare bild av livmoderslemhinnan, muskelknutor och äggstockar än ett ultraljud utanpå magen, eftersom givaren ligger nära det som ska bedömas. Ultraljud hör hemma vid utredning av blödningsrubbningar, misstänkta cystor och myom samt i tidig graviditet. Vid en ren cellprovtagning hos barnmorska görs det däremot inte.

Gör en gynekologisk undersökning ont?

Den ska inte göra ont. De flesta beskriver den som obehaglig eller ovan, med en tryckkänsla när spekulumet förs in. Undersökningen görs utan bedövning och är över på några minuter.

Det viktigaste att veta är att du bestämmer. Du avgör om du vill bli undersökt, och du kan be om paus eller avbryta mitt i utan att motivera varför. Har du vaginism, tidigare erfarenhet av en smärtsam undersökning eller av sexuella övergrepp är det värt att säga det innan ni börjar. Då kan mottagningen ta ett mindre spekulum, gå långsammare, låta dig föra in instrumentet själv eller dela upp besöket i flera steg. Det här är vanliga önskemål som ingen erfaren undersökare höjer på ögonbrynen åt.

Hur ofta behöver man gå på gynekologisk undersökning?

Det finns ingen årlig rutinkontroll av det slag tandvården har. Det du kallas till är cellprovet inom det nationella screeningprogrammet, som börjar vid 23 års ålder och sedan kommer ungefär vart femte år fram till 49 och vart sjunde år mellan 50 och 70. Den provtagningen görs oftast av barnmorska och är inte en fullständig gynekologisk undersökning.

I övrigt söker du utifrån symtom. Boka tid vid blödning mellan menstruationerna, blödning efter samlag, smärta vid samlag, mensvärk som gör att du stannar hemma från jobb eller skola, flytningar eller klåda som inte går över och känsla av tyngd eller framfall i underlivet. Blödning efter menopaus ska alltid bedömas av läkare, även om den bara kommer en gång.

Ingår cellprov i undersökningen?

Inte automatiskt. Cellprovet inom screeningprogrammet är ett eget kort besök och är avgiftsfritt i hela landet. Söker du gynekolog för besvär tas cellprov bara om det finns anledning, exempelvis om det gått lång tid sedan förra provet. Har du symtom ska du söka vård även om ditt senaste prov var normalt, eftersom screeningen letar efter HPV och cellförändringar på livmoderhalsen och inte fångar allt annat som kan ligga bakom besvären.

Vad kostar en gynekologisk undersökning?

Det avgörs av vem som driver mottagningen. Hos barnmorskemottagningar och gynekologer som arbetar på regionens uppdrag betalar du vanlig patientavgift, och besök hos barnmorska är avgiftsfria i flera regioner. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård, där taket ligger på 1 450 kronor under tolv månader och ger frikort resten av perioden.

Hos en helt privat mottagning utan regionavtal sätter kliniken priset själv. Ett förstabesök brukar ligga runt 1 500 till 2 000 kronor, men nivåerna varierar mellan mottagningar, och ultraljud, provtagning eller insättning av spiral kan tillkomma. Sådana besök ger varken högkostnadsskydd eller frikort, så fråga före bokning vad som ingår i priset och vad som debiteras separat.

Behöver jag remiss?

Nej, i regel inte. Privata mottagningar bokar du direkt, och de flesta regionfinansierade gynekologmottagningar tar emot egenanmälan. Reglerna skiljer sig mellan regioner, och aktuell information finns på 1177. Inom regionfinansierad vård gäller vårdgarantin 0-3-90-90: kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar, besök i specialiserad vård inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar.

Du får ta med dig en närstående in, och behöver du tolk ska mottagningen ordna det utan kostnad. Vill du bli undersökt av en kvinna går det att fråga vid bokningen. Alla mottagningar kan inte garantera det, men de flesta försöker lösa det. Blir du dåligt bemött kan du vända dig till patientnämnden i regionen, som är kostnadsfri och opartisk.