Ungdomsmottagning

Många drar sig för att gå till ungdomsmottagningen första gången, ofta för att de inte vet vad som händer där. Det korta svaret är att du berättar varför du kommit, får svar på dina frågor och sedan bestämmer själv vad som ska hända. Ingen blir arg, ingen ringer hem och ingen fråga är för dum.

Vad kan du få hjälp med på en ungdomsmottagning?

Preventivmedel är det vanligaste skälet. Du kan få rådgivning om p-piller, p-stav, p-ring, spiral och kondom, få recept skrivet och få spiral eller p-stav insatt på plats. Kondomer finns oftast gratis att hämta.

Testning för könssjukdomar hör också till kärnan. Klamydia och gonorré ger ofta inga symtom, så testa dig efter oskyddat sex eller efter en ny partner även om allt känns bra. Här går det också att testa för hiv och syfilis.

Sedan finns allt det andra: mens som gör ont eller uteblir, klåda och besvär i underlivet, frågor om förhud och testiklar, smärta vid sex, tankar om kön och sexuell läggning, och hur man vet var ens egna gränser går. Många kommer också för att må dåligt. Oro, nedstämdhet, stress inför skolan, ensamhet, bråk hemma eller något som hänt som du inte berättat för någon.

Hur gammal måste du vara?

Den nedre gränsen brukar ligga runt 12 eller 13 år. Den övre gränsen bestäms av varje region och ligger vanligen på 22, 23 eller 25 år. Stockholms mottagningar tar emot upp till 22 år, medan andra regioner låter dig komma tills du fyller 23 eller 25.

Har du precis passerat gränsen är vårdcentralen, barnmorskemottagningen eller en gynekologisk mottagning nästa steg. För testning av könssjukdomar finns dessutom särskilda mottagningar i de större städerna, och flera regioner har hemtest som du beställer via 1177.

Kostar det något?

Nej. Besök på ungdomsmottagning är kostnadsfria i hela landet, oavsett hur ofta du kommer. Det gäller samtal, undersökningar och provtagning.

Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen är kostnadsfria till och med det år du fyller 20, och många regioner har förlängt subventionen till 25 eller 26 år. Provtagning och behandling för klamydia och gonorré är kostnadsfri enligt smittskyddslagen, alltså även om du är äldre än mottagningens åldersgräns.

Får dina föräldrar veta att du varit där?

Nej. Personalen har tystnadsplikt, och den gäller också mot dina vårdnadshavare. Ingen ringer hem, ingen skickar brev och du behöver inte ha någon vuxen med dig. Från 13 års ålder loggar du själv in på 1177 med bank-id, och vårdnadshavarna har då inte längre direktåtkomst till din journal där.

Det finns ett undantag som är värt att veta om i förväg. All personal inom vård och skola är skyldig att kontakta socialtjänsten om de misstänker att någon under 18 far illa, till exempel vid våld, övergrepp eller allvarlig försummelse. Om det blir aktuellt berättar de för dig vad de gör och varför. Syftet är att du ska få hjälp, inte att ställa till det för dig.

Måste du boka tid, eller finns det drop-in?

Det varierar mellan mottagningar. Många har drop-in för snabba ärenden som kondomer, graviditetstest, provtagning och kortare frågor, och bokade tider för längre samtal, gynekologisk undersökning eller spiralinsättning. Ringer du och berättar vad det gäller får du veta vilket som passar.

Flera regioner har dessutom digitala ungdomsmottagningar med chatt eller videobesök, vilket kan kännas lättare om du bor på en mindre ort. Nationell information för unga finns på UMO, som drivs av regionerna gemensamt, och regionens egna mottagningar hittar du på 1177.

Vilka arbetar på en ungdomsmottagning?

Barnmorskan sköter preventivmedel, gynekologiska undersökningar, graviditetstester och provtagning för könssjukdomar. Kuratorn tar samtalen om måendet, familjen, skolan och relationer. Många mottagningar har också psykolog, sjuksköterska och läkare knuten till sig, och en del har personal med särskilt uppdrag mot killar.

Alla yrkesgrupper i vården är legitimerade av Socialstyrelsen, och verksamheten står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Blir du dåligt bemött kan du säga det direkt, be att få träffa någon annan eller vända dig till patientnämnden i din region.

Vad händer om du behöver mer hjälp än mottagningen kan ge?

Ungdomsmottagningen är en väg in, inte en återvändsgränd. Behöver du längre behandling för psykisk ohälsa slussas du vidare till primärvårdens psykosociala team eller till barn- och ungdomspsykiatrin. Vid graviditet får du hjälp till en abortmottagning eller till mödrahälsovården, beroende på vad du väljer. Vid misstanke om något som behöver utredas medicinskt skrivs remiss till gynekolog, urolog eller hudmottagning.

Är det akut och du mår mycket dåligt, vänta inte på nästa öppettid. Ring 1177 för rådgivning dygnet runt, och 112 om det är fara för liv. I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som har drop-in och digitala besök.