Samtalsterapi

Samtalsterapi är ett brett begrepp för samtalsstöd som ofta ges av behandlare utan legitimation. Det kan vara både kunnigt och till stor nytta, men skiljer sig från legitimerad psykoterapi på flera punkter som får praktisk betydelse om något går snett. Här reder vi ut vad titeln betyder rent juridiskt, vilka regler som gäller och vad du bör kontrollera innan du bokar.

Sök på samtalsterapi och du får träffar på allt från erfarna socionomer och präster till behandlare med ett veckoslutsdiplom på väggen. Alla får kalla sig samtalsterapeut, och det är fullt lagligt. Att veta vad ordet betyder, och framför allt vad det inte betyder, är därför en del av att välja rätt.

Vad är samtalsterapi?

Samtalsterapi är samtalsstöd där du får hjälp att sätta ord på det som är svårt och hitta ett annat sätt att förhålla dig till det. Vanliga anledningar är separationer, konflikter på jobbet, existentiella frågor, stress, sorg och känslan av att ha kört fast. Upplägget varierar med behandlaren, från fasta veckosamtal till glesa träffar vid behov.

Begreppet saknar gemensam definition. Två mottagningar som båda skriver samtalsterapi kan arbeta helt olika, och en del erbjuder i praktiken något som ligger nära psykoterapi medan andra erbjuder något som ligger närmare coaching. Fråga därför konkret vad behandlaren gör i rummet, snarare än vad tjänsten heter.

Är samtalsterapeut en skyddad titel?

Nej. Enligt patientsäkerhetslagen finns ett antal skyddade yrkestitlar som bara får användas av den som har legitimation från Socialstyrelsen. Inom samtalsområdet gäller det psykolog, legitimerad psykoterapeut och sedan 2019 även hälso- och sjukvårdskurator. Läkare, fysioterapeut, naprapat och barnmorska är andra exempel på legitimationsyrken.

Terapeut, samtalsterapeut, coach, livscoach och hälsorådgivare finns inte med på den listan. De orden är fria, och det krävs varken utbildning eller registrering för att använda dem yrkesmässigt. Ordet diplomerad, som förekommer ofta i branschen, är ett intyg från den skola som utfärdat det och har ingen rättslig innebörd. Branschföreningar med egna etiska regler finns, men de är inte myndigheter och deras medlemskap ersätter inte en legitimation.

Vad betyder det för dig som klient?

Skillnaden märks framför allt när något går fel. Legitimerad personal ska föra journal, omfattas av lagreglerad tystnadsplikt, står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och kan få legitimationen indragen vid allvarliga brister. Du omfattas dessutom av patientförsäkringen och kan vända dig till patientnämnden i din region.

Hos en behandlare utan legitimation finns inget av detta. Det saknas journalplikt, tystnadsplikten regleras av avtalet mellan er och det finns ingen myndighet som utövar tillsyn eller tar emot din anmälan. Blir du missnöjd är du hänvisad till att kräva pengarna tillbaka och i sista hand till allmän domstol.

En praktisk skillnad syns också på fakturan. Sjukvård som ges av legitimerad personal är undantagen från moms, medan samtalstjänster utan legitimation normalt är momspliktiga. Ett pris som verkar lågt kan alltså vara angivet exklusive moms.

Vad får en samtalsterapeut utan legitimation inte göra?

Patientsäkerhetslagen sätter gränser för den som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Yrkesmässig behandling av bland annat cancer, diabetes, epilepsi och sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen är förbjuden, liksom att undersöka eller behandla någon annans graviditet eller förlossning. Detsamma gäller att undersöka eller behandla barn under åtta år samt att behandla under narkos eller injektionsbedövning. Brott mot bestämmelserna kan ge böter eller fängelse i upp till ett år.

En samtalsterapeut utan legitimation får inte heller ställa diagnos, skriva sjukintyg eller ta över behandlingen av en psykiatrisk sjukdom. Får du höra att du “nog har adhd” eller att du kan trappa ut din medicin av någon utan legitimation ska du sluta boka tider där.

När räcker samtalsterapi och när behöver du legitimerad vård?

För livsfrågor, relationsbekymmer, sorg efter en förlust och perioder av stress kan ett gott samtalsstöd göra stor nytta oavsett vilken titel behandlaren har. Många samtalsterapeuter är socionomer, präster, diakoner eller sjuksköterskor med lång erfarenhet av att möta människor i kris.

Sök legitimerad vård om du har återkommande panikattacker, nedstämdhet som varat i veckor, självmordstankar, tvångshandlingar, en ätstörning, missbruk eller obearbetat trauma. Där finns metoder med dokumenterad effekt, och behandlingen kan behöva kombineras med läkemedel, vilket kräver läkare. Vårdcentralen är ingången och kräver ingen remiss. Vid livsfara eller tankar på att ta ditt liv ringer du 112, och råd om vart du ska vända dig får du dygnet runt på telefonnummer 1177.

Vad kostar samtalsterapi?

Ett samtal på 45 till 60 minuter brukar ligga runt 700 till 1 200 kronor hos en behandlare utan legitimation, vilket är något lägre än hos psykolog eller legitimerad psykoterapeut. Priset omfattas aldrig av högkostnadsskyddet, eftersom det inte rör sig om regionfinansierad vård. Kolla om beloppet är med eller utan moms och fråga om avbokningsregler.

Vad ska jag fråga innan jag bokar?

Fråga rakt ut vilken utbildning behandlaren har, hur lång den var och vem som utfärdade den. Fråga om det finns legitimation, och slå i så fall upp namnet i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, som är öppet för alla. Be om skriftliga villkor med pris, sekretess och avbokning.

Var uppmärksam på behandlare som lovar resultat, avråder dig från kontakt med sjukvården, säljer långa paket i förskott eller blandar in produktförsäljning i samtalen. Ett seriöst samtalsstöd säger också ifrån när dina besvär hör hemma någon annanstans.