Kristerapi

Kristerapi är samtalsstöd i anslutning till en svår händelse, till exempel ett dödsbud, en olycka, ett överfall eller ett besked som vänder upp och ner på tillvaron. Syftet är att hjälpa dig hålla ihop vardagen och att fånga upp de fall där reaktionen inte klingar av av sig själv. Här beskriver vi hur en krisreaktion brukar se ut, när du behöver professionell hjälp och vart du kan vända dig mitt i natten.

Efter ett dödsbud, en olycka eller ett överfall slutar de flesta att fungera som vanligt en tid. Man glömmer vad man nyss sagt, känner ingenting alls eller allt på en gång och sover i korta stötar. Det är kroppens sätt att hantera något den inte hunnit ta in, och det är ingen sjukdom. Krisstöd handlar om att få sällskap genom det förloppet.

Vad är kristerapi?

Kristerapi, som lika ofta kallas krisstöd, är samtalsstöd i nära anslutning till en svår händelse. Målet är att du ska hålla ihop vardagen, förstå dina egna reaktioner och slippa hamna i isolering. Innehållet är påtagligt praktiskt: information om vad som är normalt, hjälp att få sömn och mat att fungera, stöd i kontakten med anhöriga, arbetsgivare, polis eller begravningsbyrå, och en plan för de närmaste veckorna.

Det ska skiljas från traumabehandling. En bearbetning av själva minnesbilderna, med metoder som EMDR eller traumafokuserad KBT, sätts in först när det gått en tid och besvären finns kvar.

Vilka faser går en krisreaktion igenom?

Den modell som används mest i Sverige kommer från psykiatern Johan Cullberg och beskriver fyra faser.

Chockfasen

Från några timmar upp till ett par dygn. Verkligheten går inte in. Många verkar samlade utåt, fattar praktiska beslut och minns efteråt knappt vad som sades. Information som ges här behöver upprepas senare.

Reaktionsfasen

Veckorna därpå. Nu kommer gråten, ilskan, skuldkänslorna och frågan om varför. Sömnen blir dålig, kroppen värker och tankarna återvänder till händelsen om och om igen.

Bearbetningsfasen

Månader framåt. Vardagen börjar rulla igen, men minnena kommer i vågor och kan slå till utan förvarning. Man klarar mer och blir samtidigt oväntat överväldigad.

Nyorienteringsfasen

Det som hänt finns kvar som ett ärr men styr inte längre livet. Man kan minnas utan att slås omkull.

Faserna är en karta, inte en tidtabell. I verkligheten hoppar man fram och tillbaka och kan återvända till en tidigare fas långt efteråt.

När behöver jag professionell hjälp efter en kris?

De flesta krisreaktioner klingar av med tid, sömn och människor omkring sig. Sök hjälp om reaktionerna inte har lättat efter ungefär en månad, om du inte klarar arbete eller hem, om du undviker allt som påminner om händelsen eller om du börjat dricka mer för att stå ut.

Besvär som varar kortare än en månad efter ett trauma brukar beskrivas som en akut stressreaktion. Sitter påträngande minnesbilder, mardrömmar, undvikande och ständig vaksamhet kvar längre än så kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som ska bedömas inom vården och har egna behandlingsmetoder. Sorg efter dödsfall har ingen bortre gräns, men de internationella diagnossystemen har sedan några år ett tillstånd för långvarig sorg, där sorgen efter minst sex månader till ett år fortfarande dominerar hela tillvaron.

Vart vänder jag mig i en akut kris?

Vid livsfara eller tankar på att ta ditt liv ringer du 112. Vårdcentralen är annars den vanligaste ingången och kräver ingen remiss, och i de flesta regioner finns psykiatrisk akutmottagning som tar emot på kvällar och helger. På telefonnummer 1177 får du råd dygnet runt om vart du ska vända dig där du bor.

Utanför sjukvården finns fler dörrar. Jourhavande präst nås varje kväll och natt mellan klockan 21 och 06 genom att ringa 112 och be att bli kopplad, kostnadsfritt och utan krav på tro eller medlemskap. Självmordslinjen på 90101, som drivs av organisationen Mind, är bemannad dygnet runt och går att nå anonymt. Vid större händelser som drabbar många aktiverar kommunen sin POSOM-grupp för psykiskt och socialt omhändertagande, som ordnar samlingsplats, information och stöd till anhöriga.

Hjälper debriefing efter en olycka?

Psykologisk debriefing, alltså ett strukturerat genomgångssamtal kort efter händelsen, rekommenderas inte längre. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom avråder hälso- och sjukvården från förebyggande krisbearbetning till vuxna med risk för PTSD. Skälet är att effekten uteblivit i studierna och att metoden i vissa fall visat sig kunna göra skada på längre sikt.

Det som rekommenderas i stället brukar kallas psykologisk första hjälp. Där ligger tyngdpunkten på trygghet, praktisk omsorg, saklig information, hjälp att nå anhöriga och därefter uppföljning så att den som inte återhämtar sig fångas upp. Ingen ska alltså tvingas berätta i detalj om händelsen direkt efteråt, och den som vill vara ifred ska få vara det.

Vad kostar kristerapi och vad ansvarar arbetsgivaren för?

Inom regionen betalar du vanlig patientavgift och besöket räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor, med frikort resten av tolvmånadersperioden när taket är nått. Kuratorssamtal på sjukhus i samband med en pågående behandling är ofta avgiftsfria. Privat hos psykolog eller legitimerad psykoterapeut ligger ett samtal vanligen runt 900 till 1 600 kronor. Friskvårdsbidraget omfattar enligt Skatteverkets regler motion och friskvård av enklare slag, inte behandling av sjukdom, och går därför normalt inte att använda.

Har händelsen koppling till arbetet gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Arbetsgivaren ska undersöka vilka behov av första hjälpen och krisstöd som kan uppstå och se till att alla anställda vet hur stödet är organiserat. Företagshälsovården kan ofta kallas in samma dag vid en olycka, ett dödsfall bland kollegor eller ett rån, och kostnaden ligger på arbetsgivaren.