Psykoterapi

Psykoterapi är ett samlingsnamn för behandling där samtalet är verktyget och där metoden vilar på en teori om hur psykiska besvär uppstår och kan förändras. Under paraplyet ryms KBT, psykodynamisk terapi, interpersonell terapi och flera andra inriktningar. Den här sidan hjälper dig att skilja formerna åt, förstå prisbilden och avgöra vad du ska titta efter hos en terapeut.

Att söka terapi börjar ofta i ett sökfält och slutar i förvirring. En mottagning skriver KBT, nästa skriver psykodynamisk, en tredje skriver integrativ inriktning och en fjärde bara samtal. Bakom orden ligger olika sätt att förstå varför du mår som du gör, och de går att skilja åt utan att man behöver läsa psykologi.

Vad räknas som psykoterapi?

Psykoterapi är behandling av psykiska besvär med psykologiska metoder. Det som skiljer den från ett bra samtal med en klok vän är att det finns en teori om hur besvären uppstått och kan förändras, en behandlingsplan med mål och tidsram, och en behandlare som är utbildad i metoden och står under någon form av tillsyn.

Psykoterapi ges av psykologer, legitimerade psykoterapeuter, psykiatrer och behandlare med grundläggande psykoterapiutbildning som arbetar under handledning. Inom regionen finns den på vårdcentraler, i psykiatrin och inom barn- och ungdomspsykiatrin, privat på egna mottagningar och i digital form.

Psykolog och psykiater blandas ofta ihop. Psykiatern är läkare med specialistutbildning i psykiatri, utreder, ställer diagnos och skriver ut läkemedel. Psykologen har läst psykologprogrammet, arbetar med utredning och psykologisk behandling och har ingen förskrivningsrätt. Behöver du både samtal och medicin krävs alltså en läkare i bilden, oftast via vårdcentralen eller psykiatrin.

Söker du hjälp mitt i något akut är psykoterapi sällan första steget. Vid nedstämdhet som håller i sig, oro som styr vardagen eller tankar på att ta ditt liv börjar du på vårdcentralen, som gör en bedömning och kan lotsa vidare. Vid livsfara ringer du 112, och på telefonnummer 1177 får du råd dygnet runt.

Vilka terapiformer finns det?

KBT och den kognitiva beteendetraditionen

KBT arbetar med tankar och beteenden i nuet. Behandlingen är strukturerad, tidsbegränsad och innehåller nästan alltid hemuppgifter, ofta i form av exponering vid ångest och beteendeaktivering vid nedstämdhet. Hit hör också nyare varianter som acceptance and commitment therapy (ACT), där tyngdpunkten ligger på att göra plats för obehaget och samtidigt röra sig mot det du tycker är viktigt.

Psykodynamisk terapi (PDT)

PDT utgår från att tidigare erfarenheter och delvis omedvetna mönster styr hur du känner och relaterar i dag. Samtalen är friare i formen, terapeuten är mer avvaktande och det som händer mellan er blir självt ett material att förstå. Behandlingen pågår vanligen längre än KBT.

Interpersonell terapi (IPT)

IPT utvecklades för depression och riktar in sig på relationer snarare än på tankar eller barndom. Arbetet kretsar kring fyra områden: sorg efter en förlust, konflikt i en viktig relation, en rollförändring som föräldraskap eller pensionering, och ensamhet. En behandling är ofta 12 till 16 samtal.

Par, familj och trauma

När problemet finns mellan människor snarare än inuti en person används par- och familjeterapi. Vid trauma finns egna metoder, framför allt EMDR och traumafokuserad KBT, som arbetar direkt med minnesbilderna i stället för runt dem.

Hur väljer jag terapiform och terapeut?

Utgå från besvären först. Har du panikattacker, tvång, fobier eller sömnproblem finns starkast stöd för KBT. Är du deprimerad fungerar flera former, och då kan valet lika gärna avgöras av vad som lockar dig. Handlar det om återkommande mönster i relationer, en känsla av att alltid hamna i samma sits, talar mycket för en psykodynamisk ingång.

Ta sedan reda på vad terapeuten faktiskt gör. Fråga hur många personer med liknande besvär hen behandlat, hur ett typiskt förlopp brukar se ut och vad som händer om ni inte kommer vidare. Ett första samtal hos två olika terapeuter kostar en del men sparar ofta både tid och pengar.

Vem får kalla sig psykoterapeut?

Psykoterapeut är en skyddad yrkestitel och kräver legitimation från Socialstyrelsen. Bakom legitimationen ligger ett tidigare yrke, en grundläggande psykoterapiutbildning och därefter psykoterapeutprogrammet på 90 högskolepoäng. Titlar som terapeut, samtalsterapeut och coach är däremot fria och säger ingenting om utbildning.

Den praktiska skillnaden ligger i skyddsnätet. Legitimerad vård innebär journalföring, reglerad tystnadsplikt, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och att patientförsäkringen gäller. Legitimationen slår du upp i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Vad kostar psykoterapi och hur länge pågår den?

Privat ligger ett samtal på 45 till 60 minuter vanligen runt 900 till 1 600 kronor, medan par- och familjesamtal kostar mer eftersom de tar längre tid. Priserna skiljer sig mycket mellan mottagningar och orter, så be om prislistan och multiplicera med antalet planerade träffar innan du börjar. Det är totalsumman du ska förhålla dig till.

Går behandlingen via regionen betalar du patientavgift och omfattas av högkostnadsskyddet på 1 450 kronor, med frikort när taket är nått. Vårdgarantin 0-3-90-90 gäller den regionfinansierade vården. Friskvårdsbidraget omfattar enligt Skatteverkets regler motion och friskvård av enklare slag, inte behandling av sjukdom, och går därför normalt inte att använda till terapi. Företagshälsovård och sjukvårdsförsäkring täcker däremot ofta ett antal samtal.

Hur vet jag om terapin hjälper?

Sätt mätbara mål i början och återkom till dem. Många terapeuter använder korta skattningsskalor som du fyller i inför varje samtal, vilket gör förändring synlig även när den går långsamt. Fråga efter det om du inte får det erbjudet.

Räkna med att det kan kännas sämre en period när svåra saker kommer upp. Det är något annat än att inget händer alls. Har ni inte sett någon rörelse efter en tredjedel av den planerade behandlingen är det rimligt att ompröva metod eller behandlare, och en trygg terapeut tar den diskussionen utan att bli kränkt.