Psykoanalys

Klassisk psykoanalys innebär tre till fem samtal i veckan under flera år, oftast liggande på divan med analytikern utom synhåll. Metoden är den äldsta av alla samtalsbehandlingar och den mest krävande i tid och pengar, och den bedrivs nästan uteslutande privat. Här går vi igenom hur analysen faktiskt går till, vad som skiljer den från psykodynamisk terapi och vad du bör ta reda på innan du börjar.

Psykoanalys är den mest missförstådda behandlingsformen i Sverige, delvis för att så få har mött den. Bilden kommer från filmer: divanen, den tigande mannen med anteckningsblock, barndomen som förklarar allt. Verkligheten är på en gång mindre pittoresk och mer krävande, och den viktigaste frågan är inte om metoden fungerar utan om upplägget passar ditt liv.

Vad är psykoanalys?

Analysen bygger på att en stor del av det som styr oss ligger utanför medveten kontroll och att det som pressats undan fortsätter att göra sig påmint i drömmar, felsägningar, symtom och i hur vi förhåller oss till andra. Behandlingen går ut på att göra det materialet tillgängligt.

Verktyget kallas fri association. Du säger det som dyker upp utan att först sortera bort det som verkar ointressant, ologiskt eller genant, och det är just den sorteringen som är intressant. Analytikern lyssnar efter mönster snarare än ger råd, och en session slutar sällan med en sammanfattning eller en hemuppgift.

Den andra bärande delen är överföringen. Gamla relationsmönster upprepas i rummet, så att analytikern med tiden blir bärare av känslor som egentligen hör hemma någon annanstans: irritation över ett uteblivet svar, besvikelse inför en semesterpaus, längtan efter bekräftelse. Att dessa reaktioner uppstår i förhållande till någon som avsiktligt håller sig neutral gör dem lättare att undersöka. Motöverföringen, alltså vad du väcker hos analytikern, används som information om hur du gör på andra håll i livet.

Hur ofta och hur länge går man?

Klassisk analys innebär tre till fem gånger i veckan, ofta på fasta tider, med sessioner på 45 till 50 minuter. Behandlingen pågår i flera år. Divanen är inte en rekvisita: när du inte ser analytikerns ansikte försvinner den ständiga avläsningen av reaktioner, och associationerna löper friare.

Frekvensen har ett syfte. Med bara ett samtal i veckan går mycket av tiden åt till att rapportera vad som hänt sedan sist, medan den täta kontakten låter ett tema fortsätta att arbeta mellan gångerna. Priset för det är ett schema som ska hålla i flera år, och det är den praktiska frågan de flesta faller på. Räkna kallt på hur många timmar per vecka det handlar om, restid inräknad, och om semestrar och arbetsresor går att lösa.

Hur skiljer sig psykoanalys från psykodynamisk terapi?

De vilar på samma teoretiska grund men är olika behandlingar i praktiken. Psykodynamisk terapi, PDT, ges vanligen en gång i veckan, ansikte mot ansikte, ofta med en tidsram som bestäms i förväg och med ett tydligare fokus på ett avgränsat problem. Analysen är öppen i tid, arbetar mer systematiskt med överföringen och strävar efter en bredare förändring av hur personen fungerar snarare än att lindra ett bestämt symtom.

Skillnaden får konsekvenser för tillgängligheten. PDT finns inom regionfinansierad vård, ryms i högkostnadsskyddet och beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångestsyndrom. Psykoanalys ryms sällan i det uppdraget, eftersom vården prioriterar behandlingar med bestämd längd och mätbara mål.

Vad kostar psykoanalys och vem betalar?

Du betalar själv. Priset per session ligger ungefär i nivå med annan privat psykoterapi hos legitimerad behandlare, men eftersom du kommer flera gånger i veckan blir månadskostnaden det tal som spelar roll. Multiplicera sessionspriset med antalet gånger i veckan och sedan med fyra, och du har den siffra du behöver kunna leva med under lång tid.

En etablerad tradition inom analysen är anpassat arvode. Många analytiker sänker priset för den som annars inte skulle ha råd, särskilt för studerande och för yngre kollegor i utbildning, och kandidater under utbildning tar ofta ett lägre arvode. Fråga direkt, det är inget märkligt att ta upp. Fråga också vad som gäller vid återbud, eftersom fasta tider ofta debiteras även vid uteblivet besök.

Vem får kalla sig psykoanalytiker?

Psykoanalytiker är ingen skyddad yrkestitel. Skyddet ligger i legitimationen, och det är psykolog och psykoterapeut som kräver legitimation från Socialstyrelsen. Legitimationen innebär journalföring, reglerad tystnadsplikt, tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och att patientförsäkringen gäller.

De flesta seriösa analytiker i Sverige är legitimerade psykoterapeuter eller psykologer och har därefter gått en flerårig analytisk utbildning som själv innehåller egen analys och lång handledning. Den utbildningen bedrivs av föreningar med internationell anknytning och är omfattande. Men eftersom titeln är fri kan vem som helst använda ordet, och det är därför värt att fråga rakt ut vilken utbildning som ligger bakom och att slå upp namnet i Socialstyrelsens register.

Passar det för dig? Analys söks sällan av den som har ett avgränsat symtom och vill bli av med det snabbt. Vid akut depression, självmordstankar eller pågående kris är det vårdcentral eller psykiatri som gäller först, och information om vart du vänder dig finns på 1177.