Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi, oftast förkortad PDT, bygger på tanken att mycket av det som styr oss ligger utanför vår medvetna kontroll och att mönstren går att upptäcka i hur vi förhåller oss till andra människor. Samtalen är friare i formen än i KBT och behandlingen pågår som regel längre. Här beskriver vi hur en psykodynamisk terapi faktiskt går till, vad den passar för och vad du får betala.

I en psykodynamisk terapi finns ingen dagordning på bordet. Du börjar prata om det som ligger närmast, kanske en irriterande sak från gårdagen, och terapeuten lyssnar efter något annat än innehållet: vad du undviker att komma in på, var rösten ändrar sig, vilka känslor som dyker upp men inte får plats. Det är i det utrymmet arbetet sker.

Vad är psykodynamisk terapi?

PDT bygger på att en stor del av det som styr oss ligger utanför medvetandet. Sådant som varit svårt att känna eller tänka har hanterats med försvar, alltså strategier som en gång var kloka men som i vuxen ålder kan kosta mer än de smakar. Den som tidigt lärt sig att ilska är farlig kan bli en vuxen som aldrig säger ifrån och sedan undrar varför tröttheten aldrig går över.

Terapin försöker göra sådana samband synliga. Utgångspunkten är att förståelse i sig gör något, men bara om den kommer med känslan och inte enbart som en insikt formulerad i huvudet. Därför lägger en psykodynamisk terapeut ofta stor vikt vid vad du känner just i rummet, inte bara vid vad du berättar om.

Hur går ett psykodynamiskt samtal till?

Ni börjar med några bedömningssamtal där terapeuten kartlägger livshistoria, aktuella besvär och relationer, och ni formulerar ett fokus för arbetet. Sedan träffas ni oftast en gång i veckan, 45 till 50 minuter, på samma tid varje vecka. Ramarna är avsiktligt stabila, eftersom det som rubbar dem säger något.

Två begrepp återkommer. Motstånd är det som gör att du plötsligt inte har något att säga eller kommer för sent till just det svåra samtalet. Överföring är att gamla relationsmönster återuppstår i förhållandet till terapeuten, till exempel att du börjar känna dig bedömd av någon som inte bedömer dig. Terapeuten behandlar det som arbetsmaterial snarare än som en störning, eftersom mönstret går att undersöka medan det pågår.

Avslutningen är också en del av behandlingen. Ni bestämmer den i förväg och arbetar med den, för hur du gör med slut och avsked hör oftast ihop med det du sökte hjälp för från början.

Vad är skillnaden mellan psykodynamisk terapi och KBT?

Den enklaste skillnaden ligger i frågan som ställs. KBT frågar vad du kan göra annorlunda och prövar det systematiskt, med hemuppgifter, mätningar och en tydlig tidsram. PDT frågar varför det blivit som det blivit och arbetar med känslor och relationer i ett friare format.

Skillnaden märks också i behandlarens roll. En KBT-terapeut är aktiv, undervisande och lägger upp övningar. En psykodynamisk terapeut håller sig mer tillbaka och låter tystnaden göra jobb, vilket en del upplever som befriande och andra som obehagligt. Det säger något om vilken form som passar dig.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom finns psykodynamisk korttidsterapi med som behandlingsalternativ vid lindrig till medelsvår depression, men med lägre prioritet än KBT. Vid tvångssyndrom och specifika fobier är KBT förstahandsval.

Vilka besvär passar psykodynamisk terapi vid?

Metoden kommer till sin rätt när besvären inte låter sig ringas in i en enda symtomlista. Återkommande svårigheter i kärleksrelationer eller på arbetsplatser, en självkänsla som inte lyfter hur mycket du än presterar, obearbetad sorg och en diffus känsla av tomhet hör hit. Även depression och ångest behandlas psykodynamiskt.

Ur den psykodynamiska traditionen har mer specialiserade metoder växt fram. Mentaliseringsbaserad terapi används vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom och tränar förmågan att förstå egna och andras inre tillstånd. Affektfokuserade varianter arbetar mer direkt med känslor som hållits tillbaka.

En längre terapi är sällan första steget när något är akut. Håller nedstämdheten i sig i veckor, styr oron vardagen eller har du tankar på att ta ditt liv, börjar du på vårdcentralen, som gör en bedömning och kan lotsa vidare. Vid livsfara ringer du 112, och råd om vart du ska vända dig får du dygnet runt på telefonnummer 1177.

Hur länge pågår en psykodynamisk terapi?

Fokuserad korttidsterapi ligger ofta på 15 till 25 samtal och riktas mot en avgränsad frågeställning. Längre terapi pågår från ett år och uppåt, ibland flera. Tiden är inte ett mått på kvalitet, och en behandling som glider vidare i åratal utan att någon frågar vad som förändrats är ett varningstecken.

Be terapeuten om en uppskattning efter bedömningssamtalen och kom överens om när ni ska stanna upp och utvärdera. Halvårsvisa avstämningar är ett rimligt krav även i en lång terapi.

Vad kostar psykodynamisk terapi?

Privat brukar ett samtal ligga runt 900 till 1 600 kronor, med de högre nivåerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Eftersom antalet träffar ofta är stort blir summan över ett år kännbar. Vissa terapeuter tillämpar en lägre taxa för studerande eller personer med låg inkomst, och det är fullt rimligt att fråga.

Inom regionen betalar du patientavgift och besöken räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor. Vägen dit går via vårdcentralen eller psykiatrin, och några regioner har vårdval psykoterapi där du väljer privat mottagning på regionens räkning. Friskvårdsbidraget omfattar enligt Skatteverkets regler motion och friskvård av enklare slag, inte behandling av sjukdom, och går därför normalt inte att använda till terapi.

Vad skiljer psykodynamisk terapi från psykoanalys?

Psykoanalys är den intensiva ursprungsformen, med tre till fem sessioner i veckan under flera år, ofta liggande på divan med analytikern utom synhåll. Syftet är en genomgripande förändring av personligheten snarare än lindring av ett avgränsat besvär.

Psykoanalytiker utbildas vid särskilda institut och har oftast psykoterapeutlegitimation i grunden, men analytiker är i sig ingen skyddad yrkestitel. Kontrollera legitimationen i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal om du vill veta vad som ligger bakom.