Psykologbesök

Det första psykologbesöket är ett bedömningssamtal där ni tillsammans ringar in vad problemet handlar om och vad som skulle kunna hjälpa. Det är sällan så dramatiskt som man föreställt sig i väntrummet. Här går vi igenom vad som faktiskt händer under de där första femtio minuterna, hur du bokar tid, vad det kostar och vad du gör om det inte känns rätt.

De flesta som bokar sitt första psykologbesök har gått och funderat på det ett bra tag. Oron inför själva samtalet handlar sällan om ämnet utan om formen: vad ska jag säga, hur mycket måste jag berätta och vad händer om jag börjar gråta. Det korta svaret är att du styr takten och att psykologen är van vid alla tre.

Vad händer på ett första psykologbesök?

Första besöket är ett bedömningssamtal på oftast 45 till 60 minuter. Psykologen frågar vad som fått dig att söka, hur länge det pågått, hur det påverkar sömn, arbete, studier och relationer, och vad du själv tror ligger bakom. Ni går igenom tidigare vårdkontakter, mediciner, alkohol och droger samt om det finns tankar på att skada dig själv. Den sista frågan ställs till alla, den är rutin och inte ett tecken på att psykologen tror något särskilt om just dig.

Ofta får du fylla i formulär om nedstämdhet, oro och sömn, både för att ge en gemensam utgångspunkt och för att kunna följa förändring över tid. Bedömningen sträcker sig ibland över två eller tre samtal. Den avslutas med ett förslag: en behandlingsinriktning med ett ungefärligt antal träffar, eller en hänvisning vidare om det du behöver finns någon annanstans.

Du behöver inte förbereda ett anförande. Ta med tre saker du vill ha sagt, så räcker det långt.

Hur bokar jag tid hos psykolog?

Inom regionen börjar du på vårdcentralen. De flesta vårdcentraler har psykolog eller kurator för lättare till måttliga besvär, och du bokar tid själv utan remiss, oftast via 1177 eller telefon. Vårdgarantin gäller: kontakt samma dag och medicinsk bedömning inom tre dagar. Behöver du specialistpsykiatri krävs remiss i vissa regioner medan andra tar emot egen vårdbegäran.

Många regioner erbjuder internetbaserad KBT genom stöd- och behandlingsplattformen på 1177, där du arbetar i ett program och har en psykolog som följer dig via meddelanden. Det passar en del mycket bra och andra sämre, och det går att byta spår om formen inte fungerar.

Till en privat psykolog bokar du direkt på mottagningens sida, ofta med några dagars framförhållning. Kontrollera legitimationen i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal innan du bokar. Psykolog och psykoterapeut är skyddade yrkestitlar som kräver legitimation, medan samtalsterapeut, coach och terapeut är fria för vem som helst att använda oavsett utbildning.

Vänta inte på en bokad tid om läget är akut. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt, sök en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 vid fara för livet. Har du tankar på att ta ditt liv kan du också ringa Självmordslinjen på 90101, som svarar dygnet runt.

Vad kostar ett psykologbesök?

Inom regionfinansierad vård betalar du regionens patientavgift, och besöket räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård på 1 450 kronor. När taket är nått får du frikort resten av tolvmånadersperioden, som räknas från ditt första betalda besök och inte från årsskiftet. Vissa regioner har avgiftsfri psykiatri för unga.

Går du helt privat betalar du själv, och ett samtal på 45 till 60 minuter brukar ligga runt 1 000 till 1 600 kronor beroende på ort. Digitala samtal ligger ofta lägre. Uteblivet besök debiteras nästan alltid och avgiften tas ut även med frikort, eftersom den inte räknas som en vårdavgift. Fråga vad avbokningsgränsen är redan när du bokar.

Hur många gånger behöver man gå?

Det beror på besvären och metoden. Strukturerad KBT vid ångest, fobier eller sömnsvårigheter ligger ofta på mellan fem och femton träffar. Psykodynamisk terapi och arbete med långvariga mönster löper över längre tid. Efter bedömningen ska du få ett ungefärligt antal, och det ska följas upp under resans gång.

Ett gott tecken är att ni tillsammans formulerar vad som ska vara annorlunda när behandlingen är klar. Ett varningstecken är motsatsen: samtal som rullar vidare utan mål, utan uppföljning och utan att någon frågar om det blir bättre.

Vad är skillnaden mellan psykolog och kurator?

På vårdcentralen möter du ofta en kurator i stället för en psykolog, och det är inte ett andra val. Kuratorer inom hälso- och sjukvården är oftast socionomer, många med hälso- och sjukvårdskuratorslegitimation som infördes 2019, och de arbetar med samtalsstöd, kris, livssituation och kontakter med Försäkringskassan, arbetsgivare och socialtjänst.

Psykologen har psykologprogrammet på fem år plus ett års praktisk tjänstgöring bakom sig och arbetar med bedömning, testning och strukturerad psykologisk behandling. Vid tydligt avgränsade tillstånd som paniksyndrom, social ångest eller tvångssyndrom är psykologen oftast rätt väg, eftersom KBT är den behandling som rekommenderas i första hand. Vid livskriser, sjukskrivning och praktiskt trassel är kuratorn ofta bättre rustad.

Vad gäller kring tystnadsplikt och journal?

Legitimerade psykologer arbetar under hälso- och sjukvårdens sekretess och är skyldiga att föra journal enligt patientdatalagen. I journalen står bedömning, planering och behandlingens gång, inte ett referat av varje mening du sagt. Du har rätt att läsa den, i de flesta regioner via 1177.

För unga finns en detalj som förvånar många familjer. I de flesta regioner stängs journalen på nätet när barnet fyller 13, och den unga får själv tillgång först vid 16 års ålder. Uppgifterna finns kvar, men de läses på plats eller efter begäran hos mottagningen.

Tystnadsplikten har undantag, framför allt anmälningsskyldigheten när ett barn far illa och situationer där någon är i akut fara. Är du missnöjd med vården tar du det först med mottagningen, sedan med patientnämnden i regionen eller genom en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).