Äldrepsykiatri

Psykisk ohälsa hos äldre är vanligare än många tror, och samtidigt lättare att missa. Symtomen glider in i det som förväntas höra åldrandet till, och en behandlingsbar sjukdom riskerar att avfärdas som att livet helt enkelt blivit tyngre. Äldrepsykiatrin finns för att skilja det som går att göra något åt från det som inte gör det.

Vad är äldrepsykiatri?

Äldrepsykiatri, även kallad gerontopsykiatri, är psykiatrisk vård som inriktar sig på psykisk ohälsa hos äldre personer. Den omfattar depression, ångest, psykos och akut förvirring, med särskild hänsyn till att äldre ofta har flera kroppsliga sjukdomar och många läkemedel samtidigt. Sedan 2015 är äldrepsykiatri en egen tilläggsspecialitet till psykiatri och geriatrik.

Det som gör området eget är samspelet mellan kropp, hjärna och läkemedel. En nedstämdhet kan bottna i en underfunktion i sköldkörteln, en förvirring kan komma av en urinvägsinfektion, och biverkningar av mediciner kan härma psykisk sjukdom. Äldrepsykiatrikern väger in allt detta, ofta i nära samarbete med geriatriken och den läkare som känner patientens kropp bäst.

Varför missas depression hos äldre?

Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen hos äldre, men den förbises ofta eftersom symtomen tolkas som ett naturligt åldrande. När minnet sviker, orken tryter och intresset för omvärlden falnar är det lätt att tänka att så är det bara att bli gammal. Nedstämdheten visar sig dessutom hos äldre oftare som kroppsliga besvär och tillbakadragenhet än som gråt och uttalad sorg.

Följden blir att en behandlingsbar sjukdom lämnas obehandlad. Det är olyckligt, för depression hos äldre går att behandla, och obehandlad ökar den lidandet och risken för annan sjukdom. Att någon är gammal är aldrig ett skäl att låta bli att utreda ett nedstämt mående. Här väger både vårdens uppmärksamhet och anhörigas iakttagelser tungt.

Hur skiljer sig äldrepsykiatri från demensutredning?

Depression och tidig demens kan ge påfallande lika tecken, som glömska, dåligt fokus och minskat initiativ, och en viktig uppgift för äldrepsykiatrin är att skilja dem åt. En depression kommer ofta relativt snabbt och kan behandlas, medan en demenssjukdom utvecklas långsammare och ser annorlunda ut vid en närmare undersökning. Ibland finns båda samtidigt, vilket gör utredningen extra viktig.

Utredningen görs därför gärna tillsammans, med minnesmottagning, geriatrik och äldrepsykiatri som olika delar av samma helhet. I den ingår samtal, kognitiva tester som en psykolog håller i, blodprover och ibland bilddiagnostik av hjärnan. Poängen är att inte döma ut ett tillstånd som obotligt när det i själva verket rör sig om en depression som svarar på behandling.

Hur får man kontakt, och vilken roll har anhöriga?

Kontakten går oftast via vårdcentralen, som gör en första bedömning och vid behov remitterar till äldrepsykiatrisk mottagning, geriatrik eller minnesmottagning. Alla regioner har ingen egen äldrepsykiatri, och då tas besvären om hand inom den allmänna psykiatrin eller geriatriken. Reglerna för din region hittar du på 1177.

Anhöriga är ofta nyckeln till att något över huvud taget upptäcks. Det är sällan personen själv som märker att minnet eller humöret förändrats gradvis, medan en dotter, son eller granne kan sätta ord på skillnaden mot för ett år sedan. Med den äldres samtycke kan anhöriga vara med vid besöket och bidra med sin bild. Kommunen erbjuder dessutom anhörigstöd, eftersom den som vårdar eller oroar sig också behöver egen avlastning.

Vad är konfusion, och varför är den viktig?

Konfusion, eller delirium, är ett tillstånd av akut förvirring där en person plötsligt blir desorienterad, orolig eller ovanligt slö. Till skillnad från demens kommer den snabbt, ofta på timmar eller dagar, och bakom den finns nästan alltid en kroppslig orsak. Infektion, uttorkning, smärta, förstoppning och nyinsatta läkemedel hör till de vanligaste utlösande faktorerna.

Just för att konfusion kan se ut som en försämring i demens är det lätt att den avfärdas, men den ska tas på allvar och bedömas snabbt. När den bakomliggande orsaken behandlas klarnar tillståndet oftast. Ett plötsligt insjuknande i förvirring hos en äldre person är därför en signal att söka vård samma dag, inte att vänta ut.

När ska du söka akut hjälp?

Sök akut vård vid plötslig förvirring, kraftig oro eller om en äldre person ger uttryck för att inte vilja leva. Äldre män är den grupp där självmord är vanligast, och tankar på döden hos en äldre ska aldrig avfärdas som naturliga. Ring 1177 för rådgivning dygnet runt och 112 vid livshotande läge.

Vid tankar på att ta sitt liv, egna eller en närståendes, når du Mind Självmordslinjen på 90101 dygnet runt. Kontrollera legitimation och specialistkompetens i Socialstyrelsens register om du söker privat, och att verksamheten finns anmäld hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som anger att de tar emot inom psykiatri och geriatrik.