Sömntest

Ett sömntest är oftast en nattlig andningsregistrering som du gör hemma i din egen säng med lånad utrustning. Mätningen visar hur ofta andningen stannar upp, hur mycket syrehalten sjunker och hur din kroppsställning påverkar det hela. Undersökningen är den enda säkra vägen till en sömnapnédiagnos, eftersom varken snarkning eller trötthet räcker som bevis.

Den som snarkar vet det sällan själv. Signalen kommer nästan alltid utifrån, från någon som legat vaken bredvid och räknat sekunderna mellan andetagen. Sömntestet är sättet att ta reda på om iakttagelsen betyder något, och det görs för det mesta hemma i den säng där problemet uppstår.

Vad är ett sömntest?

I praktiken finns två undersökningar. Den vanligaste är nattlig andningsregistrering, även kallad polygrafi, som du gör i hemmet med lånad utrustning. Du får med dig en liten inspelningsenhet, en tunn slang som mäter luftflödet vid näsborrarna, två elastiska band runt bröstkorg och mage som registrerar andningsrörelser, en pulsoximeter på fingret som mäter syremättnad och puls, samt en lägesgivare som håller reda på om du ligger på rygg eller sida. Personalen visar hur allt sätts på, och du kopplar upp dig själv på kvällen.

Den andra undersökningen är polysomnografi, som görs på sömnlaboratorium med övernattning. Där läggs elektroder till som mäter hjärnvågor, ögonrörelser och muskelaktivitet, vilket gör att man kan se sömnstadier och inte bara andningen. Den varianten används vid mer sammansatta frågeställningar, till exempel misstänkt narkolepsi, uttalade rörelser under sömnen eller när en hemregistrering inte gett något tydligt svar.

Hur går en nattlig andningsregistrering till?

Du hämtar utrustningen på mottagningen under dagen och får en genomgång som brukar ta en kvart. Hemma sover du så normalt du kan: samma tid, samma säng, ingen extra alkohol och inga sömntabletter om du inte fått besked om annat, eftersom båda påverkar andningen och därmed resultatet.

De flesta sover sämre än vanligt första natten med slangar och band på sig, och det är inbakat i bedömningen. Lossnar något mitt i natten sätter du tillbaka det och sover vidare. Nästa morgon tar du av utrustningen och lämnar tillbaka den. Registreringen läses sedan av manuellt, eftersom automatiska analyser överskattar och underskattar om ingen granskar kurvorna, och svar brukar dröja några veckor.

Vad betyder resultatet?

Det centrala måttet är apné-hypopnéindex, AHI, som anger hur många gånger per timme andningen upphör helt eller minskar kraftigt tillsammans med ett syrefall. Ju högre index, desto mer uttalad sömnapné. Till bilden hör hur djupt syremättnaden sjunker under natten och hur lång tid den ligger lågt.

Två fynd brukar överraska. Det ena är att uppehållen ibland uppstår nästan bara i ryggläge, vilket öppnar för enklare åtgärder. Det andra är att index kan vara måttligt förhöjt hos någon som inte alls känner sig trött, och då behandlas siffran inte för sin egen skull. Bedömningen väger alltid samman mätvärden med hur du fungerar på dagen, ditt blodtryck och övrig sjukdom. Har du körkort finns dessutom Transportstyrelsens medicinska föreskrifter i bakgrunden, eftersom obehandlad sömnapné med uttalad dagsömnighet påverkar rätten att köra tills behandlingen fungerar.

Behöver jag remiss för sömnutredning?

Du börjar hos vårdcentralen och behöver ingen remiss dit. Läkaren går igenom symtomen, ofta med hjälp av ett frågeformulär om dagsömnighet, mäter blodtryck och vikt och tittar i svalget. Bedöms utredning behövas skickas remiss till öron-näsa-halsmottagning, lungmottagning eller en särskild sömnenhet, där en läkare prioriterar remissen enligt nationella kriterier.

Några regioner har flyttat själva registreringen till primärvården och remitterar först när behandling blir aktuell. Vad som gäller där du bor står på 1177 när du valt din region.

Hur lång är väntetiden?

Här är det ärligast att säga att det skiftar. Väntetiderna har på flera håll varit långa, och en återkommande orsak är tillgången till andningsutrustning i förhållande till hur många remisser som kommer in.

Vårdgarantin 0-3-90-90 gäller för regionfinansierad vård: kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar, besök i den planerade specialistvården inom nittio dagar och behandling inom ytterligare nittio. Blir det längre än så har du rätt att få vård hos en annan vårdgivare, och regionens vårdgarantikansli hjälper till med det. Ring dit i stället för att vänta ut kön, och nämn särskilt om du kör yrkesmässigt.

Vad händer om jag har sömnapné?

Vid måttlig till svår sömnapné är CPAP förstahandsval. Apparaten blåser in luft med ett lätt övertryck genom en mask och håller på så vis luftvägen öppen. De första veckorna är en tillvänjningsperiod, och den mask som passar ansiktet är minst lika viktig som apparaten, så be om att få prova flera.

Vid lindrigare besvär kan en apnéskena som skjuter fram underkäken fungera, och den tillverkas hos tandläkare efter avtryck. Viktnedgång har god effekt när övervikt är en tydlig faktor, och ren lägesberoende apné kan ibland hanteras med hjälpmedel som håller dig från ryggläge. Kirurgi förekommer i utvalda fall, framför allt hos yngre med förträngning i svalget. Skilj slutligen sömnapné från sömnlöshet: den som ligger vaken och inte får sova har sällan nytta av en registrering, utan behandlas i första hand med KBT för insomni.