Spirometri

Spirometri är den undersökning som avgör om andfåddheten beror på astma, KOL eller något annat. Du blåser i ett munstycke medan en apparat mäter hur mycket luft du får ut och hur snabbt det går. Undersökningen tar sällan mer än en halvtimme, men förberedelserna spelar stor roll för om värdena går att lita på.

Andfåddhet är ett symtom med många möjliga förklaringar, och ingen av dem syns i ett blodprov. Spirometrin är det instrument som gör luftflödet mätbart. Den skiljer astma från KOL, avgör om en behandling fungerar och ger ett tal att följa över åren i stället för en känsla som är svår att jämföra med förra sommaren.

Hur går en spirometri till?

Du sitter upprätt på en stol med rak rygg, får en mjuk klämma på näsan och sluter läpparna tätt kring ett munstycke. Först andas du normalt en stund så att apparaten får ett utgångsläge. Sedan kommer det som faktiskt kräver något av dig: ett maximalt djupt andetag följt av en utandning som ska vara både så kraftfull och så uthållig du klarar, gärna sex sekunder eller mer.

Manövern upprepas tills flera blåsningar liknar varandra, oftast tre till åtta gånger med vila emellan. Personalen hejar på högljutt, och det är inte artighet utan teknik: kraften i den första halvsekunden avgör mätvärdet. Blir du yr eller hostig är det vanligt och ofarligt, och då pausar ni. Räkna med ungefär tjugo till fyrtio minuter, längre om ett reversibilitetstest ingår.

Hur förbereder jag mig inför spirometri?

Förberedelserna är hela skillnaden mellan ett användbart och ett värdelöst svar. Rök inte och snusa inte timmarna före, träna inte hårt samma morgon och ät ingen stor måltid strax innan, eftersom en full mage begränsar diafragman. Ha kläder som inte sitter åt över bröstkorgen.

Den viktigaste punkten gäller läkemedel. Luftrörsvidgande inhalatorer ska ofta pausas före undersökningen, och hur länge beror på preparatet: kortverkande medel brukar sättas ut några timmar före, långverkande betydligt tidigare. Instruktionen ska finnas i kallelsen. Är den otydlig, ring mottagningen i stället för att gissa, och sätt aldrig ut medicin på eget bevåg om du har svåra besvär. Har du en pågående luftvägsinfektion är det ofta bättre att boka om, eftersom värdena då blir tillfälligt sänkta.

Vad betyder värdena?

Två mått bär hela undersökningen. FVC, forcerad vitalkapacitet, är den totala luftmängd du kan blåsa ut efter en maximal inandning. FEV1 är den del av den luften som kommer ut under den allra första sekunden. Kvoten mellan FEV1 och FVC beskriver hur fritt luften passerar.

Är kvoten sänkt finns ett hinder i luftvägarna, vilket kallas obstruktivitet. Efter luftrörsvidgande läkemedel talar en kvot under 0,70 för KOL. Är i stället både FEV1 och FVC sänkta medan kvoten är normal handlar det om ett restriktivt mönster, där lungan har svårt att vidga sig, och orsakerna finns då snarare i lungvävnaden, bröstkorgen eller kraftig övervikt. Alla värden ställs mot referensvärden framräknade för din ålder, längd och kön, och det är avvikelsen från förväntat som betyder något, inte litertalet i sig.

Vad är ett reversibilitetstest?

Vid misstänkt astma räcker det sällan med en enda mätning. Du blåser först som vanligt, får därefter luftrörsvidgande läkemedel och blåser om efter ungefär en kvart. Förbättras FEV1 tydligt har förträngningen gått att häva, och det är astmans signum.

Vid KOL är hindret bestående och värdena rör sig lite. Gränsen mellan diagnoserna är ändå inte alltid knivskarp, och samma person kan ha båda. Är spirometrin normal trots tydliga besvär kan utredningen fortsätta med mätning av kväveoxid i utandningsluften, PEF-kurva där du blåser hemma flera gånger om dagen under några veckor, eller ansträngningstest.

Behöver jag remiss för spirometri?

Nej. Du kontaktar din vårdcentral, och där gör läkare eller sjuksköterska bedömningen. Många vårdcentraler har en astma- och KOL-mottagning som utför spirometrin på plats, ofta med en särskilt utbildad sjuksköterska.

Behövs mer avancerade mätningar, som total lungvolym med kroppspletysmografi eller diffusionskapacitet, görs de på en enhet för klinisk fysiologi och kräver remiss från läkare. Där gäller vårdgarantin 0-3-90-90, alltså kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar och besök inom nittio dagar för den planerade specialistvården.

Vad kostar undersökningen?

Görs spirometrin som del av en utredning inom regionens vård ingår den i besöksavgiften. Den ligger vanligen mellan 200 och 400 kronor beroende på region och räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor, med frikort när taket är nått. Undersökningen omfattas alltså av samma system som andra vårdbesök, oavsett om vårdcentralen drivs i regionens regi eller av en privat aktör med avtal.

Ett undantag är spirometri som görs för ett intyg, exempelvis inför dykning, rökdykning eller vissa yrken. Intyg omfattas i regel inte av högkostnadsskyddet och betalas av dig eller av arbetsgivaren, ofta via företagshälsovården.