Internmedicin

Vad är internmedicin?

Internmedicin, eller invärtesmedicin, är specialiteten för sjukdomar i kroppens inre organ som behandlas med läkemedel i stället för med kirurgi. Den täcker hjärta och kärl, lungor, mage och tarm, lever, njurar, blod, hormoner, infektioner och elektrolytbalans. Där andra specialiteter går på djupet i ett organ går internmedicinen på bredden över flera.

Namnet leder ibland fel. Internmedicin har inget med interner eller internat att göra, utan syftar på det inre, alltså de organ som inte syns utanpå och som inte nås utan att kroppen öppnas. Kirurgens motsats, kort sagt.

Specialiteten fungerar också som sjukvårdens gemensamma medicinska grund. Den läkare som möter en patient med bröstsmärta, feber, blodbrist och ostadigt blodtryck samtidigt behöver kunna sortera bland alla fyra innan någon smalare specialist kan ta över.

Vilka specialiteter räknas som invärtesmedicinska?

Enligt Socialstyrelsens indelning av läkarnas specialiteter hör internmedicin, kardiologi, lungsjukdomar, njurmedicin, hematologi, endokrinologi och diabetologi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi samt geriatrik till gruppen invärtesmedicinska specialiteter. De delar en gemensam kunskapsbas och en gemensam grundutbildning under specialiseringstjänstgöringen.

Ordningen såg annorlunda ut förr. Fram till regeländringen 2015 var flera av dem grenspecialiteter, alltså påbyggnader som krävde att man först blev specialist i internmedicin. Sedan dess är de egna basspecialiteter, och en blivande kardiolog behöver inte längre gå vägen över internmedicin först.

Det förklarar varför de smalare specialiteterna hänger så tätt ihop med varandra. En kardiolog kan njurfunktion, en njurmedicinare kan blodtryck och en lungläkare kan hjärtsvikt, eftersom organen påverkar varandra och behandlingarna krockar. Internmedicinaren är den som behållit hela bredden.

När remitteras man till en internmedicinare?

Oftast när vårdcentralens utredning tagit slut och bilden fortfarande är oklar. Typiska skäl är feber utan känd orsak, oförklarad viktnedgång, upprepat avvikande blodprover, blodbrist utan förklaring eller symtom som rör flera organsystem samtidigt. Då behövs sjukhusets undersökningar och möjligheten att beställa allt från samma ställe.

Den andra vägen in går genom akutmottagningen. Bröstsmärta, andnöd, uttalad svaghet, hög feber eller kraftig rubbning i vätske- och saltbalans hanteras av medicinjouren, och leder ofta till inläggning på en medicinavdelning. Där görs utredningen under några dygn i stället för under flera månaders väntan på öppenvårdsbesök.

En tredje grupp är de som redan har flera kroniska sjukdomar. Diabetes, hjärtsvikt, njursvikt och KOL i samma kropp innebär att behandlingarna drar åt olika håll, och den avvägningen görs bäst av någon som ser helheten.

Vad är skillnaden mot allmänläkaren och de smalare specialisterna?

Allmänläkaren arbetar i primärvården, ser hela människan över hela livet och möter allt från öroninflammationer hos barn till oro och sjukskrivning. Internmedicinaren arbetar på sjukhus, tar vid när utredningen kräver mer resurser och begränsar sig till inre organsjukdomar hos vuxna. Båda är breda, men bredden är av olika slag.

Mot de smalare specialiteterna är gränsen praktisk snarare än skarp. Är problemet tydligt hjärtat går remissen till kardiologen, är det lungorna till lungmottagningen. Är problemet att du har både och, plus njurar som sviktar och åtta läkemedel som interagerar, är internmedicinaren rätt adress. På mindre sjukhus är det ofta samma medicinklinik som rymmer allt detta under ett tak.

Vad händer på en medicinmottagning?

Besöket börjar med berättelsen: när besvären började, hur de utvecklats, vad som redan provats och vilka läkemedel du tar. Sedan följer en kroppsundersökning där hjärta, lungor, buk, lymfkörtlar och nervsystem gås igenom, och blodtryck och puls mäts.

Utredningen byggs på i steg. Blodprover först, sedan EKG, lungröntgen, ultraljud eller datortomografi beroende på vad som misstänks. Gastroskopi och koloskopi används vid magbesvär och blodbrist, spirometri vid andfåddhet. Poängen är att varje undersökning ska kunna påverka vad som händer sedan, inte att kryssa i så många rutor som möjligt.

Läkemedelsgenomgången är en underskattad del av besöket. Ju längre listan är, desto större chans att något av det du tar orsakar sådant som ser ut som en ny sjukdom, och den analysen kräver att någon ser hela listan samtidigt.

Behöver jag remiss, och vad kostar det?

I de flesta regioner krävs remiss från vårdcentralen till öppen specialiserad vård, medan några regioner även tar emot egen vårdbegäran. Vid akuta tillstånd behövs ingen remiss. Vårdgarantin är 0-3-90-90, alltså kontakt med primärvården samma dag, bedömning inom tre dagar, besök i specialiserad vård inom 90 dagar och beslutad behandling inom ytterligare 90.

Patientavgiften för öppen specialiserad vård ligger i de flesta regioner mellan 250 och 450 kronor och räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader, varefter du får frikort. Vård på vårdavdelning har en avgift per dygn som regionen bestämmer. Behöver du sjukskrivning skriver läkaren det underlag Försäkringskassan begär, och har du flera vårdkontakter kan du enligt patientlagen begära en fast vårdkontakt som samordnar dem.

Så förbereder du dig inför besöket

Ta med en aktuell och fullständig läkemedelslista, inklusive receptfritt, naturläkemedel och kosttillskott. Skriv ned tidslinjen för besvären och vilka undersökningar som redan gjorts, gärna med datum, så slipper ni göra om dem. Har du gamla provsvar eller journalanteckningar från en annan region är de värda att ta med, eftersom systemen inte alltid pratar med varandra.

Kontrollera att läkaren har specialistkompetens i Socialstyrelsens register och att mottagningen är anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fråga om avtal med regionen, det avgör om du betalar patientavgift eller fullpris. Är du missnöjd tar du först upp saken med mottagningen, därefter med patientnämnden i regionen, och allvarliga brister anmäler du till IVO. Aktuell information om remissregler och avgifter där du bor finns på 1177.