Gastroskopi

Vid en gastroskopi förs en böjlig slang med kamera ner genom munnen för att titta på matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Undersökningen tar oftast tio till femton minuter och görs för att hitta orsaken till sväljsvårigheter, långvarig halsbränna, magsår eller blodbrist utan förklaring. Du är fastande innan, och du väljer själv om du vill ha lugnande läkemedel utöver bedövningen i svalget.

En gastroskopi låter mer dramatisk än den är. Läkaren för ett tunt, böjligt instrument med kamera i spetsen genom munnen och ner i övre magtarmkanalen, och kan då se slemhinnan direkt, ta små vävnadsprover och ibland stoppa en pågående blödning under samma undersökning. De flesta blir förvånade över hur fort det hela är överstökat.

Varför görs en gastroskopi?

En gastroskopi görs för att titta direkt på slemhinnan i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm när symtom eller provsvar tyder på något som behöver ses med egna ögon. Vanliga skäl är misstänkt magsår, långvariga sura uppstötningar, järnbrist utan förklaring och kontroll av celiaki. Till skillnad från blodprov och röntgen ger undersökningen både en bild av slemhinnan och riktiga vävnadsprover.

Bakom besvär högt upp i magen kan det ligga refluxsjukdom, magsår, inflammation eller i sällsynta fall något allvarligare. Under gastroskopin ser läkaren sådant som en vanlig röntgenbild missar, kan mäta hur långt ner en förändring sitter och nypa loss små bitar slemhinna för mikroskopet. Proverna är smärtfria, eftersom magens insida saknar den känsel som gör huden ömtålig.

Hur förbereder jag mig inför en gastroskopi?

Du ska vara fastande i minst sex timmar innan, alltså varken äta eller dricka, så att magsäcken är tom och slemhinnan går att bedöma. Nödvändiga läkemedel får du oftast ta med en liten klunk vatten fram till ett par timmar före. Mottagningen skickar med exakta instruktioner, bland annat om blodförtunnande läkemedel behöver pausas.

En tom magsäck handlar om sikt men också om säkerhet, eftersom maginnehåll annars kan komma upp och ner i luftvägarna. Har du diabetes, tar blodförtunnande eller väntar barn, ring mottagningen i förväg så att förberedelserna anpassas efter dig. Tänk också igenom hur du tar dig hem, ifall du väljer lugnande läkemedel och därför inte får köra bil.

Bedövning eller lugnande, vad ska jag välja?

De flesta gör gastroskopin vakna med enbart en bedövningssprej i svalget, som dämpar kväljningarna och verkar i ungefär en halvtimme. Vill du slippa vara med fullt ut kan du få lugnande läkemedel i en ven, en lätt sövning som gör dig dåsig men inte helt medvetslös. Full narkos används sällan och bara vid särskilda skäl.

Sprejen ensam räcker för många och har fördelen att du kan gå därifrån direkt och köra bil hem. Väljer du lugnande blir minnet av undersökningen ofta suddigt, men då gäller körförbud resten av dagen och du bör ha sällskap hem. Prata igenom valet med mottagningen, särskilt om du är rädd för att kväljas eller har haft en obehaglig undersökning bakom dig.

Hur känns en gastroskopi?

Obehagligast är stunden när slangen ska ner, då kväljningsreflexen sätter igång trots bedövningen. När instrumentet väl passerat brukar det lugna sig, och luften som läkaren blåser in för att veckla ut magsäcken kan ge en känsla av att vara uppblåst. Själva undersökningen tar oftast bara tio till femton minuter.

Du ligger på vänster sida med en liten bitring mellan tänderna som instrumentet förs igenom, och du kan andas normalt hela tiden genom näsan. Rapningar och lite rinnande ögon hör till och är inget att skämmas för. Den första timmen efteråt ska du varken äta eller dricka, eftersom svalget fortfarande är bedövat, sedan kan du äta som vanligt igen.

Vilka symtom bör leda till en gastroskopi?

Sväljsvårigheter, kräkningar med blod eller svart tjärliknande avföring, ofrivillig viktnedgång och blodbrist utan förklaring är tecken som ska utredas snabbt, ofta med gastroskopi. Detsamma gäller nytillkomna magbesvär från 50 års ålder och långvarig halsbränna som inte viker för behandling. Vid sådana symtom kan ett standardiserat vårdförlopp startas, där varje steg har korta tidsgränser.

Blod som kommer upp eller ner är den tydligaste varningssignalen och ska aldrig avvaktas. Bakom kan det ligga ett blödande magsår, men också sådant som behöver hittas tidigt för att kunna behandlas i tid. Beskriv symtomen konkret när du söker, så att du hamnar i rätt kö. Vid kraftig blödning, svår smärta eller påverkat allmäntillstånd ringer du 112, och för rådgivning dygnet runt finns 1177.

Vad händer efter undersökningen?

Fynd som läkaren ser direkt, till exempel ett magsår eller en inflammation, får du oftast veta med en gång. Vävnadsproverna tar däremot tid, och svaret på dem kommer efter en till några veckor. Har du fått lugnande stannar du kvar en stund tills du är pigg nog att gå hem med sällskap.

Beroende på vad som hittas kan du få behandling mot magsårsbakterien Helicobacter pylori, syrahämmande läkemedel eller en remiss vidare. Ett normalt fynd är i sig ett viktigt svar, eftersom det utesluter en hel del av det man oroat sig för. Fråga gärna redan på plats hur och när provsvaren kommer, så slipper du gå och undra.