Här går vi igenom vad dietisten gör, hur du får en tid och varför titeln säger något som kostrådgivare och nutritionist inte gör.
Vad gör en dietist?
En dietist behandlar sjukdom och ohälsa med mat. Arbetet börjar med en utredning: vad du faktiskt äter under en vanlig vecka, hur vikten rört sig, vilka läkemedel du tar, vilka prover som avviker och vad kroppen har svårt att ta upp eller tåla. Först därefter läggs behandlingen upp.
De vanligaste områdena är diabetes, IBS och annan känslig mage, celiaki och matallergi, undernäring vid cancer, KOL eller hög ålder, sväljsvårigheter, njursjukdom och obesitas. Dietister arbetar också med idrottare, med gravida som har graviditetsdiabetes och med barn som inte går upp i vikt som de ska.
Utbildningen är dietistprogrammet på 180 högskolepoäng vid universitet, och därefter utfärdar Socialstyrelsen legitimationen. Med legitimationen följer journalföring, tystnadsplikt, patientförsäkring och tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du kan slå upp en enskild dietist i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Vad är skillnaden mellan dietist, nutritionist och kostrådgivare?
Här ligger den största missuppfattningen på området. Dietist är en skyddad yrkestitel sedan 2006. Ingen annan får kalla sig dietist, och legitimationen kan återkallas om någon missköter sig.
Nutritionist, kostrådgivare, kostkonsult, näringsterapeut och hälsocoach är däremot inte skyddade titlar. Det finns ingen lag som säger vad som krävs för att använda dem. En nutritionist kan ha läst tre år näringslära på universitet och kunna sitt ämne väl, men arbetar då utanför hälso- och sjukvårdens regelverk och kan inte ta emot dig som patient med journal och patientförsäkring.
Konsekvensen är praktisk. Blir något fel hos en legitimerad dietist finns patientnämnd, IVO och patientförsäkring att vända sig till. Hos en oreglerad rådgivare finns i praktiken bara konsumentlagstiftningen. Fråga rakt ut vilken legitimation personen har, och kontrollera svaret i Socialstyrelsens register.
När bör jag träffa en dietist?
Kostbehandling behövs när maten är en del av sjukdomen eller av behandlingen. Nydiagnostiserad diabetes är ett tydligt exempel, liksom celiaki där glutenfri kost är hela behandlingen. Vid IBS används strukturerade upplägg som behöver följas upp, eftersom de innebär att livsmedel plockas bort och sedan återintroduceras i en bestämd ordning.
Ofrivillig viktnedgång är ett annat skäl, och det underskattas ofta. Går du ner i vikt utan att försöka, tappar aptit eller får svårt att svälja bör det utredas, särskilt vid hög ålder eller pågående cancerbehandling. Undernäring försämrar sårläkning, muskelstyrka och återhämtning efter operation.
Dit hör också matallergi hos barn, njursjukdom där protein, salt och vätska behöver styras, förberedelse och uppföljning vid obesitaskirurgi, och ätstörningar där dietisten arbetar i team med psykolog och läkare. Vill du bara äta lite nyttigare räcker det oftast med de allmänna kostråden på 1177.
Behöver jag remiss till dietist?
Det avgörs av regionen, och skillnaderna är stora. En del regioner har dietistenheter i primärvården som tar emot både via remiss från vårdcentralen och genom att du ringer själv. Andra kräver remiss från läkare, barnmorska eller sjukhusklinik, och i vissa regioner går barn alltid via barnläkare.
Är du inlagd eller går på en specialistmottagning kopplas dietisten oftast in av teamet. Det gäller bland annat cancervården, njurmedicin, gastroenterologi och obesitasmottagningar. Vill du ha kontakt och ingen tar upp frågan går det bra att be om det.
Till en privat dietist bokar du själv utan remiss. Många erbjuder digitala besök, vilket fungerar väl för uppföljning när matdagbok och prover redan finns på plats.
Kan dietisten skriva ut näringsdrycker och särskilda livsmedel?
Dietisten har ingen förskrivningsrätt för läkemedel. Däremot är näringsprodukter och särskilda livsmedel en central del av behandlingen, och här är det värt att veta hur systemet faktiskt fungerar.
Prisnedsatta livsmedel för barn under 16 år, exempelvis glutenfria produkter vid celiaki eller ersättningsprodukter vid mjölkallergi, förskrivs av läkare med viss specialistkompetens. Kostnaden är då kraftigt subventionerad och du betalar högst 120 kronor för upp till 90 dagars förbrukning. Dietisten är den som bedömer behovet och räknar ut mängderna.
Näringsdrycker och andra kosttillägg räknas i stället som näringsprodukter, och där bestämmer varje region vem som får förskriva och vad du betalar. På vissa håll skriver dietisten anvisningen själv, på andra går det via läkare. Fråga mottagningen vad som gäller i din region, eftersom skillnaden i kostnad kan bli märkbar över ett år.
Vad kostar det, och hur går besöket till?
Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgift enligt regionens taxa, och besöket räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. Barn och unga har oftast avgiftsfri vård, med åldersgränser som varierar. Hos en privat dietist utan regionavtal betalar du hela kostnaden själv, och friskvårdsbidraget går inte att använda eftersom Skatteverket räknar kostbehandling som sjukvårdande behandling.
Det första besöket är längre än de följande. Ta med en matdagbok från några vanliga dagar, en lista på läkemedel och kosttillskott, senaste provsvaren och gärna en anteckning om hur vikten rört sig det senaste året. Du får sedan ett upplägg med konkreta mål, och en tid för uppföljning där det justeras. Kostbehandling som inte följs upp brukar rinna ut i sanden, så boka återbesöket direkt.
Ett gott råd innan du bokar privat: fråga vad ett besök kostar, hur lång tid det är, om uppföljning ingår i priset och om mottagningen arbetar på regionens uppdrag. I katalogen kan du filtrera på ort, inriktning och digitala besök.