Gastric bypass

Gastric bypass är den mest beprövade fetmaoperationen i Sverige. Magsäcken görs om till en liten ficka och tunntarmen kopplas om, så att du blir mätt på små portioner och tar upp något färre kalorier. Ingreppet ger kraftig viktnedgång för de flesta, men kräver nya matvanor och dagliga tillskott resten av livet.

Gastric bypass har gjorts i stor skala i Sverige sedan början av 2000-talet och är den fetmaoperation som följts upp längst. Ingreppet ändrar två saker på en gång: hur mycket du får plats med och hur mycket näring kroppen hinner ta upp. Viktnedgången blir kraftig för de allra flesta, men operationen är ett verktyg som kräver att du ändrar hela ditt sätt att äta.

Hur går en gastric bypass till?

Kirurgen delar magsäcken så att bara en liten ficka på ungefär 20 till 30 milliliter blir kvar. Tunntarmen kopplas sedan om i en Y-formad koppling, så att maten leds förbi resten av magsäcken och den första biten tarm. Du blir mätt på små portioner och tar upp något färre kalorier än tidigare.

Nästan alla operationer görs i dag med titthålsteknik, alltså genom några små snitt i bukväggen. Själva ingreppet tar oftast omkring en timme, och vårdtiden på sjukhus brukar stanna vid ett till två dygn. Öppen kirurgi används numera bara i undantagsfall, till exempel efter tidigare bukoperationer med mycket ärrvävnad.

Vem kan få gastric bypass?

De nationella kriterierna bygger på Socialstyrelsens riktlinjer. Vanligtvis krävs ett BMI på minst 35, eller minst 30 om du samtidigt har en följdsjukdom som typ 2-diabetes, obstruktiv sömnapné, svårbehandlat högt blodtryck eller belastande ledbesvär. Nedre åldersgränsen är 18 år, medan den övre avgörs individuellt utifrån hälsa snarare än en bestämd siffra.

Bakom siffrorna ligger en helhetsbedömning. Läkaren väger in tidigare försök att gå ner i vikt, andra sjukdomar, psykisk hälsa och hur väl du bedöms kunna sköta uppföljningen efteråt. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och kraftigt nedsatt rörlighet räknas också som skäl som kan tala för operation vid lägre BMI. Pågående missbruk, en obehandlad ätstörning eller en instabil livssituation kan däremot tala för att vänta, eftersom uppföljningen ställer krav under lång tid framåt.

Hur får jag remiss och vad krävs före operationen?

Vägen går oftast via vårdcentralen, som utreder besvären och skickar remiss vidare till en kirurgklinik. Innan du accepteras för operation ska du ha fått hjälp att ändra levnadsvanor, och många regioner räknar med minst ett halvårs förberedelse. Du behöver vara rökfri i flera veckor före ingreppet.

Ett vanligt krav är att gå ner omkring tio procent i vikt innan operationsdagen, ofta med en period av lågkaloridiet de sista veckorna. Det handlar inte om att bevisa något, utan om att krympa levern så att kirurgen kommer åt bättre och risken under operationen sjunker. Du träffar också dietist och får information om hur maten ska trappas upp från flytande till fast kost efteråt.

Varför måste jag ta vitaminer livet ut?

När maten leds förbi en del av tarmen tar kroppen upp mindre av flera näringsämnen, samtidigt som portionerna blir små. Utan tillskott riskerar du brist på järn, vitamin B12, kalcium och D-vitamin, vilket på sikt kan ge blodbrist och benskörhet. Dagliga tillskott och regelbundna blodprover är därför en fast del av behandlingen.

De nordiska riktlinjerna anger ungefär vilka mängder som behövs, bland annat minst 45 till 60 milligram järn, minst 350 mikrogram B12 och tillskott av kalcium och D-vitamin. De första två åren sköts kontrollerna oftast på den klinik som opererat, och därefter kan proverna följas via vårdcentralen om värdena ligger stabilt. Är du gravid eller planerar att bli det behöver tillskotten ses över extra noga.

Vad är dumpning och hur känns det?

Dumpning uppstår när söt eller fet mat passerar för snabbt ner i tunntarmen. Det kan ge illamående, hjärtklappning, svettningar, yrsel och diarré en stund efter måltiden. Besväret är obehagligt men ofarligt, och de flesta lär sig undvika det genom att äta långsamt, hålla nere portionerna och dra ner på socker.

Hur mycket går man ner i vikt?

De flesta tappar en stor del av sin övervikt under det första året, och blodsockret hos många med typ 2-diabetes förbättras redan de första veckorna. Vikten planar sedan ut, och en viss uppgång efter några år är vanlig. Resultatet blir mest hållbart hos den som lägger om kosten och håller i gång, eftersom operationen påverkar aptiten men inte tar bort behovet av nya vanor.

Innan du bestämmer dig, be om en skriftlig plan för både operation och uppföljning, och kontrollera att kliniken har tillstånd att bedriva vård. Legitimerad personal går att slå upp hos Socialstyrelsen, och att verksamheten är anmäld framgår hos Inspektionen för vård och omsorg. Har du frågor om vad som gäller i din region hittar du regionens rutiner på 1177.