Koloskopi

En koloskopi är en kameraundersökning av hela tjocktarmen, från ändtarmen och runt hela vägen till där tunntarmen mynnar. Läkaren letar efter inflammation, polyper och andra förändringar i slemhinnan, och kan ta prover eller ta bort polyper under tiden. Det jobbigaste är sällan undersökningen utan tarmtömningen dagen innan, då tarmen ska rensas helt med laxermedel.

Koloskopin har rykte om sig att vara jobbig, och det som avskräcker är nästan alltid förberedelsen snarare än undersökningen. Tarmen måste vara helt tömd för att läkaren ska kunna se slemhinnan, och den tömningen sköter du hemma dagen innan med hjälp av laxermedel. Många blir överraskade över hur odramatisk själva kameraundersökningen är i jämförelse.

Varför görs en koloskopi?

En koloskopi görs för att undersöka slemhinnan i hela tjocktarmen när det finns tecken på blödning, inflammation eller en förändring som behöver ses direkt. Vanliga skäl är blod i avföringen, långdragen diarré, förhöjt kalprotektin och ärftlighet för tarmcancer. Under undersökningen kan läkaren ta vävnadsprover och ofta ta bort polyper i samma stund.

Tjocktarmen är svår att bedöma utifrån. Blodprov och avföringsprov pekar ut att något är fel, men bara kameran visar var och vad. Inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit och Crohns sjukdom syns på slemhinnan, och polyper går att skilja från annat och tas bort innan de hinner utvecklas. Just den möjligheten att åtgärda under tiden gör koloskopin till mer än enbart en titt.

Hur går tarmtömningen till?

Dagen före undersökningen dricker du ett laxermedel, till exempel Laxabon eller Plenvu, som tömmer tarmen genom kraftig diarré. Effekten kommer inom en till två timmar, så du behöver hålla dig hemma nära en toalett. Dagarna innan får du råd om att undvika svårsmält och fiberrik mat, och att dricka rikligt med klar vätska.

Poängen är enkel men obeveklig: rester i tarmen kan dölja förändringar som annars hade upptäckts, och en illa tömd tarm kan tvinga fram en ny undersökning. Smaken på laxervätskan är det många tycker är värst, och ett tips är att dricka den kyld och gärna med sugrör. Räkna med att kvällen innan går åt till toalettbesök, och planera därefter.

Hur känns själva undersökningen?

Läkaren för in ett böjligt instrument, ett koloskop, via ändtarmsöppningen och vidare runt tjocktarmen medan du ligger på sidan. Luft eller koldioxid blåses in för att veckla ut tarmen, vilket kan kännas som gaser och lätt kramp. Du kan få smärtstillande och lugnande läkemedel, och undersökningen tar oftast mellan tjugo och fyrtiofem minuter.

Tas polyper bort sker det smärtfritt, eftersom tarmslemhinnan saknar den känsel som huden har. Efteråt är det vanligt att känna sig uppblåst en stund tills luften kommit ut, och det brukar lätta snabbt. Har du fått lugnande vilar du en stund på mottagningen och behöver någon som följer dig hem.

Hur hänger koloskopi ihop med tarmcancerscreening?

Sverige bygger ut ett nationellt screeningprogram där alla i åldern 60 till 74 år erbjuds ett avföringsprov vartannat år för att fånga tjock- och ändtarmscancer tidigt. Provet tas hemma och skickas in, och visar det spår av blod kallas du till en koloskopi som går vidare och tittar direkt. Screeningen riktar sig till friska utan symtom och ersätter inte en utredning om du redan har besvär.

Drygt en och en halv miljon svenskar i åldersgruppen omfattas när programmet är fullt utbyggt. Tanken är att hitta förstadier och tidiga tumörer innan de hunnit ge symtom, då de är lättare att behandla. Ett normalt screeningprov är därför lugnande men ingen garanti framåt, och nya besvär ska alltid tas på allvar oavsett när du senast lämnade prov.

Vilka symtom bör utredas med koloskopi?

Blod i avföringen, svartfärgad avföring, ändrade avföringsvanor som håller i sig, långvarig diarré och blodbrist utan förklaring är tecken som bör redas ut, ofta med koloskopi. Detsamma gäller nytillkomna tarmbesvär hos den som passerat medelåldern. Vid stark misstanke om cancer startas ett standardiserat vårdförlopp med fastställda tidsgränser för varje steg.

Har du besvär ska du söka vård även om ditt senaste screeningprov var normalt, eftersom screening och symtomutredning är två skilda saker. Beskriv för vårdcentralen hur länge besvären funnits, hur avföringen ser ut och om det finns tarmcancer i släkten. Vid kraftig buksmärta, stor blödning eller påverkat allmäntillstånd ringer du 112, och för rådgivning dygnet runt finns 1177.

Behöver man remiss och vad kostar en koloskopi?

Inom regionvården krävs remiss från läkare, och vid cancermisstanke går den via ett standardiserat vårdförlopp. Du betalar patientavgift, och undersökningen räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod, varefter frikort gäller. En del privata mottagningar tar emot utan remiss, men då står du för hela kostnaden själv.

Kallas du via screeningen är själva avföringsprovet kostnadsfritt, medan en efterföljande koloskopi följer regionens vanliga avgifter. Fråga gärna mottagningen i förväg vad som ingår och hur provsvaren lämnas. Att veta vad besöket kostar och hur uppföljningen går till gör det lättare att komma väl förberedd.