Gastroenterologi

En magtarmläkare, eller gastroenterolog, utreder besvär från matstrupe, magsäck, tarmar, lever och bukspottkörtel. Mycket börjar på vårdcentralen med blodprov och avföringsprov, och specialisten kommer in när något behöver tittas på inifrån.

Var söker du gastroenterologi?

Välj stad, område eller postnummer, eller använd din nuvarande plats, för att se gastroenterologi nära dig.

Mottagningar inom gastroenterologi

79 mottagningar inom gastroenterologi finns i katalogen. Här står den med högst profilpoäng i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Välj plats ovan för hela listan.

Stockholm

Göteborg

Kyrkogatan 44

IVO-registrerad

Malmö

Lund

Se alla 10 orter med gastroenterologi

Områden inom gastroenterologi

Gastroskopi och koloskopi

Undersökning av magsäck respektive tjocktarm med böjligt instrument och kamera. Ger diagnos direkt och möjlighet att ta vävnadsprov eller ta bort polyper.

IBS och känslig tarm

Buksmärta, gaser och växlande avföring utan att något syns på undersökningarna. Kost, stresshantering och läkemedel mot enskilda symtom är grunden.

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom med långvarig inflammation i tarmen. Kräver diagnos med koloskopi och regelbunden uppföljning hos specialist.

Reflux, halsbränna och magsår

Sura uppstötningar och brännande känsla bakom bröstbenet, samt smärta i övre delen av magen. Utreds vid långvariga besvär eller varningstecken.

Celiaki och överkänslighet mot mat

Glutenintolerans, laktosintolerans och andra reaktioner på mat. Celiaki utreds med blodprov och vävnadsprov, och du ska äta gluten fram till provet.

Lever, galla och bukspottkörtel

Avvikande leverprover, fettlever, gallsten och besvär från bukspottkörteln. Ultraljud är oftast första undersökningen.

Här förklarar vi undersökningarna, de vanligaste diagnoserna och de symtom som aldrig ska skjutas upp.

Magen är en pratsam kroppsdel. Den reagerar på stress, sömn, mat och mediciner, och just därför är det lätt att avfärda besvär som borde undersökas. Den här sidan reder ut vad en magtarmläkare gör, vilka symtom som behöver bedömas snabbt och hur de vanligaste undersökningarna faktiskt går till.

Vad gör en magtarmläkare?

En magtarmläkare är specialist i gastroenterologi och hepatologi, en grenspecialitet ovanpå internmedicin. Läkaren har alltså först blivit invärtesmedicinare och sedan fördjupat sig i matstrupe, magsäck, tarmar, lever, gallvägar och bukspottkörtel. Specialistbeviset utfärdas av Socialstyrelsen och går att kontrollera i myndighetens register.

Gastroenterologen ställer diagnos, behandlar med läkemedel och utför endoskopiska undersökningar. Kirurgiska ingrepp, som operation vid tarmcancer eller borttagning av gallblåsan, görs däremot av kirurg. Gränsdragningen är värd att känna till: gastroenterologen utreder och behandlar sjukdomen, kirurgen opererar när det behövs, och de två arbetar tätt ihop.

En stor del av vardagen handlar om långa relationer. Personer med ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller leversjukdom följs år efter år med prover, skopier och justeringar av behandlingen, ofta tillsammans med en sjuksköterska med särskilt ansvar för just den gruppen.

Vilka magsymtom ska utredas snabbt?

Vissa symtom kallas alarmsymtom och innebär att utredningen inte bör vänta. Hit hör blod i avföringen, svart tjärliknande avföring, oavsiktlig viktnedgång, svårighet eller smärta vid sväljning, kräkningar som håller i sig, blodbrist utan förklaring och ändrade avföringsvanor som pågått i flera veckor.

När misstanken om cancer är välgrundad startas ett standardiserat vårdförlopp. Det innebär att utredningen följer en bestämd ordning med tidsgränser för varje steg, så att du snabbt får svar, oavsett var i landet du bor. De flesta som utreds den vägen visar sig ha något annat än cancer, och det är hela poängen med att undersöka tidigt.

Vid plötslig, kraftig buksmärta med hård och öm buk, vid kräkningar av blod eller vid feber tillsammans med svår smärta ska du söka akut. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma, och 112 vid allvarlig påverkan.

Behöver jag remiss till gastroenterolog?

Vårdcentralen är rätt startpunkt för nästan alla magbesvär. Där tas blodprover, ofta avföringsprov för dolt blod och kalprotektin som visar om det finns inflammation i tarmen, och redan de svaren avgör hur brådskande fortsättningen är. Behövs specialist skrivs remiss till gastroenterolog eller direkt till en endoskopimottagning.

Reglerna skiljer sig mellan regionerna, och några tar emot egen vårdbegäran där du själv beskriver dina besvär. Privata mottagningar bokar du utan remiss men betalar hela kostnaden hos. Vad som gäller där du bor står på 1177.

Hur går en gastroskopi och en koloskopi till?

Vid gastroskopi förs ett tunt böjligt instrument med kamera genom munnen ner i matstrupe, magsäck och början av tunntarmen. Du får bedövning i svalget och kan välja lugnande läkemedel. Läkaren ser slemhinnan direkt på skärmen, tar vävnadsprov vid behov och kan samtidigt undersöka om magsårsbakterien finns.

Koloskopin undersöker tjocktarmen med samma teknik nedifrån. Här är förberedelsen den jobbigaste delen: tarmen töms med ett laxermedel du dricker enligt schema. Under undersökningen kan läkaren ta bort polyper på plats, vilket i sig minskar risken för att de utvecklas till cancer längre fram. Efteråt är det vanligt med lite gaser och kramper under någon timme.

Båda undersökningarna görs polikliniskt, alltså utan inläggning. Har du fått lugnande läkemedel behöver du sällskap hem och ska inte köra bil resten av dygnet.

Vad är IBS och hur ställs diagnosen?

IBS, kolon irritabile, innebär återkommande buksmärta tillsammans med förändrade avföringsvanor, där undersökningarna ändå visar en frisk tarm. Diagnosen ställs utifrån symtombilden och genom att andra sjukdomar rimligen uteslutits, inte genom ett enda prov som säger ja eller nej.

Behandlingen börjar i vardagen: regelbundna måltider, sömn, rörelse och att kartlägga vad som förvärrar. Många får hjälp av kostupplägg där jäsbara kolhydrater minskas under en period, och det bör ske med stöd av dietist så att kosten inte blir onödigt smal. Läkemedel riktas mot det som besvärar mest, alltså kramp, förstoppning eller diarré, och psykologisk behandling har god effekt på besvären för en del.

Vad skiljer IBD från andra magsjukdomar?

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är kroniska inflammationer i tarmen som ger blodiga eller frekventa diarréer, buksmärta, trötthet och ibland feber. Till skillnad från IBS syns förändringarna vid koloskopi och i vävnadsprov, och kalprotektin i avföringen brukar vara förhöjt.

Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen och hålla sjukdomen lugn över tid, med läkemedel som verkar lokalt i tarmen eller på immunförsvaret. Uppföljningen är regelbunden, och vid längre sjukdomsduration ingår kontrollskopier. Perioder med skov kan påverka arbetsförmågan, och då skriver läkaren intyg medan Försäkringskassan prövar rätten till ersättning.

Inför valet av mottagning kan du kontrollera specialistkompetensen i Socialstyrelsens register och att verksamheten är anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fråga också hur svar på vävnadsprov lämnas och vem du kontaktar om något känns fel efteråt. I katalogen filtrerar du på ort och undersökning och ser vilka mottagningar som anger att de utför gastroskopi, koloskopi eller utredning av magbesvär.

Vanliga frågor

När ska jag söka vård för magbesvär?

Kontakta vården snarast vid blod i avföringen, svart tjärliknande avföring, oavsiktlig viktnedgång, svårt eller smärtsamt att svälja, kräkningar som inte ger med sig, eller när avföringsvanorna ändrats under flera veckor. Detsamma gäller magbesvär som väcker dig på natten och blodbrist utan förklaring. Vid kraftig plötslig buksmärta med hård buk söker du akut.

Behöver jag remiss till magtarmläkare?

Vanligtvis ja. Vårdcentralen står för den första utredningen med blodprov, avföringsprov och en kroppsundersökning, och skriver remiss till gastroenterolog eller direkt till skopienhet vid behov. Vissa regioner tar emot egen vårdbegäran. Privata mottagningar tar emot utan remiss mot full betalning.

Gör en gastroskopi ont?

Undersökningen är obehaglig snarare än smärtsam. Du får bedövning i svalget, och de flesta mottagningar erbjuder även lugnande läkemedel i en droppnål om du vill. Själva undersökningen tar oftast under tio minuter. Har du fått lugnande får du inte köra bil resten av dagen och bör ha sällskap hem.

Hur förbereder jag mig inför en koloskopi?

Tarmen måste vara tom, så du får ett laxermedel att dricka enligt ett schema dagen före och ibland samma morgon. Du får också kostråd om vad du kan äta dagarna innan. Läkemedel som blodförtunnande och järntabletter kan behöva pausas, vilket mottagningen ger besked om. Följ instruktionerna noga, eftersom en dåligt rengjord tarm kan göra att undersökningen får göras om.

Vad är skillnaden mellan IBS och IBD?

IBS är en funktionell diagnos: tarmen fungerar avvikande men ser normal ut vid undersökning, och tillståndet ger inte skador i tarmen. IBD, alltså ulcerös kolit och Crohns sjukdom, är en kronisk inflammation som syns vid koloskopi och i vävnadsprov och som behandlas med läkemedel som dämpar immunförsvaret. Blod i avföringen, feber och nattliga besvär talar för IBD och ska utredas.

Vad kostar en undersökning hos magtarmläkare?

På remiss inom regionens vård betalar du patientavgiften för öppen specialiserad vård, och skopin ingår normalt i besöket. Avgifterna räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under tolv månader, därefter får du frikort. På en privat mottagning utan regionavtal betalar du hela kostnaden själv, och den räknas inte mot frikortet.

Vem erbjuds screening för tjock- och ändtarmscancer?

Det nationella screeningprogrammet omfattar personer mellan 60 och 74 år, som vartannat år får en kallelse med ett avföringsprov hem. Provet letar efter blod som inte syns för blotta ögat. Vid fynd kallas du till koloskopi. Screeningen ersätter inte utredning av symtom, så vänta aldrig på kallelsen om du har besvär.