Ibs utredning

IBS, känslig tarm, ställs med hjälp av Rom IV-kriterierna och genom att ett antal andra sjukdomar först utesluts. Utredningen brukar rymmas på vårdcentralen med ett fåtal prover, förutsatt att inga varningstecken finns. Här går vi igenom kriterierna, proverna och vad som faktiskt hjälper mot besvären.

IBS står för irritable bowel syndrome och kallas på svenska ofta känslig tarm eller kolon irritabile. Tarmen ser normal ut vid undersökning, men den arbetar och signalerar annorlunda. Sambandet mellan tarm och hjärna är centralt: samma rörelser och samma gasmängd upplevs betydligt mer smärtsamt av den som har IBS. Det är en förklaring, inte ett påstående om att besvären sitter i huvudet.

Hur ställs IBS-diagnosen?

Grunden är Rom IV-kriterierna. De kräver återkommande buksmärta i genomsnitt minst en dag i veckan de senaste tre månaderna, med besvärsdebut minst sex månader tidigare. Smärtan ska höra ihop med minst två av tre saker: att den ändras vid tarmtömning, att avföringen kommer oftare eller mer sällan än förr, eller att konsistensen ändrats.

IBS har länge beskrivits som en uteslutningsdiagnos, och den beskrivningen stämmer så till vida att allvarligare orsaker måste sorteras bort. Moderna riktlinjer betonar samtidigt att diagnosen kan ställas aktivt, med hjälp av kriterierna och ett fåtal prover, i stället för genom en lång rad undersökningar som alla utfaller normalt. Ju tidigare du får ett namn på besvären, desto tidigare kan behandlingen börja.

Tillståndet delas in efter dominerande avföringsmönster: IBS med diarré, med förstoppning eller med växlingar mellan de två. Indelningen styr valet av läkemedel.

Vilka sjukdomar ska uteslutas först?

Celiaki står högst på listan, eftersom den ger nästan identiska symtom och behandlas helt annorlunda. Inflammatorisk tarmsjukdom sorteras bort med kalprotektin i avföringen, ett prov som speglar inflammation i slemhinnan. Blodstatus fångar blodbrist, CRP fångar inflammation i kroppen och tyreoideaprovet finns med eftersom både för hög och för låg ämnesomsättning ändrar tarmens tempo.

Vid dominerande diarré övervägs även gallsyramalabsorption, som är vanligare än många tror och som svarar bra på specifik behandling. Mikroskopisk kolit finns med i tankarna hos medelålders och äldre med vattnig diarré, och kräver vävnadsprov för att påvisas.

Varningstecken ändrar hela upplägget. Blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, feber, blodbrist, nattliga besvär som väcker dig, ärftlighet för tarmcancer eller inflammatorisk tarmsjukdom och nydebuterade besvär efter 45 till 50 års ålder motiverar koloskopi eller annan riktad utredning. Utan sådana tecken ger koloskopi hos en ung person med typisk bild sällan något.

Vad hjälper mot IBS?

Kosten är det de flesta börjar med. Regelbundna måltider, mindre portioner, lugnare ätande och minskad mängd kaffe, alkohol, fett och sötningsmedel av sockeralkoholtyp räcker en bit. Räcker det inte är FODMAP-kost det bäst undersökta alternativet. FODMAP är en samlingsbeteckning på kolhydrater som tas upp dåligt i tunntarmen och sedan jäser i tjocktarmen, och de finns i bland annat lök, vitlök, vete, baljväxter, äpple och mjölk.

Upplägget har två faser. Först utesluts grupperna under några veckor för att se om besvären lättar. Därefter återinförs livsmedel ett i taget så att du hittar din egen gräns. Andra fasen hoppas ofta över, vilket är olyckligt, för då blir kosten i onödan snäv. Lägg upp den tillsammans med en dietist, som är en skyddad yrkestitel enligt Socialstyrelsen, till skillnad från kostrådgivare och hälsocoach.

Vid sidan av kosten finns läkemedel som riktas mot dominerande symtom: bulkmedel och loppfrön, laxermedel vid förstoppning, medel mot diarré och kramplösande mot smärta. Låg dos av vissa antidepressiva används i smärtdämpande syfte och inte mot nedstämdhet, vilket är värt att få förklarat innan receptet skrivs. Fysisk aktivitet har blygsam men verklig effekt.

Vad kostar det och vart vänder man sig?

Utredningen sköts på vårdcentralen, och du behöver ingen remiss för att komma dit. Patientavgiften varierar mellan regioner och ligger ofta mellan 200 och 400 kronor för ett läkarbesök, med högkostnadsskyddet på 1 450 kronor som tak innan frikortet börjar gälla. Dietistbesök inom regionen omfattas av samma system, medan privat dietist utan regionavtal betalas helt av dig.

Läkemedel ingår i läkemedelsförmånen med ett eget tak på 3 800 kronor. Kosttillskott och specialprodukter som marknadsförs mot IBS ligger utanför båda systemen, och effekten av dem är sällan visad. Information om vad som gäller i din region finns på 1177 när du valt region.