Astmautredning

En astmautredning ska svara på om dina besvär beror på att luftrören drar ihop sig och om de vidgar sig igen av läkemedel. Nyckelundersökningen är spirometri med reversibilitetstest, ofta kompletterad med allergitest. Här går vi igenom vad som mäts, hur behandlingen trappas och vem du träffar på vårdcentralen.

Andfåddhet, pipande andning och en hosta som inte ger sig kan bero på mycket. Astmautredningens uppgift är att avgöra om luftrören faktiskt drar ihop sig och om de öppnar sig igen när de får läkemedel. Den frågan går inte att besvara genom att lyssna på lungorna, och därför bygger utredningen på mätvärden.

Vilka symtom motiverar en utredning?

Typiskt för astma är att besvären kommer i perioder och att de utlöses av något. Ansträngning i kall luft, pollen, pälsdjur, damm, luftvägsinfektioner, stark doft eller tobaksrök är vanliga triggers. Många beskriver att det tar sig på natten eller mot morgonen, och att bröstet känns spänt.

Hosta som håller i sig i över tre veckor efter en förkylning är en klassisk ingång till utredning, särskilt hos barn. Hos vuxna som söker för nedsatt kondition missas astma inte sällan, eftersom kroppen anpassar sig genom att röra sig mindre. Ta med information om läkemedel du använder, eftersom bland annat betablockerare och vissa smärtstillande kan förvärra besvären.

Hur fungerar spirometri och reversibilitetstest?

Vid spirometri blåser du så hårt och så länge du kan i ett munstycke med näsklämma på. Två mått är centrala: FEV1, luftmängden du får ut under första sekunden, och FVC, den totala mängd du kan blåsa ut. Är kvoten mellan dem nedsatt talar det för trånga luftrör.

Reversibilitetstestet är det som skiljer astma från andra tillstånd. Du får luftrörsvidgande läkemedel och blåser om efter ungefär en kvart. En tydlig förbättring av FEV1, i praktiken minst tolv procent och samtidigt minst 200 milliliter, talar starkt för astma. Kom ihåg att du kan behöva pausa vissa inhalatorer före besöket, så följ instruktionerna du får när tiden bokas.

Är spirometrin normal fast sjukhistorien talar för astma används andra vägar. PEF-mätning hemma morgon och kväll i ett par veckor visar hur mycket lungfunktionen svänger över dygnet. Ansträngningstest används framför allt hos barn och unga. FeNO mäter kväveoxid i utandningsluften och speglar en viss typ av inflammation i luftvägarna, vilket kan stötta diagnosen och senare visa om underhållsbehandlingen fungerar.

Behövs allergitest vid astma?

Ofta, särskilt hos barn och yngre vuxna, eftersom allergisk astma är den vanligaste formen. Testet görs som pricktest på underarmen eller som blodprov för specifikt IgE. Poängen är inte enbart att sätta en etikett, utan att veta vad som ska undvikas och om allergibehandling kan dämpa astman.

Ett positivt test utan symtom betyder att du är sensibiliserad, inte nödvändigtvis allergisk. Resultatet ska alltid läsas mot din verkliga sjukhistoria.

Hur ser behandlingstrappan ut?

Grundprincipen har ändrats de senaste åren. Att bara använda kortverkande luftrörsvidgande spray vid behov rekommenderas inte längre, eftersom den lindrar symtomet men lämnar inflammationen ifred. Basen i behandlingen är i stället inhalationssteroid, antingen dagligen eller i en kombinationsinhalator som tas vid behov.

Räcker inte det trappas behandlingen upp med långverkande luftrörsvidgande läkemedel, högre steroiddos, tillägg av antikolinergika eller leukotrienantagonist. Vid svår astma som inte svarar finns biologiska läkemedel, som skrivs ut inom specialistvården. Innan dosen höjs ska tre saker alltid kontrolleras: att inhalationstekniken stämmer, att läkemedlet tas som avsett och att utlösande faktorer i hem och arbete är hanterade.

Vad gör astmasköterskan?

På de flesta vårdcentraler finns en sjuksköterska med särskilt ansvar för astma och KOL. Där utförs spirometrin, där kontrolleras inhalationstekniken, som är fel oftare än de flesta tror, och där skrivs den behandlingsplan som talar om vad du gör när det försämras.

Uppföljning brukar ske minst en gång om året och tätare efter en dosändring. Sköterskan använder ofta ett kort formulär om hur du mått den senaste tiden, som ett sätt att mäta kontrollen i stället för att gissa. Vid akut försämring med kraftig andnöd, blå läppar eller svårighet att prata i hela meningar ringer du 112. Råd dygnet runt får du på 1177.