Sömnapneutredning

Obstruktiv sömnapné innebär att luftvägen faller ihop gång på gång under sömnen så att andningen upphör i minst tio sekunder. Diagnosen ställs med en sömnregistrering, oftast hemma över en natt, och behandlingen är CPAP eller en apnéskena. Obehandlad apné med uttalad dagsömnighet påverkar dessutom rätten att köra bil.

Vid obstruktiv sömnapné slappnar musklerna i svalget av så mycket under sömnen att luftvägen faller ihop. Andningen upphör i tio sekunder eller mer, syret i blodet sjunker, och hjärnan väcker dig precis tillräckligt för att musklerna ska spänna sig igen. Det upprepas ofta hundratals gånger per natt utan att du minns någonting av det på morgonen. Kroppen får syre, men aldrig sammanhängande sömn.

Vilka konsekvenser får obehandlad sömnapné?

Det du märker är dagsömnighet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, morgonhuvudvärk och en känsla av att aldrig vakna utvilad. Sexlust och humör påverkas ofta, och närminnet blir sämre. Många har levt så länge med tillståndet att de betraktar tröttheten som sin personlighet.

Det du inte märker är belastningen på hjärta och kärl. Upprepade syrefall och stresspåslag nattetid är kopplade till högt blodtryck, förmaksflimmer, stroke och typ 2-diabetes. Blodtryck som inte går ner trots flera läkemedel är en klassisk anledning att fråga om snarkning och andningsuppehåll. Trafikrisken är den mest omedelbara faran, eftersom sömnighet bakom ratten går att jämföra med alkoholpåverkan.

Central sömnapné är ett annat tillstånd, där andningssignalen från hjärnstammen uteblir i stället för att luftvägen täpps till. Den ses bland annat vid hjärtsvikt och behandlas på ett delvis annat sätt.

Hur ställs diagnosen?

Vägen in går oftast via vårdcentralen, som gör en första bedömning med sjukhistoria, blodtryck, vikt och ett kort formulär där du skattar risken att somna i olika situationer. Därefter skrivs remiss till en sömnmottagning eller till öron-, näs- och halsmottagning beroende på hur regionen organiserat vården.

Standardundersökningen är en nattlig polygrafi hemma. Utrustningen mäter luftflöde, andningsrörelser, syremättnad, puls och kroppsläge medan du sover i din egen säng, vilket ger en mer representativ bild än en natt på laboratorium. Full polysomnografi med registrering av hjärnvågor, ögonrörelser och muskelaktivitet görs på sjukhus när frågan är svårare, till exempel vid misstanke om narkolepsi eller när symtomen inte stämmer med polygrafins resultat.

Vad betyder resultatet?

Svaret uttrycks som AHI, antalet andningsuppehåll och partiella uppehåll per sovtimme. Under 5 räknas som normalfynd, 5 till 14 som lindrig sömnapné, 15 till 29 som måttlig och från 30 som svår. Vid sidan av AHI tittar man på hur djupt syremättnaden sjunker och hur länge den ligger lågt.

Siffran avgör inte ensam om behandling ska ges. En person med AHI 12 som somnar i möten och har svårbehandlat blodtryck behandlas, medan någon med AHI 18 utan minsta dagsymtom kan följas med livsstilsråd. Ta upp hur du faktiskt fungerar på dagarna, eftersom det väger tungt i beslutet.

Hur ser behandlingen ut?

CPAP är förstahandsval vid måttlig och svår apné. Apparaten blåser luft med ett lätt övertryck genom en mask och håller därmed svalget öppet, och effekten kommer omedelbart. Det svåra är inte behandlingen utan vanan: masken ska sitta tätt utan att skava, näsan blir torr om luftfuktaren inte används och det tar för många några veckor innan sömnen blir hel. Hör av dig till mottagningen vid problem i stället för att lägga apparaten i garderoben, för nästan alla besvär går att åtgärda med byte av mask eller justering av inställningar.

Apnéskena, som förs framåt i underkäken och vidgar svalget, är ett bra alternativ vid lindrig till måttlig apné och för den som inte klarar mask. Den tillverkas av tandläkare och kräver tillräckligt många egna tänder. Viktnedgång har stor och dokumenterad effekt vid övervikt, positionshjälpmedel fungerar när apnén är bunden till ryggläge, och alkohol samt lugnande läkemedel bör undvikas på kvällen. Kirurgi och nervstimulering finns för utvalda fall och bedöms inom specialistvården.

Vad gäller för körkortet?

Transportstyrelsens medicinska krav innebär att måttlig eller svår obstruktiv sömnapné tillsammans med uttalad trötthet under vaken tid utgör hinder för körkortsinnehav. Fungerar behandlingen och används den regelbundet kan du behålla körkortet, vanligen med villkor om läkarintyg som förnyas med jämna mellanrum. För personbil är intervallet längre än för lastbil, buss och taxi, där kraven är strängare.

Läkaren gör bedömningen med hjälp av dina symtom och de användningsdata som CPAP-apparaten registrerar. En läkare som bedömer att en patient är olämplig att köra och som inte följer givna råd är skyldig att anmäla det till Transportstyrelsen. Kör aldrig när du är sömnig, oavsett vad intyget säger. Information om vad som gäller i din region finns på 1177.