Hjärtundersökning

Hjärtat undersöks med flera metoder som svarar på olika frågor: EKG visar rytmen i stunden, ultraljud visar pumpfunktion och klaffar, holter fångar rubbningar över tid och arbetsprov visar hur hjärtat beter sig under belastning. Vilken undersökning som är rätt avgörs av dina symtom. Här går vi igenom vad som mäts och hur du kommer dit.

Hjärtat undersöks inte med en metod utan med flera, och de svarar på olika frågor. Elektriken mäts med EKG, mekaniken med ultraljud, uthålligheten med belastning och det som bara händer ibland med registrering över tid. Rätt undersökning bestäms av vad du känner, när du känner det och vad du gjorde när det kom.

Vilka symtom leder till undersökning?

Bröstsmärta är den vanligaste ingången. Det som talar för hjärtat är tryck eller tyngd bakom bröstbenet som kommer vid ansträngning och släpper i vila, gärna med utstrålning mot arm, hals eller käke. Smärta som är hugg-liknande, ändrar sig med andningen eller går att provocera fram genom att trycka på bröstkorgen kommer oftare från muskler och leder.

Hjärtklappning utreds framför allt när den startar och slutar tvärt, känns oregelbunden eller följs av yrsel och svimningskänsla. Andfåddhet vid lätt ansträngning, svullna ben, andnöd i liggande och nattliga uppvaknanden med lufthunger pekar mot hjärtsvikt. Svimning under ansträngning ska alltid utredas och aldrig avfärdas som lågt blodtryck.

Vad görs på vårdcentralen?

Första besöket brukar innehålla sjukhistoria, blodtryck i båda armarna, lyssning på hjärta och lungor, vilo-EKG och blodprover. NT-proBNP är ett prov som stiger vid hjärtsvikt och som används för att avgöra om ultraljud behövs. Blodvärde, njurfunktion, tyreoideaprov, blodfetter och blodsocker ingår ofta, eftersom blodbrist och rubbad ämnesomsättning ger hjärtklappning och andfåddhet utan att hjärtat är sjukt.

Efter det steget vet läkaren om utredningen kan stanna där eller om remiss behövs. Vid misstanke om ny hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp handlar det inte om remiss utan om akut vård samma stund.

När behövs holter och arbetsprov?

Ett vilo-EKG spelar in ett par sekunder ur ett helt liv. Kommer besvären några gånger i veckan sätts en holterutrustning på i ett till sju dygn. Är episoderna sällsyntare används tum-EKG, där du placerar tummarna på en liten dosa när det känns, ibland under flera veckor. Utan symtomdagbok blir tolkningen svag, så det du antecknar spelar roll.

Arbetsprov innebär cykling med stigande belastning medan EKG, blodtryck och symtom följs. Undersökningen visar hur mycket du klarar, om rytmen ändras under belastning och hur blodtrycket svarar. Vid frågeställningen stabil kärlkramp har datortomografi av kranskärlen tagit över mycket av rollen som första undersökning, eftersom den direkt visar om det finns förträngningar. Vilken väg som väljs beror på din riskprofil och på vad regionen har tillgängligt.

Kranskärlsröntgen med kateter, koronarangiografi, görs på sjukhus när bilden talar för betydande förträngning och åtgärd kan bli aktuell under samma undersökning.

Vad skiljer region och privat mottagning?

Inom regionfinansierad vård betalar du patientavgift per besök, ofta mellan 200 och 400 kronor, och undersökningar som ultraljud och arbetsprov har egna avgifter som skiljer sig mellan regioner. Allt räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor, och när taket nås gäller frikort tolv månader från första besöket. Vårdgarantin 0-3-90-90 gäller, och vid stark misstanke om allvarlig hjärtsjukdom prioriteras du snabbare än så.

Privata mottagningar utan regionavtal säljer hjärtpaket där EKG, ultraljud och arbetsprov ingår. Du betalar hela summan själv, den räknas inte mot högkostnadsskyddet och priserna sätts fritt, så be om skriftlig prisuppgift på hela paketet innan du bokar. Fråga också vad som händer om något hittas: en del privata mottagningar utreder vidare i egen regi, andra skriver remiss till regionen där du hamnar i samma kö som alla andra. Många sjukvårdsförsäkringar täcker undersökningarna, och det är värt att kontrollera med arbetsgivaren först. Har du symtom ska du söka vanlig vård i stället för att köpa ett paket, eftersom symtom ger dig företräde i den ordinarie vården. Rådgivning dygnet runt finns på 1177, och vid livshotande symtom ringer du 112.