Mäta blodtryck

Blodtrycket är en av få saker i kroppen som går att mäta på tio sekunder och som ändå säger något om risken många år framåt. Ett enstaka värde betyder däremot sällan något: diagnosen högt blodtryck ställs på upprepade mätningar, ofta kompletterade med mätning hemma eller under ett helt dygn.

Blodtrycket anges med två siffror. Den övre, systoliska, är trycket när hjärtat drar ihop sig. Den undre, diastoliska, är trycket mellan slagen. Enheten mmHg står för millimeter kvicksilver och är ett arv från de gamla kvicksilvermanometrarna.

Vad räknas som högt blodtryck?

Vid mätning på mottagning går gränsen för hypertoni vid 140/90 mmHg eller högre, och det ska gälla vid upprepade tillfällen innan diagnosen ställs. Ett enstaka högt värde efter en stressig resa till vårdcentralen räcker alltså inte.

Gränsvärdena skiljer sig åt beroende på hur mätningen görs. Hemma används ungefär 135/85 som gräns eftersom värdena där brukar ligga något lägre, och vid 24-timmarsmätning används dygnsmedelvärdet 130/80. Under 120/80 brukar räknas som optimalt, medan värden däremellan kallas normala eller högt normala och följs upp oftare än andra.

Siffrorna är inte hela bilden. Vad ett förhöjt tryck betyder för dig beror på ålder, blodfetter, blodsocker, rökning, njurfunktion och ärftlighet, och det är den samlade risken som avgör om behandling ska sättas in eller om du ska mäta om efter några månader.

Hur ofta bör jag mäta blodtrycket?

Är du vuxen och frisk, med värden i normalområdet, räcker en kontroll med några års mellanrum, gärna när du ändå har en vårdkontakt. Finns hypertoni i släkten, eller har du diabetes, njursjukdom, övervikt eller värden i det högt normala spannet, kontrolleras trycket tätare.

När behandling väl är insatt följs trycket upp minst årligen, oftare i början och efter varje dosändring. Högt blodtryck ger sällan symtom, vilket är själva problemet. Huvudvärk och trötthet kommer först vid mycket höga nivåer, och den som väntar på symtom hittar sitt tryck alldeles för sent.

Hur mäter jag blodtrycket rätt hemma?

Utrustningen ska vara en automatisk mätare för överarm med rätt manschettstorlek. Handledsmätare är känsligare för hur du håller armen och rekommenderas sällan för uppföljning. En kraftig överarm behöver större manschett, annars blir värdet felaktigt högt.

Själva mätningen görs sittande med ryggstöd, fötterna i golvet och armen vilande i hjärthöjd. Sitt still i fem minuter innan du startar. Kaffe, tobak och träning påverkar och bör undvikas en halvtimme före, urinblåsan ska vara tom och du ska inte prata medan manschetten pumpas upp. Vid första tillfället mäts båda armarna, och sedan används den arm som visade högst värde.

Ett standardupplägg för hemmamätning är morgon och kväll under en vecka, två mätningar vid varje tillfälle med någon minut emellan. Den första dagen räknas bort, och medelvärdet av resten är det som gäller. Skriv upp alla värden, även de låga.

Varför skiljer sig värdet mellan vårdcentralen och hemma?

Vårdsituationen i sig höjer trycket hos många. Det kallas vitrockshypertoni och innebär förhöjda värden på mottagningen men normala hemma. Det motsatta finns också, maskerad hypertoni, där mottagningsvärdet ser bra ut medan trycket är förhöjt i vardagen, ofta hos personer med stressigt arbete eller hög alkoholkonsumtion.

Båda är skäl att inte nöja sig med en mätning i ett undersökningsrum. Mätning hemma eller under ett dygn ger en bild av hur trycket faktiskt ser ut resten av tiden, och forskningen visar att den bilden hänger bättre ihop med risken framåt.

När görs en 24-timmarsmätning?

Vid ambulatorisk mätning får du en manschett på överarmen kopplad till en dosa i midjebältet. Den mäter automatiskt under ett dygn, ofta var tjugonde till trettionde minut dagtid och glesare på natten, medan du sköter din vanliga vardag och sover som vanligt.

Metoden används när mottagningsvärdena svänger, när vitrockshypertoni misstänks, när behandlingen inte ger önskad effekt och när trycket behöver bedömas nattetid. Nattvärdet är intressant i sig, eftersom trycket normalt sjunker under sömnen och en utebliven sänkning är ett riskmått. Manschetten väcker en del under natten, vilket är obehagligt men inte skäl att avbryta.