Företagshälsovård

Vad är företagshälsovård?

Arbetsmiljölagen beskriver företagshälsovården som en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Ordet oberoende är centralt: verksamheten ska kunna säga samma sak till chefen som till den anställde, även när beskeden är obekväma. Uppdraget kommer från arbetsgivaren, men den medicinska bedömningen ska inte påverkas av det.

Ett team brukar bestå av företagsläkare, företagssköterska, ergonom eller fysioterapeut, psykolog eller beteendevetare och arbetsmiljöingenjör. Bredden är själva poängen, eftersom besvär på en arbetsplats sällan är antingen kroppsliga eller psykologiska. Ryggen som värker kan hänga ihop med en arbetsstation, men lika gärna med bemanning och tempo.

Den del av verksamheten som är hälso- och sjukvård omfattas av samma regelverk som annan vård. Företagshälsovården ska vara anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg, personalen med legitimation står under Socialstyrelsens och IVO:s tillsyn, och journalföringen följer patientdatalagen.

Är företagshälsovård obligatorisk för arbetsgivaren?

Något generellt krav på att teckna avtal finns inte. Kravet är formulerat på ett annat sätt: räcker inte den egna kompetensen för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. I praktiken innebär det att de flesta arbetsgivare behöver någon form av extern resurs, i alla fall periodvis.

För vissa arbeten är kravet däremot skarpt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:15, styr vilka kontroller som ska erbjudas och vilka som är obligatoriska. Arbete med bly, asbest, kvarts, härdplaster och rök- eller kemdykning kräver tjänstbarhetsintyg innan uppgifterna får utföras, medan nattarbete och handintensivt arbete hör till det som ska erbjudas. Kontrollerna bekostas alltid av arbetsgivaren och får inte dras från lönen.

Kollektivavtal kan lägga på ytterligare åtaganden. Reglerna om arbetsanpassning finns sedan omläggningen av regelverket i AFS 2023:2, där arbetsgivare med tio eller fler anställda ska ha skriftliga rutiner för hur behov av anpassning fångas upp och hanteras.

Vad ingår i företagshälsovård?

Innehållet bestäms av avtalet, och där finns hela skalan. Ett minimiavtal kan handla om lagstyrda kontroller och inget mer. Ett brett avtal kan omfatta hälsoundersökningar, ergonomiska genomgångar, mätningar av buller och luftkvalitet, stöd i riskbedömningar, samtalsstöd vid stress, krisstöd efter allvarliga händelser, rehabiliteringsutredningar, chefshandledning, utbildning i hjärt- och lungräddning samt vaccinationer.

En hälsoundersökning på jobbet brukar innehålla ett frågeformulär om livsstil och arbetssituation, blodtryck, blodprover och ett samtal med sköterska eller läkare. Resultatet är ditt, och du bestämmer vad som förs vidare. Arbetsgivaren får en sammanställning på gruppnivå som visar mönster i organisationen utan att peka ut någon enskild.

Det som faller utanför är minst lika viktigt att känna till. Företagshälsovården är ingen genväg förbi vårdköer, och den ska inte användas som en privat sjukvårdsförsäkring för allt som händer i kroppen. Utredning av sjukdom utan koppling till arbetet hör hemma i den vanliga vården.

Får arbetsgivaren veta vad jag berättar?

Nej, inte utan att du säger ja. Tystnadsplikten gäller fullt ut och journalen är skild från arbetsgivarens personalakt. Chefen får veta om du varit på ett besök som beställts och betalats av företaget, men inte vad som sagts där.

Det arbetsgivaren däremot kan få, med ditt samtycke, är en bedömning av arbetsförmågan och konkreta förslag: att arbetstiden trappas upp stegvis, att vissa moment tas bort under en period, att en arbetsstation byggs om. Formuleringarna ska handla om vad du klarar och vad som behöver ändras, inte om varför.

Tjänstbarhetsintyg är ett undantag värt att förstå. Intyget talar om ifall du är tjänstbar för en viss arbetsuppgift, och det svaret måste arbetsgivaren få för att kunna följa lagen. Diagnosen bakom bedömningen står inte i intyget. Du har rätt att läsa din egen journal hos företagshälsovården, och är du missnöjd kan du vända dig till patientnämnden i regionen eller anmäla allvarliga brister till IVO.

Kan företagshälsovården skriva intyg och sjukskriva?

Företagsläkaren är läkare med samma befogenheter som andra läkare och kan alltså skriva sjukintyg. Om det ingår är en avtalsfråga, och många avtal begränsar sig till arbetsrelaterade besvär.

Två situationer dyker upp ofta. Den ena är förstadagsintyg: enligt lagen om sjuklön kan arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, kräva läkarintyg från en tidigare dag i sjukperioden. Beslutet ska vara skriftligt och gäller i högst tolv månader, och intyget behöver bara visa att arbetsförmågan är nedsatt, inte varför. Den andra är planen för återgång i arbete, som arbetsgivaren enligt socialförsäkringsbalken ska ta fram senast dag 30 när sjukfrånvaron väntas bli längre än 60 dagar. Företagshälsovården hjälper ofta till med underlaget och med avstämningsmöten.

Vad skiljer företagshälsovård från vårdcentralen?

Uppdragsgivaren skiljer dem åt. Vårdcentralen har ansvar för din hälsa över tid, du är listad där och betalar patientavgift som räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor. Företagshälsovården har arbetsgivaren som kund, kostar dig ingenting och ligger utanför frikortssystemet. Slutar du på jobbet försvinner kontakten.

Fokus skiljer sig också. Företagshälsovården ser sambandet mellan arbete och hälsa och kan gå in i själva arbetsmiljön, vilket vårdcentralen inte har mandat att göra. Misstänks en sjukdom bero på exponering i arbetet kan du remitteras vidare till en arbets- och miljömedicinsk klinik i regionen, som utreder sådana samband.

Så väljer arbetsgivaren leverantör

Börja med det som går att kontrollera i register. Verksamheten ska vara anmäld som vårdgivare hos IVO, och legitimationerna hittas i Socialstyrelsens register. Ska bidraget från Försäkringskassan användas måste leverantören dessutom vara godkänd anordnare av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

Läs sedan avtalet med utgångspunkt i era faktiska risker. En verkstad behöver kontroller för buller och vibrationer, ett kontor med hög sjukfrånvaro behöver kompetens inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Väg in svarstider, om ni får en fast kontaktperson och hur uppföljningen redovisas. I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka insatser varje leverantör anger att den utför.