Barnläkare

Vad gör en barnläkare?

En barnläkare är en legitimerad läkare som efter grundutbildningen vidareutbildat sig till specialist i barn- och ungdomsmedicin, det som brukar kallas pediatrik. Legitimationen och specialistbeviset kommer från Socialstyrelsen, och du kan slå upp en enskild läkare i myndighetens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Uppdraget sträcker sig från de allra minsta nyfödda till strax innan vuxenlivet.

Skillnaden mot en allmänläkare handlar mindre om sjukdomarna och mer om patienten. Barn är inga små vuxna. Dosering, normalvärden, tillväxtkurvor och undersökningsteknik ser annorlunda ut, och samma symtom betyder olika saker hos en tremånaders bebis och en tolvåring.

Mottagningarna ser olika ut. Sjukhusets barnklinik har vårdavdelning, akutmottagning och neonatalvård för nyfödda som behöver övervakning. Utanför sjukhuset finns barn- och ungdomsmedicinska öppenvårdsmottagningar, i Stockholms län kända som BUMM, som tar hand om astma, allergi, eksem, magbesvär, huvudvärk, övervikt och urinvägsbesvär. Vid sidan av dessa finns rent privata barnläkarmottagningar där du står för hela kostnaden.

När ska barnet till BVC, vårdcentralen eller barnläkaren?

BVC följer friska barn, vårdcentralen tar hand om sjuka barn och barnläkarmottagningen kommer in när besvären är långvariga, oklara eller behöver specialistbedömning. Är barnet allvarligt sjukt gäller akutmottagning eller 112 direkt.

Barnavårdscentralen sköter hälsobesöken från nyfödd fram till skolstart, med kontroll av längd, vikt och utveckling, syn- och hörselkontroller, sprutorna i det nationella barnvaccinationsprogrammet och stöd i amning och sömn. Kom inte dit med ett barn som har magsjuka, feber eller vattkoppor, eftersom nyfödda sitter i samma väntrum. Vid skolstart tar elevhälsans medicinska del över de återkommande kontrollerna.

Vårdcentralen är rätt kontakt vid feber, hosta, öronvärk, utslag, magont och mindre skador, och det mesta klaras av på den nivån. Återkommer besvären, drar de ut på tiden eller behöver de utredas vidare skrivs remiss till barnläkare. Barnmottagningen är alltså nästa nivå i vårdkedjan, inte en genväg förbi kön.

Behöver barnet remiss till en barnläkarmottagning?

I de flesta regioner krävs remiss för ett nybesök inom den regionfinansierade barnspecialistvården. Remissen skrivs oftast av läkare på vårdcentralen, men kan också komma från BVC eller från skolläkaren.

Undantagen är värda att känna till. Flera mottagningar tar emot spädbarn under ett halvår utan remiss, och i många regioner kan vårdnadshavare skicka in en egen vårdbegäran via 1177 där ni beskriver besvären. En egen vårdbegäran bedöms på samma sätt som en remiss från läkare, vilket betyder att den inte garanterar en tid. Har barnet en kronisk sjukdom som redan följs av en barnmottagning kan ni oftast kontakta mottagningen direkt vid försämring. Till en privat mottagning utan avtal med regionen behövs ingen remiss alls, men där betalar ni hela besöket själva.

Vad kostar det när barn söker vård?

Barn och unga betalar i de flesta regioner ingen patientavgift i öppenvården. Åldersgränsen bestäms av varje region och ligger vanligen någonstans mellan 18 och 20 år, så kontrollera på 1177 vad som gäller där ni bor.

Två saker faller utanför. Uteblivet besök debiteras nästan alltid, även när vården i övrigt är avgiftsfri för barnet. Går ni till en mottagning utan regionavtal betalar ni fullt pris, och besöket räknas varken in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor eller i avgiftsfriheten för barn. Receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen är däremot kostnadsfria för barn under 18 år.

Har barnet en funktionsnedsättning eller en sjukdom som kräver mycket omvårdnad kan ni ansöka om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning hos Försäkringskassan. Underlaget skrivs av läkaren som känner barnet bäst, och en tydlig beskrivning av vardagen väger tyngre än en lång diagnoslista.

Vad söker föräldrar barnläkare för?

Andning och allergi

Pip i bröstet, hosta som håller i sig efter förkylningen och andfåddhet vid lek är de vanligaste ingångarna. Barnläkaren skiljer astma från andra orsaker, testar allergier och lägger upp behandlingen så att barnet kan röra sig som vanligt.

Mage och matning

Långdragen förstoppning, återkommande magont och spädbarn som inte går upp i vikt som förväntat utreds ofta på barnmottagning. Många besvär är ofarliga men påverkar vardagen mycket, och en plan att följa hemma gör större skillnad än fler prover.

Tillväxt och pubertet

Det viktiga är inte var barnet ligger i förhållande till andra, utan om barnet följer sin egen kurva. Ett tydligt hopp eller en avplaning i längd eller vikt är skäl att titta närmare, liksom pubertet som kommer mycket tidigt eller uteblir.

Utveckling och beteende

Frågor om tal, motorik, samspel och koncentration hör hit. Barnläkaren gör en första bedömning, utesluter kroppsliga orsaker som hörselnedsättning och lotsar vidare till logoped, psykolog eller barn- och ungdomspsykiatrin när det behövs.

När ska du söka akut vård för ett barn?

Ring 112 vid svåra andningssvårigheter, kramper som inte går över, medvetslöshet eller utslag som inte bleknar när du trycker ett glas mot huden. Sök samma dag om barnet är slött och svårt att få kontakt med, kissar mycket mindre än vanligt, har feber tillsammans med nackstelhet, eller om ett barn under tre månader får feber.

Är du osäker ringer du 1177 dygnet runt. Sjuksköterskan där bedömer hur bråttom det är och hänvisar till vårdcentral, jourmottagning, närakut eller barnakutmottagning. Storstadsregionerna har särskilda akutmottagningar för barn, medan sjukhusets vanliga akutmottagning tar emot på andra orter. Din egen känsla av att något är fel är ett skäl att ringa, även när du inte kan sätta ord på vad det är.

Hur väljer du barnmottagning?

Kontrollera först det som går att slå upp. Läkarens legitimation och specialistkompetens finns i Socialstyrelsens register, och att verksamheten är anmäld som vårdgivare framgår hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ta sedan reda på om mottagningen arbetar på regionens uppdrag, eftersom det avgör vad besöket kostar er.

Väg in avstånd, öppettider och hur ni når mottagningen mellan besöken, särskilt vid en kronisk sjukdom där kontinuiteten betyder mest. Fråga också vilka yrkesgrupper som finns på plats, eftersom barnsjuksköterska, dietist och kurator ofta gör lika stor skillnad som läkarbesöket. Är ni missnöjda tar ni först upp det med mottagningen, därefter med patientnämnden i regionen, och allvarliga brister anmäler ni till IVO.

I katalogen kan du filtrera på ort och behandling och se vilka mottagningar som anger att de tar emot barn, utreder allergi och astma eller arbetar med utveckling och beteende.