Vaccination barn

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn erbjuds alla barn i Sverige, är kostnadsfritt och bygger på frivillighet. Doserna ges på BVC fram till skolstart och därefter av elevhälsan, enligt ett schema som Folkhälsomyndigheten beslutar om. Här hittar du vilka sjukdomar programmet skyddar mot, när varje dos ges och vad som gäller om barnet missat en spruta eller flyttat hit från ett annat land.

Vaccination är den mest omfattande hälsoinsats svenska barn får, och den sköts av två verksamheter: barnavårdscentralen fram till skolstart och elevhälsan därefter. Programmet beslutas nationellt, ges kostnadsfritt och bygger helt på frivillighet. Anslutningen är ändå mycket hög, vilket är själva poängen med ett allmänt program: skyddet räcker även till de barn som av medicinska skäl inte kan vaccineras.

Vilka vaccin ingår i barnvaccinationsprogrammet?

Det allmänna vaccinationsprogrammet ger enligt Folkhälsomyndigheten skydd mot elva sjukdomar: rotavirus, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och HPV. Sedan 2016 erbjuder dessutom alla regioner hepatit B till alla spädbarn, och det vaccinet ligger i samma kombinationsspruta som difteri och kikhosta. Ditt barn får alltså skydd mot tolv sjukdomar utan att behöva fler stick.

Kombinationsvacciner är förklaringen till att antalet stick är hanterligt. Den så kallade sexvalenta sprutan innehåller skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B på en gång, och MPR-vaccinet täcker mässling, påssjuka och röda hund i en dos. Rotavirusvaccinet ges inte med spruta alls, utan som droppar i munnen.

När får barn sina vaccinationer?

Schemat följer barnets immunförsvar och risken för att bli allvarligt sjuk. De tidiga doserna kommer tätt under första levnadsåret, sedan glesnar det och avslutas med påfyllnad i skolåldern:

• 6 veckor: rotavirus, dos 1
• 3 månader: rotavirus dos 2, sexvalent vaccin dos 1, pneumokocker dos 1
• 5 månader: rotavirus dos 3, sexvalent vaccin dos 2, pneumokocker dos 2
• 12 månader: sexvalent vaccin dos 3, pneumokocker dos 3
• 18 månader: MPR, dos 1
• 5 år: difteri, stelkramp, kikhosta och polio, dos 4
• Årskurs 1 eller 2: MPR, dos 2
• Årskurs 5: HPV, två doser med minst sex månaders mellanrum
• Årskurs 8 eller 9: difteri, stelkramp och kikhosta, dos 5

Rotavirusvaccinet har en åldersgräns och måste påbörjas tidigt, det ges inte till äldre spädbarn. Barn som riskerar tuberkulossmitta erbjuds dessutom BCG-vaccin från sex veckors ålder. Sedan den 1 maj 2025 ingår tuberkulos i ett särskilt nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper, som omfattar barn upp till sex år med en förälder eller annan hushållskontakt från ett land där tuberkulos är vanligt.

Är vaccination av barn obligatoriskt?

Nej. Vaccination är frivillig i Sverige och kräver vårdnadshavarnas samtycke, och vid gemensam vårdnad ska båda i regel vara överens. Varken förskola eller skola får kräva vaccinationsintyg för att ta emot ett barn.

Trots frivilligheten är täckningen hög. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har 95 procent av tvååringarna fått tre doser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B, och 93 procent är vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. Just mässling är känsligt för svackor, eftersom viruset är extremt smittsamt och omkring 95 procents täckning brukar anges som den nivå som krävs för att utbrott inte ska få fäste. Alla doser som ges inom programmet rapporteras till det nationella vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten.

Vad kostar det att vaccinera ett barn?

Ingenting, så länge det handlar om programmets vaccinationer. De är kostnadsfria i hela landet, både på BVC och genom elevhälsan, och du behöver varken remiss eller egen ansökan. Kallelsen kommer automatiskt.

Utanför programmet ser det annorlunda ut. Vaccin mot TBE, vattkoppor, hepatit A, säsongsinfluensa och resevaccin betalar familjen i regel själv, och priset sätts fritt av vaccinationsmottagningen. Flera regioner subventionerar TBE-vaccin till barn i vissa åldrar, och influensavaccin är ofta kostnadsfritt för barn i medicinska riskgrupper, men detta varierar per region och du hittar villkoren på 1177.

Vilka biverkningar är vanliga efter vaccination?

De vanligaste reaktionerna är lokala och kortvariga: rodnad, svullnad och ömhet där sprutan gavs, ibland med feber, trötthet och gnällighet i ett eller två dygn. Febernedsättande är sällan nödvändigt men får användas om barnet har ont. Personalen brukar be er stanna kvar en stund efteråt, eftersom de mycket ovanliga allergiska reaktionerna kommer snabbt.

MPR-vaccinet beter sig lite annorlunda. Det är ett levande försvagat vaccin, och reaktionen kommer därför senare, ofta en till två veckor efter besöket, i form av feber och ibland ett lindrigt utslag. Barnet smittar inte. Misstänkta biverkningar kan både vården och du som förälder rapportera till Läkemedelsverket, som följer säkerheten löpande.

Vad gäller för HPV-vaccinet i skolan?

HPV-vaccinet erbjuds i årskurs 5 till alla barn oavsett kön, sedan pojkarna togs med i programmet 2020. Det ges i två doser med minst sex månaders mellanrum av skolsköterskan, och skyddar mot de virustyper som orsakar livmoderhalscancer samt cancer i svalg, ändtarm och könsorgan.

Att vaccinet ges så tidigt beror på att skyddet är bäst innan man exponerats för viruset, inte på att man förväntar sig sexdebut i tioårsåldern. Hann ni missa doserna finns möjlighet att ta igen dem senare. Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan slutet av 2024 vaccination upp till och med 26 års ålder, och flera regioner erbjuder den avgiftsfritt i den åldersgruppen.

Vad händer om barnet missat en dos?

Ingen missad dos gör att man behöver börja om. BVC-sköterskan eller skolsköterskan gör en individuell plan för kompletterande vaccination utifrån vad barnet redan fått och hur gammalt det är. Samma sak gäller barn som flyttat till Sverige: skyddet bedöms utifrån den dokumentation som finns, och saknas papper vaccineras barnet på nytt, vilket är ofarligt.