Här går vi igenom när det är dags att söka hjälp, hur du kommer i kontakt med vården för dig själv eller ditt barn och vilket stöd som finns för dig som är närstående.
Att ta det första steget och söka vård för en ätstörning är ofta det svåraste, och samtidigt det som betyder mest. Ätstörningsvården möter både den som själv börjat ana att något inte stämmer och föräldern som är orolig för sitt barn. Ju tidigare kontakten tas, desto större är utrymmet att vända förloppet.
Vad är ätstörningsvård?
Ätstörningsvård är den samlade vård som utreder och behandlar anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och andra ätstörningar. Arbetet görs vanligtvis av ett team runt patienten, med läkare, psykolog, sjuksköterska och ofta dietist, eftersom besvären rör både psyket och kroppen. Målet är att patienten ska må bättre och få tillbaka sin vardag, inte att nå en viss siffra på vågen.
Vården finns på flera nivåer. I större regioner finns specialiserade ätstörningsenheter med egna mottagningar för barn, unga och vuxna, medan mindre regioner ofta sköter behandlingen inom den allmänna psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. De flesta får hjälp i öppenvård, med besök som återkommer regelbundet. Vid livshotande tillstånd kan vård på avdelning behövas under en period.
När ska man söka hjälp för en ätstörning?
Hör av dig så snart maten och tankarna kring den börjar styra tillvaron, långt innan läget ser dramatiskt ut utifrån. Tidiga tecken kan vara att måltider undviks eller kringgås, att träning blir tvingande, att humöret svänger kraftigt eller att umgänge dras in. Man behöver inte vara säker på att det handlar om en ätstörning för att kontakta vården.
En vanlig missuppfattning är att besvären måste synas på kroppen. Så är det inte. En ätstörning kan finnas hos någon som verkar må alldeles bra, och vikten säger sällan hela sanningen om hur allvarligt läget är. För dig som är förälder gäller detsamma, det är bättre att söka en gång för tidigt än en gång för sent.
Vart vänder man sig, och behövs remiss?
För vuxna är vårdcentralen en naturlig första kontakt. För barn och unga går vägen via vårdcentralen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). I många regioner kan du dessutom söka dig direkt till en ätstörningsmottagning med en egen vårdbegäran, alltså utan remiss.
Vad som gäller skiljer sig mellan regioner, och du hittar reglerna på 1177 för just din region. En remiss från vårdcentralen och en egen vårdbegäran som du skickar själv bedöms på samma sätt när de kommit in. Vårdgarantin ger rätt till bedömning och behandling inom bestämda tider, och för barn och unga finns en förstärkt garanti med kortare väntan. Till en helt privat mottagning kommer du in utan remiss men betalar då själv.
Hur går behandlingen till?
Behandlingen börjar med en kartläggning av både måendet och kroppen, eftersom en ätstörning kan påverka hjärta, saltbalans och andra funktioner. Utifrån den läggs en plan där samtalsbehandling är kärnan, ofta i form av KBT som är särskilt anpassad för ätstörningar. En läkare följer det kroppsliga vid sidan av samtalen.
När patienten är ung är familjen oftast med i behandlingen, eftersom föräldrarnas stöd vid måltiderna påverkar hur det går. En dietist kan ingå för att hjälpa till att återupprätta regelbundna måltider, inte för att räkna eller banta. Hur länge en behandling pågår varierar mycket från person till person, och det är vanligt med både framsteg och bakslag längs vägen. Det viktiga är att inte avbryta kontakten när det känns tungt.
Vilket stöd finns för anhöriga?
Att stå nära någon med en ätstörning sliter, och det finns stöd även för dig som är förälder, partner eller vän. Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar, driver en stödlinje för närstående och en för den som själv är drabbad. Där finns någon att prata med, utan att du behöver veta exakt vad som pågår.
Frisk & Fri når du på Ätstörningslinjen 020-20 80 18 och Närståendelinjen 0200-125 085, och du kan också chatta via friskfri.se, där de aktuella tiderna står. För barn och unga upp till 18 år finns BRIS på 116 111, som är öppet dygnet runt. Att själv orka som anhörig är en förutsättning för att kunna vara ett stöd, så tveka inte att använda hjälpen.
När är det akut?
Sök akut vård om personen svimmar, får hjärtklappning eller bröstsmärta, blir kraftigt medtagen eller uttorkad, eller om det finns tankar på att inte vilja leva. En kropp som varit utan tillräckligt med näring länge kan bli allvarligt påverkad snabbt, även när det inte syns utanpå. Ring 1177 för rådgivning dygnet runt och 112 vid livshotande läge.
Vid tankar på att ta sitt liv, egna eller någon annans, når du Mind Självmordslinjen på 90101 dygnet runt. Är du missnöjd med vården tar du först upp det med mottagningen, därefter med patientnämnden i regionen, och allvarliga brister anmäler du till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som anger att de tar emot vid ätstörning.