Här går vi igenom vad en barnpsykolog gör, var du hittar en genom BUP, elevhälsan, vårdcentralen eller privat, och när det är dags för dig som förälder att söka hjälp.
Barn visar ofta att de mår dåligt på andra sätt än vuxna. Det kan komma som ont i magen, ilska, tystnad eller ovilja att gå till skolan snarare än som ord om oro eller sorg. En barnpsykolog är tränad i att förstå just det, och att möta barnet på en nivå som passar åldern.
Vad gör en barnpsykolog?
En barnpsykolog är en legitimerad psykolog som arbetar med hur barn och unga tänker, känner och fungerar, och använder psykologiska metoder för att bedöma och behandla besvär. Arbetet rör sig mellan samtal, lek och tydliga verktyg som barnet kan använda i vardagen, och föräldrarna är nästan alltid en del av det. En psykolog får inte skriva ut läkemedel, den delen sköter en läkare.
Titeln psykolog är skyddad i lag. Bakom den ligger fem års psykologprogram och ett år praktisk tjänstgöring under handledning, innan Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Att någon kallar sig barnterapeut eller samtalscoach ger däremot inga garantier, eftersom de titlarna inte är skyddade. Vill du veta vad du köper, fråga rakt ut vilken legitimation personen har.
När bör föräldrar söka hjälp hos en barnpsykolog?
Sök hjälp när ett besvär håller i sig i veckor, blir värre eller hindrar barnet från att leva som vanligt. Det kan visa sig som stark oro, nedstämdhet, sömnproblem, kraftiga humörsvängningar eller att barnet slutar med sådant det tyckte om. Du behöver inte vänta tills du är säker på vad det handlar om.
Mycket i barns liv går i vågor, och en tuff period behöver inte betyda att något är fel. Det som talar för att ta kontakt är när svårigheterna sitter kvar, återkommer eller växer, eller när barnet självt uttrycker att det inte mår bra. En tidig kontakt är sällan bortkastad, även om det visar sig att det räcker med några samtal och lite vägledning hemma.
Var finns barnpsykologer?
Barnpsykologer finns på flera ställen, och vilket som passar beror på hur svåra besvären är. Vårdcentralen har ofta psykolog för lättare till måttliga besvär, elevhälsan har skolpsykolog för frågor som rör skolan, och BUP tar hand om svårare tillstånd och utredningar. Vid varaktiga funktionsnedsättningar kan habiliteringen vara rätt väg.
Utöver den regionfinansierade vården finns privata barnpsykologer där du betalar själv och kommer in utan remiss. En del erbjuder även digitala samtal, vilket kan passa äldre barn och tonåringar. Tänk på att en privat utredning som sedan ska följas upp inom regionen ibland behöver en ny bedömning, så fråga gärna hur det fungerar innan du bokar.
Behövs remiss till barnpsykolog?
Till en privat barnpsykolog bokar du tid själv, utan remiss. Vill du få hjälpen inom regionen börjar du på vårdcentralen eller i skolans elevhälsa, och där behöver du oftast ingen remiss för att komma till en psykolog eller kurator för lättare besvär. Till BUP krävs remiss i vissa regioner medan andra tar emot egen vårdbegäran.
Vad som gäller står på 1177 för din region. Vårdgarantin ger rätt till bedömning och behandling inom bestämda tider, och för barn och unga finns en förstärkt garanti med kortare väntan till första bedömning och till fördjupad utredning. Om väntetiden blir längre än garantin har du rätt till vård hos en annan vårdgivare på regionens bekostnad, något många inte känner till, så fråga aktivt.
Hur går en psykologisk utredning till?
En utredning av till exempel adhd eller autism görs i team, där barnpsykologen står för tester och kartläggning och en läkare för den medicinska bedömningen och diagnosen. I underlaget ingår barnets egen berättelse, samtal med föräldrarna, skattningsskalor och ofta uppgifter från förskola eller skola. Läkaren väger också in kroppsliga orsaker som kan ge liknande besvär.
En utredning tar tid och sträcker sig över flera besök, eftersom en bild behöver byggas upp från flera håll. Väntetiderna varierar kraftigt mellan regioner. Privata utredningar finns och kan gå snabbare, men de kostar ofta flera tiotusen kronor, och en diagnos från en privat mottagning ger inte automatiskt fortsatt behandling inom regionens vård. Fråga regionen hur den ser på saken innan du bestämmer dig.
Hur vet du att psykologen är legitimerad?
Slå upp namnet i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, HOSP, där du ser om personen har psykologlegitimation. Legitimationen innebär journalföring, tystnadsplikt och att verksamheten står under tillsyn av IVO, och den innebär också att barnet omfattas av patientförsäkringen om något går fel. Blir du missnöjd kan du ta upp det med mottagningen eller vända dig till patientnämnden i regionen.
Psykologer har anmälningsskyldighet när ett barn kan fara illa, vilket är ett undantag från tystnadsplikten som finns till för barnets skull. I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som anger att de tar emot barn och unga, och om de erbjuder digitala besök. Känns det inte rätt efter några samtal är det klokt att byta, det är ingen otrohet mot den första psykologen.