Barnpsykiatriker

Vad gör en barnpsykiatriker?

En barnpsykiatriker är en legitimerad läkare som efter läkarprogrammet specialiserat sig i barn- och ungdomspsykiatri, ett arbete som bland annat innebär att ställa diagnos, sätta in och följa upp läkemedel och bedöma självmordsrisk hos barn och unga. Specialistbeviset utfärdas av Socialstyrelsen och går att slå upp i myndighetens register. De flesta barnpsykiatriker arbetar inom BUP, den regionala barn- och ungdomspsykiatrin.

Arbetet sker sällan ensamt. På en BUP-mottagning möts barnet av ett team där psykologer, kuratorer, sjuksköterskor och läkare samarbetar, och barnpsykiatrikern kommer in när det behövs en medicinsk bedömning eller när bilden är oklar eller allvarlig. En viktig del är att utesluta kroppsliga orsaker, eftersom till exempel sköldkörtelproblem eller sömnbrist kan ge symtom som liknar psykisk ohälsa.

När ska man vända sig till BUP?

Vänd dig till BUP när ett barns mående påverkar vardagen under längre tid och det egna och skolans stöd inte räcker. Det kan handla om stark ångest, nedstämdhet som håller i sig, självskada, tvång eller frågor om adhd och autism. Du behöver inte ha en färdig förklaring, det räcker att något oroar dig på riktigt.

Många besvär hos barn går över med tid, sömn, rutiner och en trygg vuxen i närheten, och långt ifrån allt behöver specialistvård. Signaler som är värda att ta på allvar är när barnet drar sig undan, slutar med sådant det brukade tycka om, får svårt att sova eller att gå till skolan, eller själv säger att det inte orkar. När besvären hänger kvar vecka efter vecka är det rimligt att söka hjälp.

Behövs remiss, eller kan man kontakta BUP själv?

I många regioner kan du kontakta BUP direkt genom en egen vårdbegäran, antingen via 1177 eller genom att ringa mottagningen, medan andra regioner vill ha en remiss från vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning. Både vägarna leder till samma bedömning av hur snabbt och på vilken nivå barnet behöver hjälp.

Reglerna skiljer sig alltså åt, och du hittar dem på 1177 för din region. Vid stark misstanke om något allvarligt startas utredningen snabbare, och för barn och unga gäller en förstärkt vårdgaranti med kortare tider till första bedömning och till fördjupad utredning eller behandling. Blir väntetiden längre än garantin har du rätt att få vård hos en annan vårdgivare på regionens bekostnad, och regionens vårdgarantienhet ska hjälpa till med det.

Vad skiljer BUP från elevhälsan och vårdcentralen?

BUP är specialiserad sjukvård för svårare psykisk ohälsa hos barn, medan elevhälsan och vårdcentralen är första linjen för lättare besvär. Elevhälsan finns i skolan med skolsköterska, skolkurator och ibland skolpsykolog och kan ge samtalsstöd och lotsa vidare. Vårdcentralen tar hand om det kroppsliga och en hel del lindrig psykisk ohälsa.

Gränserna är inte knivskarpa, och tanken är att nivåerna ska hänga ihop. Ett barn med lättare oro kan få god hjälp av skolkuratorn, medan ett barn med svår ångest, självskada eller misstänkt adhd behöver BUP. I flera regioner finns dessutom en särskild första linje för barn och ungas psykiska hälsa som ligger mellan elevhälsan och BUP. Är du osäker på vart du ska höra av dig, börja på vårdcentralen eller ring 1177.

Vilka tillstånd utreder och behandlar BUP?

BUP arbetar med ångest och panik, nedstämdhet och depression, tvång, självskadebeteende och besvär efter svåra händelser, och gör utredningar av adhd och autism. En neuropsykiatrisk utredning görs i team, där psykologen står för tester och kartläggning och läkaren för den medicinska bedömningen och diagnosen. Uppgifter från förskola eller skola väger ofta tungt i underlaget.

Behandlingen väljs efter besvären. Vid ångest och depression är samtalsbehandling som KBT förstahandsval, och läkemedel kan läggas till vid svårare tillstånd. Ätstörningar sköts i många regioner på egna specialiserade enheter, och besvär som mest handlar om familjens situation kan höra hemma hos socialtjänsten, gärna i samverkan med vården. Poängen är att barnet ska mötas på rätt ställe, inte skickas runt.

När är det akut?

Ring 112 vid omedelbar fara för liv. Vid akuta psykiska besvär som självmordstankar, svår ångest eller kraftig förvirring finns barnpsykiatrisk akutmottagning eller psykiatrisk akutlinje i varje region, och rätt nummer når du via 1177. Ta hellre kontakt en gång för mycket än att vänta ut natten i oro.

För barn och unga upp till 18 år finns BRIS på 116 111, öppet dygnet runt, och Mind driver Självmordslinjen på 90101, öppen dygnet runt för den som har tankar på att ta sitt liv eller är orolig för någon annan. Kontrollera legitimation och specialistkompetens i Socialstyrelsens register om du söker privat, och att verksamheten finns hos IVO. I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som anger att de tar emot barn och unga.