Hypnos

Hypnos är ett tillstånd av fokuserad uppmärksamhet där mottagligheten för suggestioner ökar, inte ett sömntillstånd och inte ett tillstånd där någon annan styr dig. Forskningsstödet är ojämnt: bäst underlag finns vid långvarig smärta och vid IBS, medan mycket av det som marknadsförs vilar på tunn grund. Här går vi igenom hur en session går till, var evidensen räcker och varför titeln hypnoterapeut inte säger något om utbildningen.

Hypnos är antagligen den behandlingsform där avståndet mellan scen och klinik är störst. Den ena bilden kommer från underhållning, med människor som kacklar som höns på kommando. Den andra är ett verktyg som används av legitimerade psykologer och tandläkare vid smärta och oro. Att båda kallas hypnos gör det svårt att veta vad man köper.

Vad är hypnos, och vad är det inte?

Hypnos är ett tillstånd av fokuserad uppmärksamhet där omvärlden träder tillbaka och mottagligheten för suggestioner ökar. Du är vaken hela tiden, hör vad som sägs, kan svara och minns efteråt. Ordet betyder sömn, men det är just vad hypnos inte är. Många beskriver upplevelsen som att vara helt uppslukad av en film eller att köra bil på en välkänd sträcka och plötsligt vara framme.

Två saker är det värt att avfärda direkt. Ingen kan tvinga dig att göra något som strider mot dina värderingar, och du kan avbryta när du vill. Och hypnos är inte en behandling i sig utan ett tillstånd som en behandling kan bedrivas i. Vad som händer i det tillståndet avgörs helt av vem som sitter i den andra stolen.

Mottagligheten varierar dessutom kraftigt mellan personer. En minoritet går in mycket lätt, en minoritet knappt alls, och de flesta hamnar däremellan. Det säger inget om viljestyrka och går inte att träna bort.

Vad säger forskningen om hypnos?

Här är det värt att vara rak, eftersom marknadsföringen sällan är det.

Bäst underlag finns vid irritabel tarm, IBS. Tarminriktad hypnoterapi har undersökts i studier bland annat vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, där en betydande andel av deltagarna fick minskade besvär och där effekten hos många höll i sig flera år efteråt. Metoden bygger på suggestioner riktade mot tarmens funktion och ges i en serie sessioner.

Vid långvarig smärta finns också stöd, till exempel vid brännskador, fibromyalgi och fantomsmärta, men utvärderingar av det vetenskapliga underlaget har pekat på att risken för snedvridning i studierna är hög. Slutsatsen blir att hypnos kan vara ett rimligt komplement inom smärtbehandling, inte att det är en etablerad förstahandsmetod.

Vid oro inför ingrepp och vid tandvårdsrädsla används hypnos i klinisk praxis med god erfarenhet. Vid ångestsyndrom, depression och sömnbesvär är KBT det som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer, och hypnos hör inte dit. Och när hypnos säljs mot viktnedgång eller som lösning på i stort sett vad som helst saknas underlaget helt.

Hur går en hypnosbehandling till?

Ett första besök brukar mest handla om samtal: vad du söker för, vad du provat tidigare och vilka förväntningar du bär på. Därefter följer en induktion, där behandlaren med rösten leder dig in i ett avslappnat och fokuserat tillstånd, ofta genom att du riktar uppmärksamheten mot andningen eller mot kroppen. Ingen pendel behövs.

I själva arbetsfasen används suggestioner och bilder som är anpassade efter problemet. Vid IBS kan det handla om att föreställa sig tarmen som lugn och samordnad, vid smärta om att förändra hur en förnimmelse upplevs, vid tandvårdsrädsla om att koppla stolen till trygghet i stället för hot. Sessionen avslutas med en tydlig återgång, och många behandlare lär ut självhypnos så att du kan öva hemma. Räkna med 45 till 60 minuter per gång och en serie på flera tillfällen, inte ett enda mirakelbesök.

Är hypnoterapeut en skyddad titel?

Nej, och det är den viktigaste konsumentupplysningen på den här sidan. Hypnoterapeut och hypnotisör är fria titlar. Vem som helst får använda dem, oavsett utbildning, och det finns inget krav på journalföring, ingen patientförsäkring och ingen tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) så länge verksamheten inte räknas som hälso- och sjukvård.

Skyddade yrkestitlar är psykolog, psykoterapeut och läkare, som kräver legitimation från Socialstyrelsen. När hypnos ges av legitimerad personal som en del av behandlingen kallas den ofta klinisk hypnos, och då gäller hälso- och sjukvårdens regelverk fullt ut. Det är den varianten du bör leta efter. Fråga rakt ut vilken grundutbildning behandlaren har, inte bara vilken hypnoskurs, och slå upp namnet i Socialstyrelsens register.

Tänk också på att patientsäkerhetslagen sätter en gräns som är särskilt viktig just här. Den som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom under hypnos. Samma paragraf omfattar bland annat cancer och andra allvarliga sjukdomar, anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar och all behandling av barn under åtta år, och den som bryter mot bestämmelsen kan dömas till böter eller fängelse. Erbjuds du hypnos mot ett sjukdomstillstånd av någon utan legitimation handlar det alltså inte bara om osäker kvalitet.

Kan hypnos ta fram bortglömda minnen?

Det är den vanligaste och farligaste missuppfattningen. Suggestioner kan skapa minnesbilder som upplevs helt verkliga men som aldrig ägt rum, och under hypnos ökar dessutom övertygelsen om att det man minns är sant. Metoden lämpar sig därför inte för att gräva fram händelser som du inte minns, och sådana uppgifter håller inte som underlag i rättsliga sammanhang.

Söker du behandling för trauma du redan minns finns metoder med bättre stöd, och information om vart du vänder dig finns på 1177 eller via vårdcentralen. En behandlare som erbjuder sig att hitta bortträngda minnen åt dig bör du tacka nej till.