Insemination

Vid insemination förs spermier in direkt i livmodern vid ägglossningen, så att befruktningen sker inne i kroppen. Metoden är enklare, billigare och mildare än IVF, men chansen per försök är lägre, vilket gör att behandlingen planeras som en serie försök. Den används av olikkönade par, samkönade par och ensamstående, med egna eller donerade spermier.

Insemination förkortas ofta IUI, intrauterin insemination, och innebär att tvättade spermier placeras direkt i livmodern vid rätt tidpunkt i cykeln. Poängen är att hoppa över den sträcka där flest spermier faller bort, nämligen slidan och livmoderhalsen, och att lägga behandlingen exakt när ägget släpps. Allt annat sker som vanligt inne i kroppen.

Hur går en insemination till?

Behandlingen följer din cykel. I den enklaste varianten mäter du bara ägglossningen själv med ett test hemma. Vanligare är att kliniken följer äggblåsornas tillväxt med vaginalt ultraljud några gånger, och när en blåsa nått rätt storlek tar du en spruta som mognar ägget färdigt och utlöser ägglossning inom ungefär ett dygn.

Är cykeln oregelbunden eller ägglossningen opålitlig läggs en mild hormonstimulering till, ofta tabletter, ibland lågdosade sprutor. Målet är en eller högst två mogna äggblåsor. Blir de fler avbryter kliniken omgången, eftersom risken för flerbörd annars blir för hög.

På inseminationsdagen lämnas ett färskt spermaprov, alternativt tinas ett fryst eller donerat prov. I laboratoriet tvättas provet så att de mest rörliga spermierna koncentreras i en liten volym. Sedan förs en tunn, mjuk kateter genom livmoderhalsen och spermierna sprutas in i livmodern. Det tar några minuter, görs utan bedövning och beskrivs av de flesta som en kort tryckkänsla. Efteråt kan du gå hem och göra som vanligt. Graviditetstestet görs omkring två veckor senare. Vissa receptfria smärtstillande kan påverka själva ägglossningen, så stäm av med kliniken vad du kan ta dagarna runt behandlingen.

Hur stor är chansen per försök?

Insemination har lägre chans per försök än IVF, och det är helt förväntat. De två sakerna som betyder mest är åldern på den som ska bli gravid och spermiernas kvalitet. Siffran som brukar anges landar kring tio till femton procent per behandling när förutsättningarna är goda, och kurvan viker tydligt nedåt efter 35 års ålder.

Räkna därför inte med ett enda försök. Behandlingen är uppbyggd som en serie, och de flesta graviditeter kommer under de första tre till fyra omgångarna. Har det inte lyckats efter det brukar rådet vara att byta metod snarare än att fortsätta med fler inseminationer. Insemination förutsätter dessutom öppna äggledare och tillräckligt många rörliga spermier. Är äggledarna skadade eller spermieantalet lågt saknas grunden för metoden, och då är IVF rätt väg direkt.

Vem kan få insemination inom regionen?

1177 anger att du som vill bli gravid ska ha fyllt 25 år men vara yngre än 39 år, och att en eventuell partner ska vara yngre än 55 år, vid behandling på regionens kliniker. Ni ska sakna gemensamma barn sedan tidigare, biologiska eller adopterade, och ingen ska ha steriliserat sig på egen begäran. Ensamstående kvinnor omfattas sedan lagen ändrades 2016, och samkönade kvinnliga par har rätt till behandling inom svensk vård sedan 2005.

Antalet försök som bekostas skiljer sig mellan regioner. Flera följer rekommendationen om högst sex inseminationer med donerade spermier, med möjlighet att byta två inseminationer mot en IVF-behandling. Regionerna lägger dessutom till egna villkor om BMI och rökfrihet. Kontrollera alltid din egen regions regler, eftersom en åldersgräns som räknas vid behandlingsstart betyder att kötiden i praktiken kan bli avgörande. Väntetiderna sträcker sig från runt tre månader där vårdgarantins 90 dagar håller till närmare två år på andra håll.

Var kommer donatorspermierna ifrån?

Donatorerna utreds med hälsokontroll, blodprover för hiv, hepatit och syfilis, genetisk screening och samtal. Provet fryses och karantänsätts innan det får användas. Kliniken försöker matcha yttre drag som hår-, ögon- och hudfärg efter dina önskemål, men du väljer inte donator ur en katalog på det sätt som förekommer i vissa andra länder.

Alla donatorer i svensk vård är öppna. Det innebär att barnet som vuxet har rätt att få veta vem donatorn är, och att uppgifterna sparas i en särskild journal hos vårdgivaren. Donatorn blir aldrig rättslig förälder och har ingen försörjningsplikt. Assisterad befruktning regleras av lagen (2006:351) om genetisk integritet, och verksamheten står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Här ligger också det tyngsta argumentet mot att göra en insemination på egen hand hemma med en privat donator. Utanför hälso- och sjukvården gäller inte samma regler för föräldraskap, donatorns hälsa är inte kontrollerad och barnet får ingen dokumenterad väg tillbaka till sitt ursprung.

Vad kostar insemination?

På regionens kliniker betalar du vanlig patientavgift, som räknas in i högkostnadsskyddet för öppen vård med tak på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. Läkemedlen har ett eget högkostnadsskydd med tak på 3 800 kronor.

Privat betalar du hela kostnaden. Själva behandlingen brukar kosta några tusen kronor per omgång, men grundpriset är sällan hela summan. Donerade spermier, hormonläkemedel, ultraljudskontroller och återbesök debiteras ofta separat. Begär en skriftlig prislista per försök och fråga särskilt vad som händer med kostnaden om omgången avbryts innan inseminationen, vilket är vanligare än många tror.