KUB står för kombinerat ultraljud och biokemiskt prov och är ett frivilligt test i tidig graviditet. Resultatet är en sannolikhetssiffra för att fostret har trisomi 21, 18 eller 13, inte ett besked om att avvikelsen finns eller inte finns. Vem som erbjuds KUB varierar mellan regionerna, och testet håller på att ersättas av NIPT på flera håll.
KUB är ett av de test som oftast missförstås i svensk mödravård, och missförståndet handlar nästan alltid om vad ett svar betyder. Testet ger ingen diagnos. Det räknar fram hur sannolikt det är att fostret har en viss kromosomavvikelse, och siffran gäller just den här graviditeten just nu.
Vad mäter KUB-testet?
Bokstäverna står för kombinerat ultraljud och biokemiskt prov, alltså två undersökningar som vägs samman. Blodprovet mäter nivåerna av två ämnen som moderkakan producerar: fritt beta-hCG och PAPP-A. Vid vissa kromosomavvikelser avviker de nivåerna från det förväntade.
Ultraljudet mäter nackuppklarningen, den vätskespalt som finns bakom fostrets nacke i tidig graviditet. Är spalten bredare än väntat för graviditetslängden höjs sannolikheten. Till detta läggs den gravidas ålder, eftersom sannolikheten för trisomi 21 stiger med stigande ålder. Det som kommer ut är alltså en statistisk sammanvägning, inte en mätning av fostrets kromosomer.
Hur går KUB till?
Blodprovet tas i armvecket efter vecka 9, ofta i samband med ett tidigt besök på barnmorskemottagningen. Ultraljudet görs i vecka 11 till 14 på en ultraljudsmottagning, tar ungefär tjugo minuter och görs genom magen eller vid behov via slidan.
I samband med ultraljudet kontrolleras även att graviditetslängden stämmer, eftersom hela beräkningen bygger på den. Skulle graviditeten visa sig ligga utanför tidsfönstret går det inte att göra KUB, och då kan andra alternativ bli aktuella.
Hur ska man läsa siffran?
Ett svar som 1 på 900 betyder att av 900 graviditeter med samma sammanvägda profil väntas en ha trisomi 21. Det säger inget om vilken av de 900 det är. Samma logik gäller åt andra hållet: ett svar på 1 på 40 betyder att 39 av 40 graviditeter med samma profil inte har avvikelsen.
Många regioner drar gränsen för fortsatt utredning kring 1 på 200. Ligger svaret över den gränsen erbjuds ett nästa steg, i första hand NIPT eller ett moderkaksprov eller fostervattenprov som ger ett definitivt svar. De två sistnämnda innebär en liten risk för missfall, vilket ska gås igenom med dig innan du bestämmer dig.
Det går inte att på förhand veta hur en siffra kommer att kännas. En del blir lugnade av 1 på 300, andra oroas av samma tal. Det är ett skäl att fundera igenom före provtagningen vad du skulle vilja göra med informationen.
Vem erbjuds KUB och vad kostar det?
Här skiljer sig Sverige åt inom sina egna gränser. Alla regioner erbjuder inte KUB, och där testet finns kan det vara begränsat till vissa grupper, exempelvis från en viss ålder eller vid tidigare graviditet med kromosomavvikelse. En del regioner erbjuder testet utan avgift till alla gravida, andra tar ut en kostnad.
Bilden förändras dessutom snabbt. Flera regioner har börjat ersätta KUB med NIPT som första screening, och omställningen sker i olika takt över landet. Om du läser äldre information om vad som gäller i din region är risken påtaglig att den är inaktuell. Fråga barnmorskan direkt.
Vad händer om sannolikheten är förhöjd?
Du får ett samtal, inte bara en siffra. Vid ett svar över gränsen kallas du till en mottagning för fostermedicin där en läkare går igenom vad resultatet betyder och vilka alternativ som finns.
Därifrån bestämmer du själv. Du kan gå vidare med NIPT, välja ett moderkaksprov eller fostervattenprov som ger säkert besked, eller avstå från fortsatt utredning helt. Vården ska ge dig underlag utan att styra dig, och du har rätt till betänketid och till stödsamtal. Det finns inget svar som är det rätta för alla, och personalen ska inte behandla det som om det fanns.