Injektionsbehandling

Injektionsbehandling är ett samlingsnamn för estetiska ingrepp där ett ämne sprutas in i eller under huden. De två stora familjerna är muskelavslappnande behandlingar med botulinumtoxin, i vardagstal botox, och volymgivande fillers av oftast hyaluronsyra. De löser olika saker, och den här sidan reder ut skillnaderna, priserna och de regler som gäller för båda.

Injektionsbehandling är ett paraplybegrepp för de estetiska ingrepp där ett ämne sprutas in med en tunn nål eller kanyl för att mjuka upp rynkor eller ge tillbaka volym i ansiktet. Bakom ordet döljer sig egentligen två olika behandlingar med helt olika verkningssätt, och det lönar sig att förstå skillnaden innan du bokar. Gemensamt för dem är att de lyder under samma lag och ska ges av samma slags vårdpersonal.

Vad är en injektionsbehandling?

Grovt sett delas estetiska injektioner i två familjer. Den ena är muskelavslappnande behandlingar med botulinumtoxin, i folkmun botox, som tillfälligt försvagar en muskel så att de rynkor musklerna skapar när du rör ansiktet slätas ut. Den andra är volymgivande fillers, oftast en gel av hyaluronsyra, som läggs in i vävnaden och fyller ut det som blivit tunt eller insjunket. Botox arbetar alltså på muskeln, fillern på volymen. En del kliniker erbjuder även injektioner med den egna kroppens blodplasma, så kallad PRP, som är en behandling för sig.

Vad är skillnaden mellan botox och fillers?

Det enklaste sättet att hålla isär dem är att tänka på vad rynkan beror på. Linjer som bara syns när du rör ansiktet, som pannrynkor och kråksparkar, kommer av muskelrörelse och svarar därför på muskelavslappnande botox. Veck och insjunkningar som finns kvar även när ansiktet är i vila beror snarare på förlorad volym, och där gör fillers nytta. Botox är ett receptbelagt läkemedel under Läkemedelsverkets kontroll och bryts ner av kroppen, medan hyaluronsyrafillers är en medicinteknisk produkt som ska vara CE-märkt och går att lösa upp igen med ett motmedel.

Vilken injektionsbehandling passar mig?

Det avgörs bäst vid en konsultation, inte i en prislista. En kunnig behandlare tittar på ditt ansikte i vila och i rörelse, lyssnar på vad du vill uppnå och föreslår det som faktiskt löser problemet, ibland en kombination och ibland ingenting alls. Var vaksam om någon vill sälja in flera områden på en gång utan att undersöka dig. Ett återhållet resultat som ser ut som du åldras ofta bättre än en kraftig förändring, och en seriös mottagning pressar dig aldrig att bestämma på plats.

Vad kostar en injektionsbehandling?

Priset styrs mest av vilken behandling det gäller och hur mycket preparat som går åt. Muskelavslappnande botox brukar ligga runt 2000 till 3000 kronor per behandlingsområde, och en spruta filler på en milliliter runt 2500 till 4000 kronor. Storstäder, särskilt Stockholm, ligger som regel högre än mindre orter. Estetiska injektioner räknas inte som sjukvård och omfattas därför inte av högkostnadsskyddet, utan du betalar hela summan själv. Ett lågt lockpris säger sällan något om slutnotan när mängd och eventuella påfyllnader räknas in, och pris ska aldrig väga tyngre än vem som håller i nålen.

Gör injektionsbehandlingar ont?

De flesta upplever både botox och fillers som obehagliga snarare än direkt smärtsamma. Nålarna är tunna och sticken korta. Många fillers innehåller dessutom ett lokalbedövande ämne, och behandlaren kan lägga på bedövningskräm i förväg vid känsligare områden som läppar. Efteråt är små röda prickar, lätt svullnad och enstaka blåmärken vanligt vid stickställena, och det brukar gå över inom några timmar till någon dag.

Vilka risker finns med injektionsbehandlingar?

Vanliga och ofarliga besvär är svullnad, rodnad och blåmärken som klingar av inom en vecka. Vid botox kan en muskel ibland påverkas för mycket, så att ett ögonlock eller ögonbryn tillfälligt hänger, men det går över när effekten avtar. Den allvarligaste risken finns vid fillers, om gelen råkar hamna i eller trycker av ett blodkärl, vilket i sällsynta fall kan skada vävnad. Därför är det viktigt att behandlaren kan ansiktets anatomi och har motmedlet hyaluronidas till hands.

Vad säger lagen om injektionsbehandlingar?

Sedan den 1 juli 2021 gäller lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Den sätter en fast 18-årsgräns och kräver att du får både muntlig och skriftlig information och därefter en betänketid på minst två dagar innan behandlingen får utföras. Injektionerna får bara ges av legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska, och verksamheten ska vara anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En diplomerad behandlare utan legitimation får alltså inte injicera, oavsett antal kurser. Du kan själv kontrollera en behandlares legitimation i Socialstyrelsens register (HOSP) innan du bokar.