PRP behandling

PRP-behandling, ibland kallad vampyrlyft, använder din egen blodplasma med koncentrerade blodplättar som injiceras i huden eller hårbotten. Tanken är att kroppens egna tillväxtfaktorer ska stimulera vävnaden. Behandlingen marknadsförs både mot håravfall och för hudens kvalitet, och här går vi igenom vad evidensen faktiskt visar, hur många gånger den behöver upprepas och vilka regler som gäller.

PRP-behandling bygger på en enkel idé, att kroppens egen läkningsförmåga ska väckas där den behövs. Behandlaren tar ett rör med ditt blod, snurrar det i en centrifug så att blodplättarna koncentreras och sprutar sedan in den plättrika plasman i huden eller hårbotten. Eftersom materialet kommer från dig själv är risken för allergi liten, men det gör inte behandlingen till en garanti. Evidensen är olika stark för olika användningsområden, och det är värt att veta innan du lägger pengar på en serie.

Vad är PRP-behandling och hur går den till?

PRP står för platelet rich plasma, plasma rik på blodplättar. Blodplättar är de celler som normalt startar sårläkning, och de innehåller tillväxtfaktorer. Genom att koncentrera dem och föra tillbaka dem i vävnaden vill man stimulera nybildning av kollagen i huden eller aktivera hårsäckarna i hårbotten. Ett besök tar ungefär en timme. Först tas blodet, sedan centrifugeras det i några minuter, och till sist injiceras plasman med tunn nål eller rullas in med microneedling. Metoden kallas ibland vampyrlyft just för att den använder ditt eget blod.

Fungerar PRP mot håravfall?

Här finns den starkaste, men fortfarande begränsade, evidensen. Flera mindre studier tyder på att PRP kan bromsa ärftligt håravfall och ge något tätare hår hos en del av dem som behandlas. Samtidigt är studierna små, upplägget varierar mellan kliniker och resultaten är inte samstämmiga, så någon garanti går inte att ge. PRP botar inte håravfall. Det dämpar det så länge behandlingarna underhålls, och effekten är oftast tydligast tidigt i ett håravfall när hårsäckarna ännu är aktiva. Vid rejält glesnat hår är utsikterna mindre goda.

Vad säger evidensen för hud och ansikte?

För hudens kvalitet, alltså mot fina linjer, ärr och en trött hy, är underlaget svagare än för hår. En del studier pekar på förbättrad hudstruktur, men de är få och ofta små, och effekten är subtil snarare än dramatisk. PRP i ansiktet ger ingen volym på det sätt som fillers gör, utan syftar till att gradvis förbättra hudens kvalitet. Har du realistiska förväntningar och tål att resultatet kommer långsamt kan det vara värt att prova, men lova dig inte ett synligt lyft. Var kritisk mot före och efter-bilder som visar mer än vad forskningen stöder.

Hur många PRP-behandlingar behövs?

PRP är ingen engångsbehandling. En vanlig uppläggning är en inledande serie om tre till fyra behandlingar med ungefär en månads mellanrum, följt av underhåll ett par gånger om året för att behålla effekten. Antalet beror på vad som behandlas och hur du svarar. Eftersom effekten är gradvis går den inte att bedöma efter en enda gång, utan först efter några månader. Att en klinik lovar resultat efter en behandling är ett skäl att vara skeptisk.

Gör PRP ont, och hur är återhämtningen?

Själva blodprovet känns som ett vanligt stick. Injektionerna i hud eller hårbotten upplevs av de flesta som obehagliga snarare än smärtsamma, och bedövningskräm används ofta, särskilt i hårbotten som är känslig. Efteråt är lätt rodnad, svullnad och ömhet i det behandlade området normalt och brukar gå över inom ett dygn. De flesta kan återgå till vardagen direkt, men bör undvika hård träning och stark sol det första dygnet.

Är PRP säkert?

Eftersom plasman kommer från din egen kropp är risken för allergisk reaktion eller avstötning mycket liten, vilket är PRP:s tydligaste fördel. De biverkningar som finns är främst kopplade till injektionen, som övergående ömhet, blåmärken och svullnad, samt i sällsynta fall infektion. Hanteringen av blod ställer krav på hygien och rätt rutiner, så att provet inte förväxlas eller kontamineras. Det är ett av flera skäl att välja en seriös mottagning med vårdpersonal snarare än en billig genväg.

Vad säger lagen om PRP?

Här överraskar många. Eftersom PRP består av blod omfattas behandlingen av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar när den görs i estetiskt syfte, trots att det handlar om ditt eget blod. Lagen undantar visserligen vissa ytliga injektioner, men blod räknas uttryckligen in. Det betyder att en fast 18-årsgräns gäller, att du har rätt till information och en betänketid på minst två dagar, och att behandlingen ska ges av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på en verksamhet som är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du kan kontrollera behandlarens legitimation i Socialstyrelsens register (HOSP) innan du bokar.