Fysioterapeut sjukgymnast

Fysioterapeuten är den yrkesgrupp i vården som mest konsekvent använder rörelse som behandling. Hit söker du med en rygg som låst sig, ett knä som värker i trappan, en axel som inte orkar lyfta eller en kropp som ska tillbaka efter en operation. Yrket bytte titel 2014, och många säger fortfarande sjukgymnast. Det är samma legitimerade profession, ofta samma person på samma mottagning.

Vad gör en fysioterapeut, och heter det sjukgymnast?

En fysioterapeut undersöker hur du rör dig, var det gör ont, vad som är stelt och vad som saknar kraft. Utifrån det läggs en plan för hur kroppen ska belastas för att bli bättre. Behandlingen består oftast av anpassad träning, konkreta råd om belastning i vardagen och manuella tekniker som mobilisering och töjning. Målet är att du ska klara mer på egen hand, inte att någon annan ska fixa dig på britsen.

Den 1 januari 2014 blev fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. Sjukgymnast är fortfarande en skyddad titel, så båda orden används lagligt och betyder samma sak. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen efter fysioterapeutexamen, en högskoleutbildning på minst tre år och 180 högskolepoäng. Du kan slå upp en enskild behandlare i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal innan du bokar.

Behöver jag remiss till fysioterapeut?

Nej, i normalfallet kontaktar du en fysioterapeut direkt. Regionerna har öppnat för egen kontakt både inom primärvårdens rehabilitering och hos privata mottagningar med avtal, och du väljer själv vilken mottagning du vill gå till. Reglerna skiljer sig något mellan regioner, så kontrollera på 1177 vad som gäller där du bor.

Undantagen är värda att känna till. Ska du undersökas med magnetkamera, träffa ortoped eller reumatolog eller få viss specialiserad rehabilitering krävs oftast en läkarbedömning först, och då hänvisar fysioterapeuten dig vidare till vårdcentralen. Sjukintyg är ett annat exempel: det utfärdas av läkare, även när det är fysioterapeuten som följer din rehabilitering närmast.

Vad kostar ett besök hos fysioterapeut?

Priset beror nästan helt på hur mottagningen finansieras. Går du till en fysioterapeut som drivs av regionen eller har vårdavtal med den betalar du regionens patientavgift, som i de flesta regioner ligger på ett par hundralappar. Besöket räknas då in i högkostnadsskyddet för öppenvård, där taket är 1 450 kronor under en rullande tolvmånadersperiod. När du nått taket får du frikort och resten av perioden är avgiftsfri.

Även vissa privata fysioterapeuter omfattas av den offentliga finansieringen genom den så kallade nationella taxan, som regleras i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Där betalar du vanlig patientavgift och besöket räknas in i högkostnadsskyddet, trots att mottagningen är privat. Saknar mottagningen avtal betalar du hela kostnaden själv, och då brukar en behandling ligga runt 600 till 900 kronor beroende på ort och hur lång tiden är. Fråga om avtal redan när du bokar.

Vad händer på det första besöket?

Besöket börjar med en genomgång av dina besvär: när det började, vad som förvärrar, vad som lindrar och vad du behöver kunna göra i vardagen eller i din idrott. Sedan följer en undersökning av rörlighet, styrka, stabilitet och vilka rörelser som provocerar smärtan. Fysioterapeuten sätter en funktionsdiagnos, alltså en bild av vad som brister i din belastning, och förklarar vad som troligen orsakar besvären.

Därefter får du en plan. Den innehåller nästan alltid övningar att göra hemma, råd om aktivitetsnivå och ibland manuell behandling eller smärtlindring som tillägg. Räkna med att effekten kommer över veckor snarare än på ett enda besök, och med att du får jobba själv mellan gångerna. Det är inte ett tecken på slarvig vård, det är så metoden fungerar.

Vilka besvär hjälper fysioterapi mot?

Vanligast är rygg och nacke, axel, knä och höft, samt idrottsskador och överbelastning i senor. Rehabilitering efter operation är ett stort område, likaså träning efter stroke och vid neurologiska sjukdomar, andningsträning vid lungsjukdom, yrsel och balansbesvär, bäckenbottenträning och behandling vid långvarig smärta.

Vid artros i knä och höft är fysioterapi förstahandsvalet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar rekommenderar handledd träning tillsammans med patientutbildning som grundbehandling, med läkemedel som tillägg och protesoperation när grundbehandlingen inte räcker. Titthålskirurgi vid knäartros avråder Socialstyrelsen uttryckligen ifrån, eftersom effekten uteblir på sikt. Många mottagningar erbjuder artrosskola i grupp, som bygger på samma princip.

Hjälper akupunktur, stötvåg och TENS?

De här metoderna används som tillägg när smärtan står i vägen för träningen. Stötvågsbehandling har enligt SBU:s genomgångar stöd vid hälsporre och besvär i hälsenan, där den kan minska smärtan under några månader, men den fungerar bäst tillsammans med rätt doserad belastningsträning. TENS är elektrisk nervstimulering som en del upplever ger god lindring och som du kan använda hemma mellan besöken.

Akupunktur och dry needling används av många fysioterapeuter mot muskelsmärta. Forskningsläget är omdiskuterat och effekten varierar tydligt mellan personer. En sansad behandlare säger det rakt ut, provar under en begränsad period och utvärderar tillsammans med dig om det gjorde skillnad, i stället för att sälja in en lång serie i förväg.

Så hittar du rätt fysioterapeut

Utgå från vad du söker för. Vid idrottsskador, långvarig smärta, bäckenbotten, yrsel eller neurologisk rehabilitering finns mottagningar med särskild inriktning, och den inriktningen betyder ofta mer än några kilometer extra till mottagningen. Kontrollera legitimationen i Socialstyrelsens register och fråga om mottagningen har regionavtal, eftersom det avgör vad du betalar.

En bra fysioterapeut berättar vad undersökningen visade, sätter ett mål tillsammans med dig och stämmer av efter några besök om planen fungerar. Vissa symtom hör däremot hemma hos läkare först: kraftig svaghet i ett ben eller en arm, känselbortfall i underlivet, svårighet att kissa, feber i kombination med ryggsmärta eller smärta som uppstått efter ett fall. Kontakta då din vårdcentral, eller ring 1177 om du är osäker på hur bråttom det är.