Naprapatbehandling

En naprapatbehandling är manuellt arbete mot muskler, leder och bindväv, utfört av en behandlare med legitimation från Socialstyrelsen. De flesta kommer med en nacke som låst sig, en rygg som protesterar eller en axel som slutat samarbeta. Här beskriver vi vad som händer i behandlingsrummet, hur många gånger man brukar behöva komma och när friskvårdsbidraget faktiskt går att använda.

Vad händer under en naprapatbehandling?

Nybesöket börjar med samtal. Naprapaten vill veta när besvären startade, vad som förvärrar och lindrar, hur du sover, hur du sitter och om något liknande hänt förut. Frågorna är inte artighet, de styr undersökningen. Sedan får du röra dig medan naprapaten tittar på hur rörelsen ser ut, testar rörligheten led för led och känner igenom muskulaturen för att hitta var det är ömt och var vävnaden är stram.

Behandlingen som följer bygger på flera tekniker som varvas. Ledmobilisering betyder att leden förs upprepade gånger genom sitt rörelseomfång med ett mjukt tryck. Manipulation är den snabba, kortare rörelsen som ibland ger ett knäppande ljud från leden. Muskelarbetet består av töjning, tryck mot ömma punkter i muskeln och bearbetning av bindväv, och många naprapater kombinerar det med dry needling eller stötvågsbehandling. Ett nybesök tar ofta 45 till 60 minuter, ett återbesök 20 till 40.

Sista delen av besöket är den som lättast glöms bort men ofta betyder mest: vad du ska göra fram till nästa gång. Ett par övningar, en tydlig gräns för vad du får belasta och besked om när det är läge att höra av dig igen. Uteblir den delen är det rimligt att fråga efter den.

Vilka besvär går man till naprapat med?

Nacken och ländryggen står för lejonparten av besöken. Hit hör nackspärr, stelhet efter långa dagar vid skärmen, huvudvärk som utgår från nacke och skuldror, ryggskott och besvär som strålar ut i skinka eller ben. Axelbesvär är den tredje stora gruppen, ofta hos den som lyft mycket över axelhöjd i jobbet eller på gymmet.

Sedan kommer armbåge och underarm vid ensidigt arbete, höft och ljumske, knä som värker vid belastning och fotbesvär som hälsporre. Många söker också efter en hård träningsperiod, med stelhet och ömhet som inte släpper av sig själv. Naprapaten behandlar besvär i rörelseapparaten, alltså muskler, leder, senor och bindväv, och ska hänvisa vidare när symtomen pekar mot något annat.

Hur många behandlingar behöver man?

Vid ett akut besvär brukar tydlig skillnad märkas inom två till fyra besök, ofta med tätare intervall i början och sedan glesare. Långvariga problem kan kräva fler gånger, men då ska planen se annorlunda ut och innehålla mer träning och mindre brits.

Sätt ett riktmärke tillsammans redan vid nybesöket: hur mycket bättre ska det vara efter tre gånger, och vad gör vi om det inte är det? Har ingenting rört sig efter fyra behandlingar är det dags att ompröva, inte att boka fyra till. Behandlingsserier som säljs i förskott och upplägg där du ska komma regelbundet trots att besvären är borta hör inte hemma i seriös vård.

Gör det ont, och hur känns det dagen efter?

Vissa moment känns skönt, andra är obehagliga när en öm muskel bearbetas. Skillnaden mellan lagom obehag och för hårt tryck är individuell, och det är du som avgör var gränsen går. Säg till, en van behandlare doserar om utan att blinka.

Efterreaktionen är vanlig och ofarlig. Många känner sig ömma som efter ett träningspass, trötta eller lite yra under det första dygnet. Rör dig som vanligt och undvik hård träning samma dag. Håller ömheten i sig längre än ett par dagar, eller kommer nya symtom som domningar, ska du höra av dig till mottagningen.

Kan man betala naprapatbehandling med friskvårdsbidraget?

Ibland, och det avgörs av vad behandlingen är, inte av vem som utför den. Skatteverket accepterar behandling som är avstressande eller syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet. Förmånen ska vara av mindre värde, och för behandlingar utan motionsinslag går gränsen vid 1 000 kronor per tillfälle. Hela friskvårdsbidraget får uppgå till högst 5 000 kronor per år.

Behandlar naprapaten en diagnostiserad skada räknas det däremot som sjukvård, och då är förmånen skattepliktig. Många mottagningar skiljer därför på en friskvårdande och en sjukvårdande behandling, vilket också ska synas på kvittot. Arbetsgivaren är aldrig skyldig att erbjuda friskvårdsbidrag och sätter själv reglerna för vad det får gå till, så kontrollera på jobbet innan du räknar med pengarna.

När räcker inte naprapatbehandling?

Manuell behandling hjälper inte mot besvär som kommer någon annanstans ifrån än rörelseapparaten, och en legitimerad naprapat ska säga det rakt ut. Kraftig svaghet eller känselbortfall i arm eller ben, problem att kissa, feber tillsammans med ryggsmärta, oförklarlig viktnedgång och smärta som uppstått efter ett fall ska bedömas av läkare först. Ring 1177 eller kontakta vårdcentralen om något av det stämmer in på dig.

Behöver du längre rehabilitering med upplagd träning, eller vill att besöken ska räknas in i högkostnadsskyddet, är en fysioterapeut med regionavtal oftast en bättre väg. Många kombinerar de två: naprapaten löser upp det akuta, fysioterapeuten bygger upp kroppen så att det inte kommer tillbaka.