Bråckkirurgi

Ett bråck är en utbuktning som uppstår när tarm eller bukfett tränger ut genom en svaghet i bukväggen. Vanligast är ljumskbråck, men det finns också navelbråck och ärrbråck i gamla operationssnitt. Operationen förstärker bukväggen, oftast med ett nät, och görs för det mesta som dagkirurgi.

Bukväggen håller normalt tarmarna på plats, men på vissa ställen är den svagare av naturen eller försvagad av ett tidigare snitt. När trycket inuti buken ökar, till exempel vid lyft, hosta eller krystning, kan tarm eller bukfett tränga ut genom en sådan lucka. Resultatet är en utbuktning som ofta syns tydligare när du står upp och försvinner när du ligger ner.

Diagnosen ställs oftast med en enkel undersökning. Läkaren känner på området medan du står upp och hostar eller krystar, eftersom bråcket då buktar ut tydligare. Är det svårt att avgöra kan ett ultraljud bekräfta fyndet och visa hur stor bråcköppningen är.

Vilka olika sorters bråck finns det?

Ljumskbråck är det klart vanligaste och drabbar framför allt män. Det märks som en knöl i ljumsken som blir tydligare vid ansträngning och ibland ger en dragande känsla. Navelbråck sitter vid eller strax intill naveln och är vanligt både hos spädbarn, där det ofta läker av sig självt, och hos vuxna, där det sällan gör det.

Ärrbråck uppstår i ett gammalt operationssnitt där bukväggen inte läkt ihop helt. Det kan komma flera år efter en tidigare bukoperation och blir ibland ganska stort. Gemensamt för bråcken hos vuxna är att luckan i bukväggen inte sluter sig av sig själv, hur mycket du än vilar.

Ett släkting till ljumskbråcket är lårbråcket, som buktar ut strax nedanför ljumskvecket och är vanligare hos kvinnor. Det är ofta mindre än ett typiskt ljumskbråck men klämmer oftare fast, och därför bedöms det alltid av kirurg. Att skilja de två åt kan vara svårt på egen hand, vilket är ännu ett skäl att låta en läkare känna efter.

Måste ett bråck opereras?

Det beror på besvären. Ett ljumskbråck hos en man som inte ger några symtom kan man ofta avvakta med och kontrollera, förutsatt att du känner till tecknen på att det klämts fast. Bråck som växer, värker eller stör vardagen bör bedömas av kirurg, liksom alla ljumskbråck hos kvinnor, där risken för inklämning är större.

Kirurgen väger in din ålder, andra sjukdomar och hur mycket bråcket påverkar dig. Hos äldre med flera sjukdomar kan det ibland vara klokare att avvakta, eftersom risken med själva operationen då väger tyngre. Beslutet tas alltid tillsammans med dig, och du kan alltid söka igen om besvären ändras.

Öppen operation eller titthål?

Vid öppen kirurgi lägger kirurgen ett snitt rakt över bråcket, trycker tillbaka innehållet och förstärker bukväggen, nästan alltid med ett nät som växer in i vävnaden och håller emot. Ingreppet kan göras i lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos beroende på bråck och person. Metoden är väl beprövad och används mycket vid enkla ljumskbråck.

Vid titthålskirurgi förs kamera och instrument in genom några små snitt, och nätet läggs på insidan av bukväggen. Fördelarna är oftast mindre smärta efteråt och snabbare återhämtning, och att kirurgen kan laga bråck på båda sidor vid samma tillfälle. Titthål görs i regel i narkos och väljs gärna vid dubbelsidiga bråck och vid återfall efter en tidigare öppen operation.

Hur går återhämtningen till?

De flesta bråckoperationer görs som dagkirurgi, vilket betyder att du kommer hem samma dag. Efter någon vecka klarar de flesta lättare vardagssysslor, medan tunga lyft bör vänta i några veckor tills bukväggen läkt. Ömhet, svullnad och en blåaktig missfärgning kring såret är vanligt de första dagarna och brukar ge med sig.

Stygn som inte är självupplösande tas oftast bort efter sju till tio dagar. Kirurgen ger besked om när du kan börja träna igen och när du får lyfta tungt utan risk. Hör av dig till mottagningen om såret blir rött, varmt och alltmer ömt, eller om du får feber, eftersom det kan tyda på en infektion.

När är ett bråck akut?

Ett bråck blir akut om det klämts fast och inte går att trycka tillbaka. Då blir utbuktningen hård och öm, smärtan tilltar och du kan bli illamående eller kräkas. Klämningen kan strypa blodtillförseln till tarmen och leda till tarmvred, vilket är livshotande om det inte åtgärdas snabbt.

Får du plötslig, svår smärta i ett bråck som blivit hårt och inte går att föra tillbaka, sök akut vård samma stund. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker, och 112 vid kraftig påverkan på allmäntillståndet. Ju tidigare ett inklämt bråck åtgärdas, desto mindre är risken att tarmen tar skada. Innan ett planerat ingrepp kan du be om en skriftlig operationsplan och kontrollera att kliniken har tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg.