Här går vi igenom hur undersökningen går till, hur svaret kommer och vad du ska göra om du känner en knöl.
Vad är mammografi och hur går undersökningen till?
Mammografi är en röntgenundersökning av bröstvävnaden. Den används i två helt olika situationer, och det är värt att hålla isär dem. Screening riktar sig till friska kvinnor som inte har några besvär och som kallas med jämna mellanrum. Klinisk mammografi görs när något redan har hänt: en knöl, en förändring i huden eller vätska ur bröstvårtan.
Vid besöket möter du en röntgensjuksköterska. Bröstet läggs på en platta och trycks ihop av en andra platta ovanifrån medan bilden tas. Det görs två till tre bilder per bröst, och komprimeringen varar bara några sekunder åt gången. Hela besöket brukar ta omkring en halvtimme, medan själva fotograferingen är över på ungefär fem minuter.
Trycket är det de flesta minns efteråt. Det behövs för att vävnaden ska breda ut sig så att små förändringar syns, och för att stråldosen ska hållas låg. Gravid eller ammande går bra att undersöka, och bröstimplantat är inget hinder även om personalen då tar bilderna på ett något annorlunda sätt.
Vem kallas till mammografi och hur ofta?
Kallelsen kommer automatiskt det år du fyller 40 och fortsätter till och med 74 års ålder. Brevet innehåller en färdig tid och plats som du kan boka om via nätet eller telefon, och i flera regioner går det att välja en annan screeningenhet. Ingen remiss behövs.
Intervallet ligger på 18 till 24 månader och sätts av regionen. I praktiken kallas de yngre åldersgrupperna oftare än de äldre, eftersom bröstvävnaden är tätare och förändringar kan gå snabbare hos yngre kvinnor. Efter 74 upphör kallelserna, vilket bygger på att vinsten med screening i den åldern inte är belagd i forskningen.
Har du bytt juridiskt kön hamnar du utanför den automatiska hanteringen. Den som bytt till manligt juridiskt kön kallas inte längre, men har fortfarande rätt att delta och kan be en vårdcentral om remiss eller skicka en egen vårdbegäran till mottagningen. Den som bytt till kvinnligt juridiskt kön kan få kallelser som inte är relevanta och kan höra av sig till enheten för att slippa fler.
Vad kostar mammografi?
Screeningen kostar dig ingenting, oavsett var i landet du bor. Avgiftsfriheten gäller inom åldersgruppen 40 till 74 år och är en av anledningarna till att deltagandet är högt i Sverige.
En klinisk mammografi är något annat. Den görs på remiss inom regionens vård och kostar patientavgift precis som ett besök hos en specialistmottagning, med beloppet satt av din region. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod, och därefter får du frikort. Väljer du en klinik som saknar avtal med regionen betalar du hela kostnaden själv, och då gäller inte högkostnadsskyddet.
En sak överraskar många: uteblir du från en bokad screeningtid utan att avboka tar flera regioner ut en avgift, trots att undersökningen i sig är gratis. Boka hellre om tiden.
Hur får jag svar, och vad händer om jag kallas tillbaka?
Bilderna tolkas inte på plats. De granskas efteråt av läkare, och i screeningprogrammet ska varje undersökning bedömas av två granskare. Fall där någon av dem reagerar tas upp på ett gemensamt möte där två läkare fattar ett beslut tillsammans. Upplägget finns till för att fånga det som är svårt att se och samtidigt hålla nere antalet onödiga återkallelser.
Svaret kommer i regel inom ungefär två veckor, med brev eller via 1177. Blir du kallad tillbaka betyder det inte att man hittat cancer. Vanligast är att bilderna behöver kompletteras, att en förändring ska belysas från ett annat håll eller att ett ultraljud ska göras. De allra flesta som kallas tillbaka får ett lugnande besked.
Vad händer vid en utredning på en bröstmottagning?
Bröstmottagningen, ibland kallad bröstcentrum, samlar allt på ett ställe. Utredningen bygger på tre delar som vägs samman: läkarens undersökning av bröst och lymfkörtlar, bildundersökning med mammografi och ofta ultraljud, samt ett vävnadsprov som tas med nål i lokalbedövning. Sammanvägningen kallas trippeldiagnostik och ger ett säkrare underlag än någon av delarna för sig.
Vid välgrundad misstanke om bröstcancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp, som styr vad som ska göras och inom vilka tider. Du får en kontaktsjuksköterska som blir din fasta punkt genom utredningen. Magnetkamera används i utvalda situationer, exempelvis vid oklara fynd eller inför planering av operation.
Vad gör jag om jag känner en knöl mellan screeningarna?
Sök vård. Ett normalt screeningsvar för tre månader sedan är inget skäl att avvakta, eftersom förändringar kan uppstå mellan undersökningarna. En knöl som inte har någon självklar annan förklaring ska bedömas av läkare.
Andra tecken som ska undersökas är en indragning i huden eller bröstvårtan, förändrad form på bröstet, vätska eller blod ur bröstvårtan, rodnad med apelsinliknande hud, sår som inte läker och en knöl i armhålan. Smärta och ömhet hör oftast ihop med hormonella svängningar eller godartade förändringar, men hör med vårdcentralen om besvären är nya och sitter i.
Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt, och en knöl bakom bröstvårtan hos en man ska undersökas på samma sätt. Hos kvinnor under 25 år görs ultraljud i första hand, eftersom bröstvävnaden då är tät och mammografi ger mindre information.
Så hittar du och jämför mottagningar
Screeningen sköts av regionens mammografienheter, och till dem kommer du via kallelsen. Utredning och behandling sker på bröstmottagningar knutna till sjukhus. Vill du undersöka dig utanför programmet och betala själv finns kliniker som erbjuder det, och då är det rimligt att kontrollera att verksamheten är anmäld som vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg och att läkaren finns i Socialstyrelsens register.
I katalogen kan du filtrera på ort och se vilka mottagningar som anger att de utför mammografi, bröstultraljud och vävnadsprov, så att du vet vart du ska vända dig med din remiss.