Öron näsa hals läkarbesök

En öron-näsa-hals-läkare, ÖNH-specialist i vardagligt tal, tar hand om allt från envis öroninflammation och förstorade halsmandlar till heshet, yrsel och snarkning. De flesta kommer dit via vårdcentralen, men vissa symtom kräver att man agerar med en gång. Här reder vi ut remissvägen, de vanligaste ingreppen och vad ett besök kostar.

Öron, näsa och hals hänger ihop i ett litet område där mycket kan gå fel: infektioner, täppa, susande öron, yrsel och röst som sviktar. En öron-näsa-hals-läkare är specialisten för hela det området, och besöket hos hen ser helt annorlunda ut än ett vanligt vårdcentralsbesök, med instrument, spegel och kamera som når in där ögat inte ser.

Vad gör en öron-näsa-hals-läkare?

En öron-näsa-hals-läkare är en legitimerad läkare med specialistkompetens i öron-, näs- och halssjukdomar. Legitimation och specialistbevis utfärdas av Socialstyrelsen och går att kontrollera i myndighetens register. Specialiteten omfattar både barn och vuxna.

På mottagningen används verktyg som en vanlig vårdcentral sällan har. Med otoskop granskas trumhinnan, med ett smalt endoskop förs en kamera upp i näsan och ner mot struphuvudet, och hörsel och balans mäts med egna tester. Sjukhusens ÖNH-kliniker gör de större operationerna, medan fristående mottagningar ofta har avtal med regionen för utredningar och mindre ingrepp. Därutöver finns rent privata mottagningar där du betalar själv för snabb bedömning.

Behöver jag remiss till en öron-näsa-hals-läkare?

Oftast går vägen via vårdcentralen. Där görs en första bedömning, och räcker inte den skickas en remiss vidare till ÖNH. Flera regioner tar även emot en egen vårdbegäran, alltså att du själv beskriver besvären för mottagningen utan att gå via läkare först.

Vid stark misstanke om cancer gäller något annat. Då startas ett standardiserat vårdförlopp, där utredningen följer en fastställd ordning med bestämda tidsgränser. Till en privat mottagning utan regionavtal kommer du in utan remiss, men betalar fullt pris, och provsvar följer inte alltid med automatiskt om vården sedan ska fortsätta inom regionen.

Vilka besvär behandlar en öron-näsa-hals-läkare?

Örat

Hit hör öroninflammation som inte vill ge med sig, vätska bakom trumhinnan, nedsatt hörsel, susningar och yrsel. Godartad lägesyrsel, som beror på lösa kristaller i balansorganet, går ofta att lösa direkt med särskilda huvudrörelser. Vaxproppar som täpper till hörselgången tas bort på mottagningen.

Näsan och bihålorna

Långdragen nästäppa, återkommande bihåleinflammation, näspolyper, sned nässkiljevägg och nedsatt luktsinne utreds här. En del hänger ihop med allergi, som då behöver kartläggas parallellt.

Halsen och rösten

Förstorade halsmandlar, ständigt återkommande halsfluss, sväljbesvär och heshet är vanliga skäl. Rösten kommer från stämbanden i struphuvudet, och envis heshet kräver att en läkare ser dem med kamera.

Vilka ingrepp är vanliga hos en ÖNH-läkare?

Många ingrepp görs som dagkirurgi, med hemgång samma dag. Att sätta ett litet plaströr i trumhinnan vid upprepade öroninflammationer eller vätska är ett av de vanligaste, särskilt på barn. Operation av halsmandlarna, antingen hela (tonsillektomi) eller en förminskning (tonsillotomi), görs vid täta infektioner eller när stora mandlar stör andning och sömn.

I näsan rätas en sned nässkiljevägg (septoplastik) och polyper tas bort, och vid kronisk bihåleinflammation vidgas bihålornas öppningar med titthålsteknik. Snarkning och sömnapné kan behandlas med kirurgi i svalget när enklare åtgärder inte räcker. Inför varje ingrepp ska du få en genomgång av nytta, risker och hur läkningen ser ut.

Vad kostar ett besök, region eller privat?

Arbetar mottagningen på regionens uppdrag betalar du patientavgiften för öppen specialiserad vård. Varje region sätter beloppet själv, och avgiften räknas mot högkostnadsskyddet på 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod, varefter du får frikort. Barn och unga har oftast avgiftsfri vård.

Väljer du en helprivat ÖNH-mottagning utan regionavtal betalar du hela kostnaden ur egen ficka, och där gäller varken högkostnadsskydd eller frikort. Fördelen är kortare väntetid till en första bedömning. Tänk dock på att en utredning som påbörjats privat och sedan behöver fortsätta inom regionen ofta kräver en ny bedömning, och att provsvar och bilder inte alltid följer med automatiskt mellan systemen.

När ska heshet eller en knöl på halsen utredas snabbt?

Vissa tecken tål inte att vänta ut. Heshet som håller i sig mer än tre veckor utan att bli bättre, en knöl på halsen, ensidig nästäppa med blodig snuva, sår i munnen som inte läker och tilltagande sväljsvårigheter kan starta ett standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer. Då ska remiss skickas samma dag, och besöket på ÖNH-kliniken ska ske inom fem dagar.

De allra flesta som utreds har inte cancer, och tidsgränserna finns just för att fånga de få som har det tidigt. Ser du blod, tappar i vikt utan förklaring eller känner en knöl som växer, avvakta inte. Ring 1177 för råd om du är osäker, och sök akut vid plötslig svårighet att andas.